Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 18 - Solsystemets inre rörelseenergi, av Robert Engström - Stål och form, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Ramsey, \V II: Ön the constitutions of the major
planets. Monthly Not. Roy. Astron. Soc. 111 (1951) s. 427—447.
4. Miles, B & Ramsey, W H: Ön the internal structures
of Jupiter and Saturn. Monthly Not. Roy. Astron. Soc. 112
(1952) s. 241, 236, 235.
5. Blanch, G, Lowan, A N, Marshak, R E & Bethe, H A:
The internal temperature-density distribution of the sun.
Astrophysical J. 94 (1941) s. 37—45.
6. Strömgren, B: The Sun as a star s. 39, 76, 77 i "The
Sun", av Kuiper, G. Chicago 1953.
7. Menzel, D: Our Sun. Philadelphia 1949 s. 23, 109.
8. Minnaert, M: Solen som källan till ljus och färg i
naturen. Pop. Astron. T. 1955 s. 114.
9. Bussell, II N, Dugan, R S & Stewart, J Q:
Astro-nomy I. Boston 1945 s. 190, 300, tab. 4.
10. Goldberg, L: s. 22 i Kuiper, G: The Sun. Chicago 1953.
Stål och form. Medan svensk "design" som
begrepp är knutet främst till konstnärliga företag som
arbetar med materialen glas och porslin, trä, textil
och ädla metaller, och som givit dessa som mycket
följsammare material en form vars estetiska
karaktär är en blandning av sober grace och mjuk
individualism, så har svenskt stål huvudsakligen
blivit ett materialbegrepp. I alla världsdelar används
de svenska verktygen som goda vänner i arbetarens
hand och de industriella detaljerna som perfekta
passbitar i monteringen vid det löpande bandet —
men endast esteten kontemplerar över deras form.
När man jämför stål med andra material som
kan bearbetas plastiskt, är det ett förhållande som
är särskilt pregnant. Stålet förändras i tre olika
avseenden: stålets halt av kol och
legeringsmetaller, dess strukturförändringar under
värmebehandlingar jämte de som materialet utsätts för när det
smides, valsas eller pressas, avgör tillsammans varje
Fig. 1. I alla världsdelar används de svenska
verktygen som goda vänner i arbetarens hand.
stålkvalitets karaktär. Egenskaperna hos en
stålkvalitet är alltså inte en gång för alla givna genom
"råvarans" existens. Egenskaper som
hårdhet—seghet varierar under formningen. Det betyder att en
stålkvalitet skall fylla vissa specifikationer, som
passar både den färdiga produktens praktiska
funktion och det sätt på vilket produkten framställs.
Liksom vetenskap och teknik enormt har utvidgat
stålets egenskapsregister har den industriella tekniken
vidgat formningsmöjligheterna. "Me fecit Wira" —•
"jag är gjord på Vira" — står det på ett svenskt
amiralssvärd från 1500-talet. Man kan läsa in något av
den individualitet både hos det tillverkande bruket
och hos svärdet som var karakteristisk för gamla
tiders hantverkliga manufaktur. Själva smidet var dels
en process i ståltillverkningen, dels en formande
teknik. Smeden gjorde föremålet till ett individuellt
exemplar. I dag smider det industriella smidet grova
vevaxlar och klena detaljer i långa serier med
större snabbhet, därför att det här är nästan enbart
fråga om en mekaniserad formningsprocess.
Dimensioner och kapacitet har förändrats, det är inte
längre mästersmeden utan en standardiserad teknik
som avgör resultatet — vilket dock innefattar
yrkesskicklighet som en avgörande kvalitetsfaktor.
De plastiska formningsmetoderna är, liksom de
spånavskiljande, tekniska bearbetningsmetoder; de
skapar inte form för formens egen skull. Likafullt är
det de funktionellt och tekniskt betingade formerna
hos industriellt framställda stålprodukter som har
givit den moderna formgivningen överhuvudtaget en
av dess betydelsefullaste fasetter: ett noggrant
materialval, strävan efter en lämplig — ofta högsta
möjliga — kvalitet, materialekonomi, knapp, klar
och precis form. Våra åskådliga begrepp om
precision, skärpa, exakthet och likformighet har vi
hämtat från stålets, verktygens och maskinernas
värld mer än från något annat håll. Men denna
tekniska form är inte densamma som medveten
"design" — även om vi ofta finner den skön — och
ger detta epitet åt precisionen hos ett sfäriskt
kullager, snabbstålets klara och exakta form och de
rostfria propellerbladens spänstiga välvning.
Det vi där kallar skönhet är vår egen reaktion
inför den tekniska formens visuella verkan. Den
tekniska formen har vidgat området för våra
skönhetsupplevelser men den kan också rymma
tusentals visuellt uttryckslösa former. Bägge typerna är
estetiskt avsiktslösa element i vår miljö.
I dag, när vi mer allmänt än för trettio år sedan
uppskattar och stimuleras av den mogna tekniska
formen och de konstruktiva möjligheterna i nya
utgångsmaterial, samtidigt som vi slutat dyrka den
tekniska formen som det enda saliggörande
uttrycket för modern formkänsla, är vi på väg in i en fas
av medveten "design". Det finns ännu inga definitiva
svar på var vi kan använda stålet. Tjugotalets
stål-rörsmöbler fascinerade som symbol för en ny värld,
byggd på industriell teknik, men dess i hemmiljö
nakna kyla har slagits ut av trä eller plast, där
den inte kunnat mildras av textil eller läder. Det
rostfria besticket har erövrat köket, men inte alltid
matrummet.
Det finns heller inga definitiva svar på vad som
är materialriktig och tillverkningsriktig form.
Formen måste ställas i relation till resurserna att
forma. Med vilka jättehänder, med vilka krafter kan
vi forma stålet i morgon? Nya stål föds, nya
tekniska resurser föds. Det betyder att nya former
måste födas i detta hårda men dynamiska
material. Därför behöver stålet formgivaren, i brist på
mästersmeden från Vira (Artur Hald i Kontur
1957 h. 6 s. 39—18). WS
416 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
