Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Ingenjörsbehovet i Sverige, av Hans Tysklind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det är dock lämpligt att på något sätt anknyta
bedömningarna om det övriga näringslivets
kommande behov av ingenjörer till de
metoder, som använts för industrin och den
offentliga verksamheten. Här kan dock vare sig
produktionsvärde eller kostnader definieras som
jämförelsebas. Däremot ger ingenjörstäthetens
utveckling ledning. Det totala antalet
verksamma ingenjörer kan approximativt beräknas och
likaså det totala antalet yrkesverksamma.
Genom att minska dessa antal med antalet
verksamma inom industrin och offentliga sektorn
kan man beräkna ingenjörstätheten för det
övriga näringslivet. Mätt i tidsskala har
ingenjörstätheten då utvecklat sig linjärt, medan den
inom industri och offentlig verksamhet
utvecklat sig exponentiellt.
Om detta linjära samband får representera
utvecklingen av ingenjörsbehovet i framtiden
torde det ge det minsta antal ingenjörer
verksamma inom det övriga näringslivet.
Emellertid föreligger å andra sidan inga klara
tendenser, som skulle visa att ingenjörstätheten skulle
utveckla sig exponentiellt. Antalet i framtiden
verksamma personer kan approximativt
beräknas och med den linjära utvecklingen av
ingenjörstätheten blir ingenjörsbehovet inom
övrigt näringsliv:
1965 ................. 29 400
1975 ................. 36 800
Det totala ingenjörsbehovet
i Sverige
Det totala ingenjörsbehovet framkommer som
summan av de beräknade behoven för de tre
verksamhetsområdena, fig. 6. Om den tekniska
verksamheten inom den offentliga sektorn ej
utvecklas som här antagits utan i stället
minskar, antar jag i princip att ingenjörsbehovet
kommer att förskjutas mot industrin och det
övriga näringslivet, t.ex. konsulterande
tjänster. År 1965 skulle det således behövas mellan
90 000 och 95 000 ingenjörer och år 1975
mellan 129 000 och 143 000, beroende på i vilken
takt industriproduktionen och
levnadsstandarden kommer att stiga. Absolut sett verkar
denna ökning oroväckande stor men relativt sett
har ökningen varit större åren 1935—1955,
fig. 6.
Emellertid skall de tekniska läroanstalterna,
under den närmaste tioårsperioden producera
ca 35 000 ingenjörer, bortsett från
ersättningsbehovet, som är ca 10 000. Under den närmaste
tjugoårsperioden blir det då fråga om ett
totalt nybehov på över 100 000 ingenjörer. Denna
kraftiga ökning ställer stora krav på
utbildningsresurserna både vad beträffar lokaler och
— inte minst — lärarkrafter.
Vad slags ingenjörer behövs!
Utredningen om ingenjörsbehovet har utgått
från och även beräknat den totala
ingenjörsmängden. I denna ingår olika
ingenjörskategorier, på vedertaget sätt uppdelade i grupperna
civilingenjörer, universitetsutbildade
akademiker, läroverksingenjörer och institutingenjörer.
Relationerna mellan de olika gruppernas
storlek har varierat ganska märkbart men med en
entydig tendens 1940—1955. I princip bör
beräkningarna av det framtida ingenjörsantalet
påverkas av om den framtida fördelningen
mellan de olika ingenjörskategorierna blir på
det ena eller andra sättet. Emellertid torde det
vara så, att en viss relation mellan antalet
ingenjörer av olika kategorier ger det bästa
resultatet ur effektivitetssynpunkt. Denna
relation är beroende av det tekniska arbetets art,
kunskapsnivån inom de olika
ingenjörsgrupperna samt löneförhållandena mellan
kategorierna. Man får naturligtvis inte helt bortse
från att ett visst mått av slentrian även kan
komma med i bedömningen. Ur teknisk
synpunkt är det t.ex. inte ändamålsenligt att
ersätta ett visst antal civilingenjörer med ett
annat antal läroverksingenjörer. Det får alltså
i de gjorda beräkningarna underförstås, att en
Fig. G. Totalt
ingenjörsbehov
i Sverige 1935—
1975 under
antagande av i
alternativ 1
3 °/o, i
alternativ 2 3,5 °/o
ärlig ökning av [-industriproduktionen-]
{+industriproduk-
tionen+} och
nationalprodukten.
Fig. 7. Antal
med hösten
1956 planerad [-undervisningskapacitet-]
{+undervisnings-
kapacitet+} i
arbetslivet verksamma civilingenjörer 1935
—1975 jämfört
med det enligt
två alternativ
beräknade
behovet.
358 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
