Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 18 - Energibalanser, av Sven Lalander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tabell 2. Sveriges energikonsumtion 1953. Enhet: iO’J Mcal
Nyttoenergibehov
Energiform
Industri
[-Detaljförbrukning-]
{+Detalj-
förbrukning+}
Samfärdsel
Totalt
Belysning ..........................................................3 5 — 8
från: fotogen ....................................................— 0,5 0,5
elektricitet ..............................................2,6 5,0 7,6
Mekaniskt arbete ............................................25 3 26 54
från: stenkol och koks ................................0,1 — 3,0 3,1
ved ..........................................................0,3 — — 0,3
raffinerad olja ......................................0,2 0,8 4,3 5,3
bensin ......................................................0,6 — 9,7 10,3
fotogen ....................................................0,1 0,1 4,0 4,2
elektricitet ..............................................22,8 2,6 4,9 30,3
vattenkraft, direktdriven ....................0,7 — — 0,7
Elektrolys (från elektricitet) ........................3 — — 3
Värme ................................................................51 59 — 110
från: stenkol ....................................................10,0 5,5 15,5
torv ..........................................................0,2 0,2 0,4
skiffer ......................................................0,4 — 0,4
ved ..........................................................4,9 13,4 18,3
träkol ......................................................0,8 — 0,8
koks och briketter ..............................6,1 13,4 19,5
eldningsolja ..........................................16,5 16,5 33,0
avfallslutar ............................................3,5 — 3,5
stadsgas och gasol................................0,2 1,2 1,4
koks- och masugnsgas ........................0,8 — 0,8
högvärdig elektricitet ..........................7,2 8,8 16,0
elhyttor och elångpannor ..................1,9 — 1,9
bränsle för elproduktion ....................—1,3 — —1,3
Summa energikonsumtion 82 67 26 175
Anm. Under rubriken samfärdsel ingår privatbilar men ej traktorer och fiskebåtar; samfärdselns energi för belysning och
värme är inräknat i mekaniskt arbete. I energiformen värme har medräknats viss kemisk energi (masugnar).
Vid uppgörandet av energibalanser måste
göras många antaganden, som är behäftade med
relativt stor osäkerhet. Det gäller t.ex., såsom
framgått av det föregående, de genomsnittliga
energiinnehållen hos de olika energiformerna.
Även kvantitetsuppgifterna måste i vissa fall
uppskattas på bas av relativt osäkra uppgifter.
Båda dessa faktorer inverkar starkt på
brännvedens energiinnehåll, eftersom officiell
statistik här saknas praktiskt taget belt utanför
industrin. Även för några av de mindre
betydelsefulla energiformerna, såsom
avfallslutar-na och masugnsgasen, är tillgängliga uppgifter
osäkra. Dessa statistiska bristfälligheter bör
speciellt observeras då det gäller att bedöma
utvecklingen för den totala
energiförsörjningen under en kortare tidsperiod. Däremot spelar
de mindre roll vid analys av
energiförsörjningen för ett visst år.
Energikonsumtionen, dvs. de energimängder
som stått till konsumenternas förfogande för
omvandling till nyttoenergi, har beräknats för
1953 enligt de i det föregående nämnda
principerna, tabell 2. En approximativ uppdelning
har härvid skett efter nyttoenergibehoven,
varjämte konsumtionen fördelats på de
kommersiella energiformerna. Belysningen, till vilken
även räknats radio, utgör en relativt obetydlig
del av den totala energikonsumtionen, ca 5 %.
Den erhålles praktiskt taget helt från
elektricitet. Mekaniskt arbete tar i anspråk inte fullt
Vs av hela energikonsumtionen, ungefär hälf-
ten på industrins och hantverkets stationära
motorer och hälften inom samfärdseln. Medan
elmotorerna utgör den helt dominerande
drivkraften inom industrin är bensinen
samfärdselns viktigaste drivmedel. Även kol,
inotor-brännolja, fotogen och elektricitet används
dock i betydande utsträckning för
transportändamål. Värmet utgör med något över 60 %
det kvantitativt dominerande energibehovet, i
stort lika fördelat på industri och
detaljförbrukning. Många energiformer konkurrerar på
värmemarknaden såväl i fabrikerna som i
bostäderna. Bedan för det här undersökta året
1953 hade eldningsoljans andel stigit till
knappt Vs, medan omkring 15 % föll på
vardera av ved, kol, koks och elektricitet. Sedan
dess har eldningsoljan snabbt vunnit
ytterligare terräng, sannolikt främst på vedens och
kolets bekostnad, övriga energiformer har
totalt sett liten betydelse, ehuru avfallslutarna
numera är cellulosafabrikernas viktigast
energikälla.
En sammanräkning av de olika
energiformernas totala utnyttjning 1953 visar, att
elektriciteten var vår förnämsta energikälla med ca %
av den totala energikonsumtionen. De flytande
bränslena, som praktiskt taget helt måste
importeras, låg dock endast obetydligt lägre. Kol
och koks, som likaså är huvudsakligen
importbränsle, tog något över 20 %, medan de
inhemska fasta bränslena, inberäknat
avfallslutarna, ej svarade för mer än 13 %.
410 TEKN I S K TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
