Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Ingenjörsbehovet i Sverige, av Hans Tysklind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
viss relation mellan de olika
ingenjörskategorierna i stort sett måste hållas.
Som exempel på hur ingenjörsmängdens
sammansättning varierat kan visas
undersökningsresultatet för industrin (där även den
framtida önskade sammansättningen angivits):
Civilingenjörer
och akademiker
Läroverks-
Institutingenjörer ingenjörer
°/o ’"/o
1940 ..............27 44 29
1950 ..............21 36 43
1955 ..............19 37 44
1955, önskvärt 20 37 43
1965, prognos 20 38 42
I tabellen har också angivits den fördelning
som skulle varit önskvärd om valet mellan
olika ingenjörskategorier varit fritt. Det kan
påpekas att förändringen av fördelningen
mellan de olika ingenjörskategorierna inom den
offentliga verksamheten är än mer markant.
Om valet mellan olika ingenjörskategorier varit
fritt skulle för 1955 andelarna av de högre
kategorierna varit större.
Ett par faktorer bör observeras i samband
med dessa uppställningar. Andelen
institutingenjörer har ökat väsentligt medan såväl
andelen läroverksingenjörer och framförallt
civilingenjörer minskat. Detta kan mycket väl
förklaras bl.a. genom att den tekniska
utvecklingen fordrat större teknisk-teoretiska
kunskaper i det direkt arbetsledande skiktet och
bland den tekniska biträdespersonalen på
konstruktionskontor, laboratorier etc. Teknisk
personal ur denna kategori har då, genom dennas
starka ansvällning och den därmed större
urvalsmöjligheten för vidare avancemang, i
många fall kommit att bekläda högre
ingenjörsbefattningar. Men genom den fortgående
utvecklingen mot att höja utbildningsnivån har
de, som fått ett visst mått teknisk-teoretiska
kunskaper, allmänt kommit att definieras som
ingenjörer. Indelningsgrunden mellan
ingenjörer och ickeingenjörer är ur
verksamhetssynpunkt mycket diskutabel och såtillvida är
ökningen av institutingenjörerna beroende av en
ändring av begreppet ingenjör.
Andelen civilingenjörer har minskat
förhållandevis mycket. Däremot kan man anse att
kvalitén inom denna grupp stigit genom att en
ökande del av gruppen utgöres av teknologie
licentiater och doktorer. För forskning och
utveckling är dessa specialister uppskattade,
medan industrin annars inte synes, i varje fall
inte lönemässigt, ha större intresse för dem.
En av orsakerna till att utredningar om
ingenjörsbehovet har kommit i gång är alla
uppgifter om en rådande ingenjörsbrist.
Teknikerkommittén har i sin enkät också frågat hur
många ingenjörer man skulle önska för att
effektivt kunna genomföra planerade
produktionsprogram eller för att fylla antalet faktiska
vakanser inom den offentliga sektorn.
Relationerna mellan andelarna av de olika
ingenjörskategorierna liar alltså förändrats och
Fig. 8. Antal med hösten 1956 planerad
undervisningskapacitet i arbetslivet verksamma
läroverks-ingenjörer 1935—1975 jämfört med det enligt två
alternativ beräknade behovet.
synes komina att förändra sig mycket litet
under 1950—1965, varjämte de tidigare
förändringarna i detta sammanhang i viss mån kan
hänföras till en definitionsändring. Det bör då
vara rimligt att utgå från denna fördelning för
att ur det totala ingenjörsantalet beräkna
behovet av ingenjörer av olika kategorier.
Införandet av tekniska nyheter av olika slag
(automatisering, atomkraft etc.) skulle kunna tänkas
rubba dessa relationer, men alla de som svarat
på enkäten torde var för sig ha tagit hänsyn
till en sådan möjlig utveckling. Å andra sidan
är inte den tekniska utvecklingen i praktiken
så snabb, att några plötsliga generella
omvälvningar kommer till stånd.
Räcker våra utbildningsresurser!
Antalet tillgängliga civilingenjörer och
läroverksingenjörer i yrkesverksam ålder kan
fram-skrivas t.ex. med utgångspunkt från den
utbildningskapacitet som gällde eller var beslutad
hösten 1956. Med dessa antganden samt med
hänsyn till normal avgång genom studieavbrott
och normalt överlevelsetal skulle antalet
civilingenjörer bli ca 15 000 år 1965 och 20 000 år
1975. Antalet läroverksingenjörer blir på
motsvarande sätt 29 000 år 1965 och 39 000 år 1975.
Härvid har också tagits hänsyn till att ett visst
antal läroverksingenjörer fortsätter sina studier
vid teknisk högskola.
Som synes, fig. 7 och 8, kommer inte de
tekniska skolornas nuvarande kapacitet att kunna
359 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
