Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 19 - Eldistribution på landsbygden, av Carl Erik Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
högre arbetskostnader vid ferallina. Som
exempel kan nämnas att vid en linje med 3 X 25
mm2 ekvivalent ferallina är arbetskostnaden
enligt ackordslista nu endast 15 kr/km dyrare.
Tillbehören är vid feral dyrare än vid
koppar. På raka, rena linjer, t.ex. längre
högspän-ningslinjer utan avgreningar, utgör dock
tillbehören en procentuellt liten kostnad, men vid
lågspänningsnät med sina många avgreningar
är tillbehörskostnaden väsentligt större och är
ofta ett hinder för att feral här skall kunna
användas med ekonomisk fördel.
Stolp- och krokdimensionerna kan i speciella
fall bli olika vid koppar och feral. För
normala ortsledningar är dock skillnaden vanligen
så obetydlig att man kan bortse från den.
Restvärdet, dvs. värdet av ledarematerialet
efter brukbarhetstidens slut, är en viktig
faktor vid den ekonomiska jämförelsen mellan
koppar och feral. Med nuvarande priser på
skrotmarknaden är restvärdet för koppar ca 65 %
av ledarens nyvärde men för feral endast ca
35 °/o av motsvarande nyvärde.
Brukbarhetstiden slutligen brukar man enligt
gängse avskrivningsnormer räkna till 40 år för
koppar och 35 år för feral. Tillräcklig
erfarenhet finns dock knappast för att bedöma om
denna skillnad är motiverad. Det är ofta andra
orsaker än själva materialbeståndet som är
avgörande för brukbarhetstiden.
Gör man en ekonomisk jämförelse av
årskostnaderna vid koppar och feral med hänsyn
tagen till de angivna faktorerna kan man lätt
finna den relation mellan priserna för
kopparlina och ferallina som ger ekvivalens. Ett
exempel visar hur en sådan jämförelse utfaller.
Här har valts en 10 kV-ledning med tre ledare
beräknad efter klass III G i SEN 36 01, alltså en
normal ortsledning, dvs. med 25 mm2
kopparledare, dels med samma ekvivalenta area
feral-ledare. De jämförande beräkningarna visar
följande:
Uppsträckningen för kopparlinan är 10 kp/mnr
och för ferallinan 4,5 kp/ram2 vid 0°C.
Bågsänk-ningen vid 120 m spann och + 5°C efter islast blir
vid kopparlina 2,41 m och vid ferallina 2,40 m.
Stolplängderna blir alltså lika i båda alternativen.
Vindlasten för kopparlinan blir 1,01 kp/m och
ledare och för ferallinan 1,08 kp/m och ledare varför
stolpgrovleken blir samma i båda alternativen.
Islast för kopparlinan blir 1,165 kp/m och ledare
och för ferallinan 1,25 kp/m och ledare. Skillnaden
är ej större än att samma krok kan användas i de
båda alternativen.
Arbetskostnaden är enligt ackordslista ca 15 kr/km
större vid ferallina. Denna skillnad kan försummas.
Slutligen är tillbehörskostnaden för denna
ledningstyp (ren linje med få avgreningar) ca 20 kr/m
dyrare vid feral än vid koppar. Skillnaden kan
försummas.
För en ledning av denna typ blir alltså
ledarmate-rialets pris, restvärdet och brukbarhetstiden de
faktorer som påverkar den ekonomiska jämförelsen.
Antar man att kopparlinans pris är K kr/kg = 0,226
X K kr/m och ferallinans är A kr/kg = 0,171 X A
kr/m, blir årskostnaden per längdenhet exklusive
restvärdet vid 4 °/o ränta för kopparlina med
brukbarhetstiden 40 år 0,05052 X 0,226 K kr. och för
Fig. 6.
Stolp-grävnings-maskin vid
Yngeredsfors
Kraft AB.
Fig. 5. Stolpgrävningsmaskin i arbete.
av betydelse för distributionsanläggningens
kostnad. Koppar som tidigare normalt
användes har nu på grund av sitt höga pris i många
fall ersatts av stålaluminium (feral). Då man
skall göra en ekonomisk jämförelse mellan
kopparlina och ferallina måste man förutom
priset för kopparlinan resp. ferallinan också
räkna med arbetskostnad, kostnad för
tillbehör, skillnad i stolp- och krokkostnad med
hänsyn till ledarematerialet, restvärdet för
materialet i de olika alternativen samt
brukbarhetstiden.
Arbetskostnaden var tidigare högre för feral
beroende på att man av försiktighetsskäl
krävde extra skyddsåtgärder, t.ex. bandagering vid
najningarna o.d. Erfarenheten har emellertid
visat att farhågorna var överdrivna och man
torde nu endast behöva räkna med obetydligt
441 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
