Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 18 - Stora bostadshus — eller små? av Hn - Världens tonnageproduktion 1956, av N Lll - Blytillverkningen i OEEC-länderna - Världens största avsaltningsanläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En avvikande mening om ändamålsenlig
storlek på bostadshus har den danske arkitekten
Anders Thykier2. Han menar, att bostaden
som ram kring familjelivet skall uppfylla både
en del praktiska krav och krav på rekreation.
De praktiska kraven torde kunna
tillfredsställas lika bra i flerfamiljs- som i enfamiljshuset.
Rekreationskraven däremot synes utan tvekan
bäst kunna tillfredsställas i enfamiljshuset,
fig. 2.
De speciella möjligheter som endast
enfamiljshuset bjuder kan samlas i tre punkter:
dispositionsrätten — att ha sitt eget —
möjligheten till kontakt med jorden samt möjligheten
till relativ ostördhet.
Man är inte i behov av de många regler som
i flerfamiljshuset är nödvändiga därför att
människorna där bor så tätt och genom att
huset inte är ens eget. Och man kan ostörd
i enfamiljshusets trädgård få den avkoppling
från det komplicerade samhällsliv som
tränger på. Trädgården är även av stort värde för
barnen.
Mätt i pengar är dock — fortsätter Thykier
—- enfamiljshuset dyrare än
flerfamiljshusenheten. Men då tar man inte hänsyn till de
speciella fördelar enfamiljshuset har. Man
jämför två varor av olika kvalitet, vilket inte
kan vara rätt. Att dessa fördelar är
eftertraktade tyder dock efterfrågan på enfamiljshuset
på. Ett uttryck för denna är det stora antalet
publikationer av olika slag, som behandlar
enfamiljshus.
Thykier påpekar emellertid hur viktigt det
är att man får fram ett invändningsfritt
undersökningsmaterial om dessa frågor och
avslutar sedan sin utläggning med: "Om sådana
undersökningar bekräftar, att enfamiljshusets
speciella fördelar är så värdefulla som här
påståtts, bör dessa fördelar väga tungt i
jämförelsen."
Som kommentar till Le Corbusier’s inlägg må
här anföras, att småhusbyggen i form av
gruppbebyggelse av ett antal lika enheter har
väl så stora möjligheter att tillgodogöra sig
serieproduktionens fördelar som
flerfamiljs-husbyggeri. Vidare är småhusbyggandet
speciellt väl lämpat för element tillverkade på
fabrik. Om man därtill accepterar
tankegången att höghusbebyggelse ej bör ges högre
exploateringstal än småhusbebyggelse, belastar
de "långa tillfartsvägarna" småhusen ej så
mycket som Le Corbusier anser, och städerna
blir ej mer utsträckta med småhus. Även i
kostnadsmässigt avseende torde därför
småhusen vara konkurrenskraftiga med
flerfamiljshusen.
Räknar man därtill med de speciella
kvaliteter som t.ex. Thykier ger småhusen framstår
dessa som speciellt förmånliga vid jämförelse.
Hn
Litteratur
1. Le Corbusier: Wohneinheiten von zweckmässiger Grösse.
Bauen & Wohnen jan. 1957 s. 1.
2. Thykier, A: 30 danske gasbetonhus. Köpenhamn 1956.
Världens tonnageproduktion 1956. Enligt
Lloyd’s Registers senaste "Annual Summary"
uppgick det 1956 sjösatta handelstonnaget till 1837
fartyg om 6 673 701 brt mot 1 447 fartyg om
5 316 742 brt 1955. 1956 års sjösatta tonnage är det
största sedan 1945, då USA:s massproduktion ännu
dominerade. Fördelningen på de olika länderna är
följande (motsvarande siffror för 1955 anges inom
parentes):
antal fartyg brt
Japan ........... 325 (188) 1 746 429 ( 828 730)
Storbritannien och
Nordirland ..... 275 (276) 1 383 387 (1 473 937)
Tyskland ........ 418 (389) 1 000 498 ( 928 569)
Sverige .......... 80 ( 95) 489 157 ( 525 814)
Holland ......... 177 (149) 449 899 ( 396 545)
Italien ........... 66 ( 43) 358 006 ( 167 257)
Frankrike ....... 79 ( 55) 299 034 ( 326 179)
Norge ........... 82 ( 59) 171 510 ( 140 700)
USA ............. 50 ( 26) 169 076 ( 73 004)
Danmark ........ 36 ( 37) 130 255 ( 154 076)
Polen ........... 57 (—) 103 784 ( — )
Spanien ......... 48 ( 34) 93 878 ( 73 019)
Belgien .......... 19 ( 19) 92 292 ( 81 062)
Finland .......... 34 ( 30) 56 650 ( 49 581)
Brittiska Samväldets
utomeuopeiska
länder .......... 60 ( 29) 54 880 ( 56 106)
Jugoslavien ...... 15 ( 6) 54 417 ( 30 600)
Portugal ......... 7 ( 4) 15 033 ( 5 800)
Ungern .......... 3 ( —) 1 575 ( — )
Irländska
Republiken ..... 1 ( 1) 1 485 ( 734)
Indonesien ....... 2 ( 2) 1 200 ( 777)
Turkiet .......... 1 ( 5) 800 ( 5 222)
Uruguay ......... 1 ( —) 356 ( — )
Island ........... 1 ( —) 200 ( — )
För första gången ligger Japan främst. Uppgifter
för Polen och Ungern har kommit med, men dylika
saknas fortfarande för Ryssland och Kina.
Det största sjösatta fartyget var den i Japan
byggda turbintankern "Universe Leader" om 51 400 brt,
som lastar 85 515 tdw och även levererats och satts
i trafik.
Det 1956 sjösatta tonnaget bestod av:
antal brt % av total-
tonnaget
Motor fartyg ....... 1 537 3 904 511 58,5
Ångare ............ 300 2 769 190 41,5
De sjösatta tankfartygen utgjorde 233 om 2 267 063
brt eller 34,0 °/o av totaltonnaget mot 46 °/o 1955,
55,1 °/o 1954 och 56,2 %> 1953. De fördelade sig på
85 ångare om 1 661 305 brt och 148 motorfartyg om
605 758 brt. 34,0 °/o av tanktonnaget sjösattes i
Japan, 22,8 °/o i Storbritannien och Nordirland,
8,7 %> i Sverige, 7,0 °/o i USA och 6,7 °/o i
Nederländerna.
Av totaltonnaget klassades 657 fartyg om 3 375 736
brt eller 50,6 %> i Llovd’s Register. N Lll
Blytillverkningen i OEEC-länderna var 563 000 t
1956 mot 525 000 t 1955. Västtysklands produktion
var störst med 138 000 t; i Sverige tillverkades
31 600 t.
Världens största avsaltningsanläggning för
vatten genom jonofores med jonbytarmembran (Tekn.
T. 1954 s. 811, 865; 1955 s. 244) finns i Bahrain
vid Persiska viken. Den ger 335 m3/dygn
dricksvatten med mindre än 0,45 g/1 lösta, fasta ämnen
av ett råvatten innehållande 3.1 g/1.
412 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
