Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Ingenjörsbehovet i Sverige, av Hans Tysklind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Produktionsvolym i svensk industri 1935—
1975, uttryckt i index (1935 = 100) och omräknat
i fast penningvärde samt under antagande av i
alternativ 1 3 °/o, i alternativ 2 3,5 °/o årlig ökning av
industriproduktionen.
ket visar sig av den ökning ingenjörstätheten
undergått. Ingenjörsantalet har ökat särskilt
mycket inom Försvaret och Vattenfallsverket.
Det är här önskvärt att finna en metod, med
vilken det är möjligt att på samma sätt som
för industrin beräkna det kommande behovet
av ingenjörer för den offentliga verksamheten.
Något produktionsresultat kan generellt icke
definieras för den offentliga verksamheten
såsom för den industriella verksamheten. För
den affärsdrivande delen är givetvis ett
produktionsresultat möjligt att definiera men
däremot icke för den del av verksamheten, som är
förvaltande eller som sysslar med forskning.
En viss möjlighet att få en uppfattning om
utvecklingen, med hänsyn till
ingenjörsbehovet, hur den har varit och hur den kan tänkas
Fig. 5. Samband mellan o//entliga kostnader (löner,
driftmedel, investeringar) per anställd i offentlig
verksamhet och ingenjörs’äthet i samma verksamhet
under antagande av i alternativ 1 3°/o och i
alternativ 2 3,5 °/o årlig ökning av nationalprodukten.
bli, är att studera kostnaderna för den
offentliga verksamheten. Härmed avses då löner,
driftkostnader och investeringar. Givetvis är
det vanskligt att på sådan grund göra ett
studium och en beräkning av ingenjörsbehovet, då
de offentliga kostnaderna påverkas av olika, i
tekniskt avseende ovidkommande, händelser
såsom krig, arbetslöshet m.m. Men osäkerheten
torde icke vara så stor att den förtar värdet av
en beräkning på den nämnda grunden. Det
visar sig nämligen att mer än 75 % av
kostnaderna normalt är förbundna med tekniskt
betonad verksamhet såsom arbetarlöner och
investeringar i byggnader, anläggningar och
maskiner. Det kan påpekas att
ingenjörslönerna utgör ca 3 % av totalkostnaderna.
På analogt sätt som för industrin kan göras
en grafisk framställning av sambandet mellan
kostnader per arbetstagare och ingenjörstäthet,
fig. 5. Även här kan sambandet uttryckas med
en rät linje, vilket såsom hypotes kan
användas för att beräkna ingenjörsbehovet inom
offentlig verksamhet. Resultatet av kommitténs
enkät, där bedömningar gjorts av över 200
statliga och kommunala myndigheter, tyder på att
sambandet bör kunna användas för vidare
prognosberäkningar.
År 1940 belastades staten med mycket stora
onormala utgifter för försvarsändamål. Detta
värde får därför inte anses representativt för
utvecklingen.
Den framtida utvecklingen av
nationalprodukten har ett visst samband med
industriproduktionens utveckling. Enligt långtidsutredningens
bedömningar kan man approximativt som
exempel anta att även nationalprodukten
kommer att öka med 3 resp. 3,5 % årligen. De
offentliga kostnadernas del av
nationalprodukten får antas stanna vid 25 %. Med dessa
antaganden, vilka får tjäna som exempel under
prognostiden fram till 1975, kan behovet av
ingenjörer för offentlig verksamhet beräknas.
3 %> årlig ökning 3,5 %> årlig ökning
1965 ..............19 500 20 500
1975 ..............27 400 30 800
Andra behov av ingenjörer
Utöver områdena industri och offentlig
verksamhet är en mycket stor mängd ingenjörer
verksamma inom olika fria yrken.
Konsulterande verksamhet torde utgöra den största
gruppen. Men handel och agenturrörelse,
kommunikationer, försäkringsväsende och teknisk
branschadministration sysselsätter ett icke
ringa antal ingenjörer. Även dessa områden,
som ingår i det i utredningen kallade övriga
näringslivet, har anspråk på ett ökande antal
ingenjörer. Det är emellertid svårt att genom
en enkät, total eller av stickprovskaraktär,
kartlägga ingenjörsbehovet inom det övriga
näringslivet. Inom vissa undersökta områden
väntas dock ett ökande ingenjörsbehov av
samma relativa storlek som inom industrin.
357 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
