Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Busskarosseriers hållfasthet, av Sverker Sjöström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Busskarosseriers
hållfasthet
Tekn. lic. Sverker Sjöström, Södertälje
Busskarosseriers dimensionering och
utformning sker i största utsträckning fortfarande
på känn. Trots att mättekniken inom
hållfasthetsläran undergått en revolutionerande
utveckling under de senaste åren, har de
problem som varit förknippade med
hållfasthetsbedömning av en så komplicerad konstruktion
som en busskaross gjort det mycket svårt att
på förhand tillförlitligt avgöra om en
busskonstruktion är lämpligt dimensionerad. En av
de väsentliga orsakerna till dessa svårigheter
är att de dynamiska spänningstillstånd som
uppträder i en dylik konstruktion under
praktisk drift ej går att reproducera med ett enda
statiskt belastningsfall i laboratoriet. Detta gör
det svårare att uppsöka de kritiska områdena
i konstruktionen. Vidare är det även med hjälp
av trådtöjningsgivare ett jättearbete att
kartlägga en hel busskonstruktion, där man ofta
har att göra med tvådimensionella
spänningstillstånd med okända
huvudspänningsriktning-ar. Dessutom är det omöjligt att enbart med
töjningsmätningar bedöma anvisningsverkan i
alla nit- eller svetsförband som normalt ingår
i en karosserikonstruktion.
Ett försök att komma fram till en
bedömningsmetod som med rimlig arbetsinsats skulle
kunna ge en någorlunda tillförlitlig bild av en
busskonstruktions hållfasthetsegenskaper har
emellertid gjorts vid Scania-Vabis, varvid vi
arbetat efter flera linjer och gjort jämförelser
med praktiska drifterfarenheter.
Statiska töjningsmätningar
Det första steget i en hållfasthetsbedömning är
att söka upp de högst belastade partierna samt
att få en översikt över hur olika typer av
belastningar upptas i konstruktionen. För att
kunna utföra detta på laboratoriet måste flera
olika belastningsfall undersökas, om man skall
få en god bild av alla tänkbara kritiska snitt i
konstruktionen. Ett snitt kan nämligen vara
helt obelastat för en symmetrisk central
vertikalkraft, trots att höga påkänningar uppstår
på grund av vridbelastning. Hur sedan den
dynamiska belastningsfördelningen gestaltar
629.114.071 : 629.114.5.011.5
sig kan endast dynamiska prov klarlägga,
vartill återkommes i det följande.
Det har visat sig att följande fyra statiska
belastningsfall ger en tillräckligt god överblick:
symmetrisk frontbelastning,
symmetrisk mittbelastning,
symmetrisk bakbelastning,
vridbelastning.
HH
Fig. 1. Extensometer av likvinklig rosett-typ, t.v.
induktiv typ, t.h. fritrddstyp.
Fig. 2. Statiska töjningsmätningar på helbyggd buss,
typ Scania-Vabis C70.
367 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
