Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 18 - Tekniska spårämnesundersökningar med scintillationsdetektor, av Lars-G Erwall och Knut Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tekniska
spårämnesundersökningar
med scintillationsdetektor
Civilingenjörerna Lars-G Erwall och Knut Ljunggren, Stockholm
Användning av y-strålande isotoper är ofta av
stor fördel vid radioaktiva
spårämnesundersökningar under industriella förhållanden, då
de medger direkta aktivitetsmätningar även
genom tämligen tjocka absorberande väggar
och därigenom kan göra tidsödande och ibland
besvärlig provtagning överflödig. Vid
koncentrationsmätningar i stora volymer kan man
erhålla en högre känslighet vid användning av
y-strålande spårämnen, då även strålningen
från längre bort belägna delar av vätskan
bidrar till den registrerade aktiviteten. För vissa
slag av radiologiska tillämpningar, t.ex.
tjockleks* och nivåmätning, är behovet av y-strålare
uppenbart.
För att fullt utnyttja fördelarna vid
användning av y-strålning behöver man en detektor
med hög verkningsgrad för denna strålning.
Det vanliga GM-röret har en verkningsgrad för
y-strålning av storleksordningen 1 % vid
vanligen förekommande energier, medan
verkningsgraden för /^-strålning är nära 100 %.
Denna detektor är alltså inte särskilt väl
lämpad. En scintillationsdetektor med
natrium-jodid som scintillator har däremot hög
verkningsgrad för y-strålning; vid gängse
dimensioner på scintillatorn och vid aktuella
energier är denna 20—100 % (Tekn. T. 1955
s. 169).
Vi har funnit att användningen av en
scintillationsdetektor i kombination med
y-strålan-de spårämnen eller radiologiska preparat
erbjuder synnerligen stora fördelar inom
industriell isotopteknik. Den för genomförande av
en viss uppgift erforderliga aktiviteten kan
reduceras med en faktor av samma
storleksordning som den varmed
scintillationsdetek-torns känslighet överträffar GM-rörets. I själva
verket utfaller jämförelsen något
ofördelaktigare, då scintillationsdetektorn har en jämfört
med GM-röret väsentligt högre nolleffekt.
Vid sådana spårämnesförsök, där mätningen
utföres i en större vätskevolym, reduceras
dock denna högre nolleffekt till mycket låga
Bearbetning av föredrag vid Instruments & Measurements
Conference 1956 i Stockholm.
539.155.2.004.14
621.387.464
värden, och man kan helt tillgodogöra sig den
högre känsligheten. Detta innebär en mycket
väsentlig reduktion av hälsoriskerna. Många
försök, där den studerade processen medför
kraftig utspädning av spårämnet, hade över
huvud taget inte kunnat utföras utan
scintillationsdetektor.
Mätutrustning
En vid KTH konstruerad detektor (Tekn. T.
1955 s. 174), som under tre år använts vid ett
stort antal industriella undersökningar, har
som hölje två rör av syrafast stål, vilka
åtskiljes av en hårdgummiplatta. I ena röret
är natriumjodidkristall och fotomultiplikator
monterade och i det andra är en
förförstärkare för de elektriska impulserna från
multi-plikatorn inbyggd. Den termiska isolationen
mellan detektorns båda delar blir på grund
av hårdgummiplattan mycket god, vilket
medför att kristall och fotomultiplikator hålles vid
konstant temperatur trots värmeutvecklingen
i förförstärkaren.
Rörens yttre ändar är tillslutna med gängade
gavelplattor av syrafast stål. Den av dessa som
är placerad framför kristallen är försedd med
ett tunt fönster av rostfritt stål, vilket ger
lägre absorption i strålgången. Den andra
uppbär den vattentäta kabelgenomföringen.
Alla skruvfattningar har försetts med
O-rings-packningar. Detektorn är sålunda vattentät
och även motståndskraftig i korroderande
atmosfär. Kristall och fotomultiplikator är
fjädrande infästade, varför detektorn är täm-
Fig. 1. Autoradiogram av loppet i en gevärspipa
genom vilken ett antal radioaktiva kulor skjutits.
Patronläget är omedelbart t.v. om bilden.
417 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
