Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - Busskarosseriers hållfasthet, av Sverker Sjöström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Dynamiska töjningsmätningar på
Scania-Vabis provbana; buss typ Scania-Vabis BF51.
Fig. i. Detalj av provbana.
Ur de tre första belastningsfallen kan också
vilspänningarna i busskonstruktionen för olika
passagerarfördelning härledas.
Även med detta begränsade statiska
belastningsprogram är det ett tidsödande och
dyrbart arbete att utföra kartläggningen enbart
med trådtöjningsgivare. Det har därför varit
nödvändigt att förenkla och rationalisera detta
arbete utan att göra avkall på noggrannhet och
fullständighet.
En tanke som ligger nära till hands är att
använda spricklack som förförsök och sedan
med hjälp av trådtöjningsgivare utföra den
slutliga mätningen. Detta är en metodik som
tillämpas för många chassikomponenter och
som visat sig synnerligen ändamålsenlig och
tidsbesparande i många fall. Förhållandena i
en busskonstruktion är emellertid sådana att
spricklacksmetodiken är svår att tillämpa, i
första hand beroende på att de högst påkända
områdena är så lokala att det ej är möjligt att
utföra töjningsmätningar i de högst påkända
punkterna med enkla metoder. Man är därför
hänvisad till att mäta de nominella
påkänningarna i snitt gränsande till dessa kritiska
områden, och i dessa snitt är töjningsnivån för
låg för spricklacksmetoden. Om belastningen
ökas så att sprickkänsligheten är tillräcklig,
har det redan flutit i de kritiska områdena
med en annan påkänningsfördelning som följd.
För dessa mätningar har därför utvecklats en
speciell extensometer, som kan mäta
töjning-en samtidigt i tre riktningar inom en cirkel
med radien 7 mm (Tekn. T. 1957 s. 74).
Genom att den har tre ben på lika avstånd från
varandra är den mekaniskt stabil för
fastsätt-ningskrafter, och genom att använda
magnetisk fastsättning kan denna ske mycket snabbt.
Den första versionen av denna givare var av
fritrådstyp, fig. 1 t.h. I ett senare utförande,
fig. 1 t.v., har de två sidmagneterna kunnat
slopas, och den lilla centralmagneten har
ensam varit tillräcklig för att hålla fast givaren.
Även vid mätningar på aluminiumpaneler har
denna extensometertyp kunnat användas
genom att en kraftig permanentmagnet placerats
på panelens andra sida.
En annan mycket betydelsefull faktor för
reduktionen av tidsåtgången och ökning av
mätnoggrannheten vid dessa töjningsmätningar är
att belastningsanordningarna gjorts sådana att
belastningen kan läggas på och tas av snabbt.
Detta har skett med hjälp av hydrauliska
domkrafter, fig. 2, och en motordriven oljepump.
Från en central manöverpulpet har
belastningen kunnat tas på och av på ca 2 s. Detta
eliminerar också alla problem med
temperaturdrift och liknande fenomen.
Vid mätningarna har lasten pulserats med
en förutbestämd amplitud, och den trebenta
givaren har flyttats från punkt till punkt.
Töj-ningarna i de tre riktningarna har därvid
registrerats på tre potentiometerskrivare. På vissa
svåråtkomliga ställen har trådtöjningsgivare
använts. Med denna mätmetodik har det varit
möjligt att nedbringa tiden för mätningarnas
genomförande till en bråkdel av den som
åtgått vid tidigare liknande mätningar.
Dessutom har ökad noggrannhet vunnits.
Dynamiska töjningsmätningar
När en överblick erhållits över
kraftupptagningen i konstruktionen och de högst påkända
partierna är kända, utväljs lämpliga mätsnitt
för dynamiska mätningar. Dessa väljs med
tanke på att normalkrafter och moment skall
kunna bestämmas intill de kritiska områdena.
Dessa snittstorheter kan sedan ligga till grund
för ett eventuellt utmattningsprov vartill åter-
368 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
Fig. 5.
Utvärderingsapparat för
dynamiska
töjningsmätningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
