Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 18 - Tekniska spårämnesundersökningar med scintillationsdetektor, av Lars-G Erwall och Knut Ljunggren - Nya metoder - Svetsade aluminiumrör, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Spårämneskoncentration i en
cementslam-bassängs utlopp vid olika tidpunkter efter tillsats av
radioaktivt preparat. Mellan 5 och 10 h tömdes siam
från en silo i bassängen.
tillationsdetektorer uppnår man, som tidigare
nämnts, en avsevärd förbättring i
mätverk-ningsgrad och härigenom kan den erforderliga
aktiviteten hållas nere.
Den effektiva mätvolymen kan visas vara
rj A/4 fi, där A är detektorns känsliga yta, rj
mätverkningsgraden och fi den linjära
absorptionskoefficienten för den utsända strålningen
(Tekn. T. 1956 s. 17). Eftersom fi för
y-strål-ning är ca två tiopotenser mindre än för
ß-strålning erhålles samma räknehastighet vid
ett förhållande mellan koncentrationerna av
storleksordningen 1 : 50.
Ett alternativ till scintillationsdetektorn är
GM-rör, speciellt utformade för mätning av
y-strålning, vilka genom en avsevärd ökning
av känsliga volymen givits en högre total
mät-verkningsgrad.
Strömningsbilden i en
fiberavsättningsbas-säng för avloppsvatten har studerats med
denna teknik vid Stora Kopparbergs Bergslags
AB:s pappersfabrik i Kvarnsveden i samarbete
med Jan Rennerfelt vid Skogsindustriernas
Vattenlaboratorium. Avloppsvattnet från
maskinerna inkommer vid bassängens ena
kortsida under en skärm och lämnar bassängen
genom bräddavlopp, huvudsakligen vid dess
andra kortsida. Mot vattnet rör sig längs
bottnen en transportör som kontinuerligt för bort
de avsatta fibrerna.
Vid undersökningen tillfördes en lösning av
ca 10 mC 24NaHC03 samtidigt i sex punkter
omedelbart före skärmen och mätningar i
bassängen gjordes med en scintillationsdetektor
som från en flyttbar brygga nedsänktes på ett
flertal punkter till olika djup. När
mätresultaten sammanställts till isoaktivitetslinjer,
införda i ett längdsnitt av bassängen vid olika
tidpunkter efter spårämnestillsatsen (fig. 2),
fann man att det i bassängen inkommande
vattnet snabbt utbredde sig i horisontalplanet men
också att strömningen därefter skedde lugnt.
Blandning skontroll
Vid Skånska Cement AB:s cementfabrik i
Stora Vika har blandningsförhållandena i en
5 000 m3 bassäng för cementslam studerats. Till
bassängen pumpas siam från silor genom en
ledning som mynnar ovanför slamytan och
från ett uttag i bassängens botten föres siam
till ugnarna. Omröringen i bassängen
åstadkommes med både mekaniska omrörare och
tryckluft som pressas ut genom munstycken på
ett visst djup, det hela monterat på en kring
bassängens centrum roterande brygga.
Vid ett första försök tillfördes en lösning av
15 mC 24NaHC03 momentant i en punkt i
slamytan och aktiviteten mättes kontinuerligt i
ugnsinloppet. Den erhållna kurvan över
aktiviteten som funktion av tiden (fig. 3) visar att
blandningsförhållandena i bassängen är goda,
då relativt snabb uppgång i aktivitet
registreras och nedgången är långsam. Efter 5 h
tömdes en silo i bassängen, vilket tar 5 h, och
detta orsakade som synes av fig. 3 en viss
minskning i aktivitet.
Vid ett andra försök utblandades ca 30 mC
bestrålat råmjöl (huvudsaklig aktivitet 24Na
och i2K) i innehållet i en silo (ca 750 m3).
Denna silo tömdes sedan i bassängen och från
bryggan mättes aktiviteten i olika punkter
med en scintillationsdetektor som nedsänktes
till olika djup. Resultaten av denna
undersökning bekräftade i stort slutsatserna från
föregående försök.
nya metoder
Svetsade aluminiumrör
Fastän man länge kunnat gasbågsvetsa aluminium
och aluminiumlegeringar, har tillverkning av
svetsade aluminiumrör börjat först helt nyligen.
Orsaken härtill har varit dels att efterfrågan på grova
aluminiumrör varit liten, varigenom svetsade rör
inte kunnat konkurrera med strängpressade eller
dragna, dels att det visat sig svårt att konstruera
en maskin för formning av aluminiumbandet samt
åstadkommande av lämpliga kanter på det och
riktigt tryck vid svetsningen.
I USA har emellertid efterfrågan på 50—200 mm
aluminiumrör för bevattningsanläggningar vuxit
mycket, och man har där mött den genom
konstruktion av en svetsmaskin som tillsammans med
provningsutrustning lär kosta mindre än en tiondel av
priset på andra maskiner för samma ändamål.
En sådan maskin är nu i drift även i
Storbritannien. I den tillverkar man 50—100 mm rör. Den
betjänas av bara två man och ger ca 9 m/min rör.
Större produktionshastighet har uppgivits för
maskinen, men man anser att den arbetar bäst med
den angivna. Det bearbetade materialet är en
mag-nesiumhaltig legering (T.1.333) som har stor
hållfasthet och goda formningsegenskaper. Band med
upp till 2,5 mm tjocklek används.
I princip består maskinen av en konventionell
valsningsbana med åtta valspar vilka kontinuerligt
419 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
