Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 16 - STF i mars - Debatt: Cylinderslitning i bilmotorer, av Carl-Eric Janlöv, Nils Gustafsson och Einar Bohr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en översikt om hur tryckning av plåt för emballage
sker i offsetpressar. Plåten lackeras och grundas
före tryckningen varvid torkningen sker i en 20 m
lång ugn.
Avdelningen för Lantmäteri dansade in våren på
Kevinge tillsammans med ett stort antal medlemmar
i Sveriges Lantmätareförening den 24 mars och fick
i en vilopaus höra operasångare Arne Tyrén och
kapellmästare Stig Vesterberg.
debatt
Cylinderslitning i bilmotorer
Hittills utförda undersökningar över
cylinderslitningen med hjälp av radioaktiv spårteknik har i
regel varit starkt målbundna (Tekn. T. 1952 s. 605;
1953 s. 336). Problemställningen har mestadels
begränsats till olika smörjoljors och bränsletypers
inverkan på slitningsförloppet. Betydelsen av andra
grundläggande yttre betingelser har behandlats
mera i förbigående. Denna inriktning, som
framförallt varit utmärkande för amerikanska
undersökningar på området, har inte varit ägnad att
klarlägga de centrala orsakssammanhangen kring själva
cylinderslitningen.
I de senast av Bohr—Gustafsson redovisade svenska
slitningsstudierna (Tekn. T. 1956 s. 1045) har ett
steg tagits mot vidgad granskning av en motors
allmänna driftbetingelser. Tyvärr har de begränsade
förutsättningarna i dessa försök medfört ett
otillfredsställande ensidigt behandlat samband.
Temperaturinflytandet måste behandlas som en
komplex företeelse i den mån studerade samband är
avsedda att representera aktuella praktiska
förhållanden. Förutom cylinderslitningens beroende av
motortemperaturen vid start måste hänsyn tas även
till sådana faktorer som anknyter till den fortsatta
körningen. Därvid har i synnerhet körtid mellan de
genom parkering inträffade motoravkylningarna
visat sig ha avgörande betydelse.
I de nämnda svenska fältförsöken har tillämpats
en konstant kort körtid på 13,3 min efter varje start.
Slitningsintensiteten har genom engångsuppmätning
beräknats som genomsnitt för denna körtid.
Försöksresultaten kommer därigenom att få en
mycket snäv täckning i praktiska förhållanden. Deras
tillämpbarhet begränsas till förutsättningen att
körningen i praktiken omfattar precis samma tidrymd
som gällt försöken. Slitningsintensiteten i
startögonblicket kan endast approximativt utläsas ur
dessa studier. Vad som inträffar under fortsatt
körning erhålles icke alls någon uppgift om.
De av Bohr—Gustafsson utförda studierna utgör i
princip en komplettering till de laboratorieprov
som behandlat cylinderslitningens beroende av viss
konstant cylinderväggstemperatur (Tekn. T. 1953
s. 336). På grund av skiljaktigheterna i
undersökningsarrangemangen föreligger dock ej möjlighet
till direkt kollationering. Laboratorieproven
omspänner inte heller tillräckligt temperaturintervall
härför.
Fig. 1. Kvardröjande högslitningseffekt efter
kallstart vid + 21°C (enl. Vacuum Oil Co. 1955); övre
kurvan upprepade starter.
Om således de nämnda fältförsöken inte kommit
att ge något egentligt tillskott till frågan om
cylinderslitningens komplexa samband med
motortemperaturen, innebär inte detta, att vi helt saknar
undersökningar häröver. I vissa amerikanska
laboratorieförsök har nämligen studerats icke blott
slitningsförloppet vid konstant
cylinderväggstemperatur utan även vid sådan temperaturförändring som
normalt föreligger, då en motor startas kall och
därefter genom självuppvärmning under körning
övergår till önskad drifttemperatur och fortsätter
att köras under längre eller kortare tid (Vacuum
Oil Co. 1955). Dessa undersökningar ger vid
handen, att cylinderslitningen icke alltid är direkt
beroende av cylinderväggens temperatur. Den vid start
inträffade höga förslitningen företer nämligen en
väsentlig kvardröjande effekt, fig. 1. Trots
utnyttjande av olja med tillsatser kommer en start vid
så gynnsam temperatur som + 21°C att ge en
kvardröjande slitningseffekt, som eliminerats först efter
7—8 h körning. Vid i vårt land gällande låga
start-temperaturer har man att räkna med än större
utgångsslitning och därtill hörande ytterligare
förlängd eftersläpning.
Emellertid har dessa undersökningar över
cylinderslitningen vid föränderlig motortemperatur, i
likhet med flertalet andra detaljstudier över
motorernas slitningsförhållanden, inriktats på ett
ensidigt samband. Det krävs en korrelationsanalytisk
behandling av dessa problem för att få ett på
grundval av flera slitningsfaktorer bättre täckande
samband i vad avser cylinderslitningens praktiskt
gällande variationer.
Fig. 2. Cylinder slitning vid olika starttemperaturer.
383 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
