Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - STF i mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högvatten i tillflödena skulle man genom
insättande av en lång rad sektorluckor över en flodgren
kunna innehålla vatten medan det är högvatten i
havet och släppa ut det under ebb. Invallningarna
är till stor nytta för sjöfarten och jordbruket
innanför vallarna men medför skador för fisket, särskilt
då på ostronfisket.
Av samma storleksordning, vad kostnaderna
beträffar, som Hollands kamp mot havet var de
problem beträffande de offentliga investeringarna i
husbyggnad som berördes i Svenska Arkitektföreningen
den 18 mars då Stig Ödéen talade om "Arkitekterna
och det offentliga byggandet".
De offentliga investeringarna i husbyggandet med
undantag av försvarsväsendets byggnader och det
allmänna bostadsbyggandet är 600—700 Mkr/år.
Men behovet av offentliga byggnader av denna art
är ca 13 000 Mkr. ödéen som i detta svåra läge av
K.M:t har tillkallats som enmansutredare betonade
i sitt föredrag, att han i första hand ville nå målet
att för befintliga resurser skapa fler byggnader
genom rationalisering och ej genom
standardsänkning. Detta kunde nås genom bättre och mer
genomarbetad projektering, ett krav som ödéen
riktade till församlingen. Han trodde även att man
skulle nå en besparing genom en övergång från de
många små kontoren till ett färre antal större, där
man skulle ha specialister t.ex. för
fångvårdsanstalter, skolor, ämbetsbvggnader osv.
Hakon Ahlberg och Töre Webjörn angrep ödéens
synpunkter på de små kontoren. Flera andra
ifrågasatte arkitekternas möjligheter att påverka de
ekonomiska utformningarna av projekten vilka i regel
fastläggs av byggherrarna.
Hur stora spänningsvariationer skall man tillåta
i lågspänningsnät? frågade fem föredragshållare i
SER den 15 mars. Frågan är aktuell vilket bevisades
av att 200 personer kommit tillstädes. Gustaf Hassel
talade om belysningsbelastning, Fredrik Dahlgren
om motorbelastning, Lennart Elfström om
värmebelastning, Lars G Ridderstad om radio- och
TV-mottagare och Lennart Borg om lokal
spänningsreglering. Någon större knivkastning mellan
kraftdistributörer och kraftkonsumenter blev det ej
men klart framstod att belysningsteknikens senaste
alster liksom framför allt TV-mottagarna kräver en
konstans i spänningen som kommer att fordra
betydande kapitalinvesteringar, åtminstone vad
landsbygdsnäten beträffar.
SER hade sammanträtt också redan den 1 mars,
då Torbern Laurent talade om "Allmänna
fysikaliska lagar för frekvensfilterkedjan och några nya
synpunkter på anpassningsproblemet". Av praktiska
och ekonomiska skäl har man kommit fram till att
en optimal högselektiv filterkedja skall
sammansättas av enbart längs- och tvärarmar. Om den
optimala filterkedjan är förlustfri och
reflexions-fritt belastad vid ändpunkterna, kan den klyvas i
sina längs- och tvärarmar i med varandra
spegel-kopplade L-länkar. I verkligheten gäller emellertid
ej detta antagande exakt, och därför kan man
tänkas förbättra filterkedjans egenskaper genom att
införa små missanpassningar mellan länkarna.
Laurent visade vilken missanpassning som är
teoretiskt möjlig utan att man försämrar filterkedjan.
För beräkning av förbättrade
anpassningsegenskaper hade han utvecklat en ny matematisk metod
som kallades spiralanalys.
En livlig diskussion följde. Några skenbara
motsägelser mellan föredragshållarens resultat och vis-
sa erfarenheter av mikrovågfilter påtalades. Dessa
kunde förklaras av att mikrovågfiltrets länkar inte
är identiska med dess resonatorer.
Som limmade i sina stolar satt den 6 mars 75
medlemmar i Föreningen för Kemiteknik då Jörgen
Blegvad och Evert Perciwall berättade om "AB
Casco och dess program" samt om "Moderna
lim-ningsmaterial". Firman startades 1928 i ett garage
på Katarina Bangata på Söder av norrmannen Lars
Amundsen och flyttades så småningom till Sickla.
Man började med lim för plywood-industrin, men
kom över till kaseinlim för den övriga
möbelindustrin. Vid trettiotalets slut upptogs
konsthartslim-men och i samband därmed byggdes en
formalin-fabrik.
Kraven på limmen ökar ständigt. När
kaseinlim-met lanserades kallades det "vattenfast" därför att
det var ett stort framsteg över hud- och benlimmen.
Men i och med att konsthartslimmen nu har
kommit är fordringarna på vattenbeständighet helt
andra. Kaseinlimmet skall därför endast betecknas
som fuktbeständigt, medan kravet på
väderbeständighet och kokfasthet uppfylles av fenol- och
resor-cinhartslim.
Månaden har tydligen gått i de utländska
föreläsarnas tecken ty också i Föreningen för
Bergsvetenskap uppträdde en från utlandet inbjuden
föredragshållare. Det var Ulrich Baumann från
Tekniska Högskolan i Berlin som talade om "De
teoretiska lagarna för metallpulverpressning och deras
användning". Enligt den pulvermetallurgiska
tillverkningens systematik är det första steget
pulverframställning, det andra pressning och det tredje
sintring. Vid pressningen, som till stor del innebär
en elastisk behandling av pulvret, får man en
tryckfördelning i pulvret enligt Ballhausen. Man bör
dimensionera verktygen så att de så vitt möjligt
stämmer enligt denna teori, men man måste
dessutom tillämpa en del praktiska tumregler. Särskilt
i detta senare hänseende var föredraget ytterst
givande.
Vid sintringen sker en diffusion som avser att
utjämna det vid pressningen förspända gittret. Därvid
krymper detaljerna, ju mera desto mindre
komprimerat pulvret är. Vid ganska låga temperaturer
inträder adhesion, vid relativt måttliga temperaturer
ytdiffusion och vid relativt höga temperaturer
gitter-diffusion. Fasdiagrammets utseende hos binära och
högre system bestämmer sintringstemperatur och
bindningskaraktär. Stor betydelse har olika
smörjmedel, som krackas och vars kolrester underlättar
avgasningen. Diskussionen innebar i stor
utsträckning jämförelse mellan olika arbetsresultat och
försök att med hjälp av föredragshållarens teorier
förklara dessa.
Trettio medlemmar i Avdelningen för Grafisk
teknik besökte den 4 mars Bonniers Förlag och fick se
tryckning från plast i Rotama-anläggning. Den press
som visades användes främst för textsidor i
billighetsupplagor varvid arkets två sidor trycks
samtidigt i pressen från tryckformar av vinylplast. I
ett "Dagens eko" gav Gösta Carlsson några
uppgifter om behovet av civilingenjörer inom den
grafiska industrin. Detta behov rör sig endast om ett
fåtal per år, och man kan inte därför motivera
någon speciell utbildning vid de tekniska
högskolorna, men en föreläsningsserie ges nu för de
ingenjörer som utbildar sig i pappers- och
cellulosateknik.
C G Laurin gav under titeln "Dekorering av plåt"
382 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
