Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 18 - Tekniska spårämnesundersökningar med scintillationsdetektor, av Lars-G Erwall och Knut Ljunggren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 2. Isoaktivitetslinjer i ett längdsnitt av en
avsättningsbassäng; uppifrån och ned 1, 2, 3 och 7,5 h
efter tillsats av radioaktivt preparat.
ligen stötsäker. Den scintillationskristall som
hittills använts är en cylindrisk
natriumjodid-kristall (dimensioner 2,5 X 2,5 cm) innesluten
i aluminiumhölje.
Den använda fotomultiplikatorn har en
högsta förstärkning av 107 gånger. Förförstärkaren
utgöres av en konventionell enrörs
katodföl-jare vilken medger en kabellängd mellan
detektor och räknefrekvensmätare av 10 m.
Ytterligare förstärkning fordras inte på grund av
fotomultiplikatorns höga förstärkning.
Räknefrekvensmätaren lämnar
försörjningsspänningar till fotomultiplikator och
katod-följare genom samma mångledarkabel, som
användes för signalöverföring. Den vanligen
använda räknefrekvensmätaren är av
kommersiell typ med fyra mätområden: 200, 2 000,
20 000 och 200 000 imp/min vid fullt
skalutslag. Instrumentet levereras med fasta
tidskonstanter för de olika mätområdena samt
med en diskriminator som är placerad på
svåråtkomligt ställe inne i instrumentet.
Det har emellertid ändrats och gjorts mera
anpassningsbart genom att man byggt in extra
kondensatorer, vilka medger val av
tidskonstant, och genom att
diskriminatorpotentio-metern monterats lättåtkomlig på
instrumentets bakre panel. Detta medger lämplig
inställning av instrumentet vid mätning av
y-strål-ningen från olika kärnslag. Instrumentet kan
anslutas till skrivare.
Mätutrustningen arbetar tillförlitligt och med
utmärkt stabilitet efter en uppvärmningstid av
ca 30 minuter. Temperaturberoendet har
undersökts, varvid konstaterades en minskning i
räknefrekvens. med ca 2 % då
detektorhuvu-dets temperatur ändrades från 0 till 45°C. I
högspänningskarakteristikan är platåns
lutning endast omkring 0,01 % per voit vid
mätning av mjuk y-strålning (170Tm; 85 keV),
vilket är ett gynnsamt fall i detta avseende.
Tekniska tillämpningar
Bestämning av överfört metalliskt material
Mängden och fördelningen av det material
från pläteringen på en gevärskula, som vid
skott överföres till loppets insida, bestämmer
den förändring av pipans ballistiska
egenskaper, som inträder efter ett större antal skott.
Tidigare har denna matrialöverföring
studerats genom att man efter en tidsödande
provskjutning mätt diameterförändringar i loppet
och genom urlakning bestämt överförda
metallmängder. Användning av reaktorbestrålade
kulor vid provskjutningen har möjliggjort
mätning av överförda mängder efter varje enskilt
skott.
Vid bestrålning av kulorna blir nästan endast
den i pläteringen ingående kopparn radioaktiv
(04Cu; halveringstid 13 h, 38 % 0,51 MeV
anni-hilationsstrålning), och mätningarna kan göras
med detektorn på pipans utsida. Genom
anbringande av en kollimator framför detektorn
kan fördelningen av det överförda materialet
längs pipan studeras i detalj.
Efter en provskjutnings slut klövs pipan i
dess längdriktning ocli en avdragen
fotografisk emulsion (Kodak Autoradiographic Plate)
pressades mot bommarna i loppet med en
cylindrisk stång. Det resulterande
autoradio-grammet bekräftade kvalitativt de tidigare
erhållna resultaten och gav även upplysningar
om fördelningen av överfört material på de
enskilda bommarna. Den största avsättningen
uppstår på dessas kanter (fig. 1).
Strömningsundersökning
Vätskors strömningsförhållanden i t.ex.
bassänger av olika slag har tidigare studerats med
radioaktiva spårämnesmetoder, varvid GM-rör
använts som detektorer för ^-strålning (Tekn.
T. 1955 s. 505) och mätningarna gjorts i
uttagna prov eller direkt i vätskan,
^-strålningens ringa genomträngningsförmåga gör
emellertid den "effektiva mätvolymen" liten och
vid undersökning av mycket stora
vätskemängder fordras med denna teknik så stora
aktiviteter att det uppstår svårigheter vid
ordnandet av ett tillfredsställande strålskydd.
Eftersom konventionella GM-rör har liten
mätverkningsgrad för ^-strålning erbjuder
användande av y-strålande ämnen ingen fördel,
då den ökning av "effektiva mätvolymen" som
erhålles genom y-strålningens större
genomträngningsförmåga motverkas av den lägre
mätverkningsgraden. Vid användande av scin-
418 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
