Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 19 - Eldistribution på landsbygden, av Carl Erik Olsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
innebär fördelar såväl tekniskt som
ekonomiskt. Däremot måste man ställa sig
betänksam gentemot en generell auktoriserad
standardisering av det konstruktiva utförandet
som sådant. Varje företag eller tillverkare bör
här få anpassa sig efter sina förhållanden och
utarbeta sina konstruktioner. Härigenom torde
utvecklingen av lämpliga konstruktioner och
typer bättre gynnas än om man strävar efter
att få en hela landet omfattande
standardmodell. En sådan likriktning av konstruktioner
kan verka utvecklingshämmande.
I stolpstationer kan man inte sätta upp större
transformatorer än på 100—150 kVA. Där
belastningstätheten är så stor att större
transformatorer fordras måste man därför ha
husstationer. Då detta vanligen inträffar i
samhällen, är det av vikt att stationerna ges ett
tilltalande utseende. Trähus kan vanligen inte
ifrågakomma ur brandsäkerhetssynpunkt och
plåtkiosker är dyra i underhåll genom den
röstning de är utsatta för, särskilt i
kusttrakter. Vid Yngeredsforsbolaget användes i
sådana fall en station byggd av Siporex-plattor
på ett järnskelett, fig. 4. Fördelen med denna
konstruktion är att den är relativt billig,
uppförandet kan ske av de ordinarie
linjemontörerna utan anlitande av byggfolk, och
materialet kan lagerhållas i standardenheter.
Vid behov kan därför en sådan station
uppföras på mycket kort tid. Stationen har visat
sig väl passa i samhällen, där en stolpstation
skulle verka störande ur estetisk synpunkt.
Kostnaden för själva huset, som kan rymma en
transformator på 300 kVA, är ca 3 500 kr. och
för stationen komplett med instrumentering ca
12 000 kr. exklusive transformator.
Stationstypen, som nu varit använd i ca 20 år, har
visat sig dra mycket små underhållskostnader.
Materialval
Som nämnts består stolpmaterialet i
bygde-och ortsledningar nästan utan undantag av trä.
Trästolparna kan antingen bestå av oimpreg-
nerat virke eller av virke som på ett eller
annat sätt behandlats för att göra det mer
motståndskraftigt mot röta och alltså ökat dess
brukbarhetstid. Vid valet av lämpligt
stolp-virke bör man räkna ut årskostnaden med
hänsyn tagen till stolppris och stolpens
brukbarhetstid. Årskostnaden Å får man enligt
K r P(T+ i)i
A~rL1 + 200 J
där K är nedlagt kapital i kr., P räntefoten i
% och T stolpens brukbarhetstid i år.
I formeln har räknats med lika stor årlig
amortering av nedlagt kapital, medan
räntekostnaden är fallande.
I K bör inräknas den totala kostnaden för
stolpen uppsatt i linjen, alltså kostnader för
virke, impregnering, frakter och montering.
Impregneringen sker med kreosotolja eller
salter av olika sammansättning, vanligen
arseniksalter. Statens Skogsforskningsinstitut har
genom sin träskyddskommitté sedan ett tiotal
år tillbaka utfört prov med olika
impregneringsmedel under forcerade
rötningsförhållan-den. Kreosotoljan har vid dessa prov visat sig
motsvara sitt goda rykte och det är nog inte
för optimistiskt att räkna med 40 års
brukbarhetstid för kreosotimpregnerade stolpar. På
senare år har Boliden fått fram ett nytt
arseniksalt, som visat sig ha mycket goda
impreg-neringsegenskaper och dessutom inte har de
tidigare arseniksalternas olägenheter.
Oimpregnerade stolpar av fur och ek har
brukbarhetstider som varierar mellan 10 och
20 år. Med kännedom om priserna för
impregnerade och oimpregnerade stolpar väljes
det stolpslag som ger bästa ekonomi. Det visar
sig vanligen att endast där man har tillgång
till billigt oimpregnerat virke omedelbart vid
byggnadsplatsen och man alltså slipper
fraktkostnader och där dessutom arbetskostnaderna
är låga kan oimpregnerat virke ge minsta
årskostnad. Normalt är det alltså god ekonomi att
använda högvärdigt impregnerat virke.
Ledarematerialet är den andra materialposten
Fig. A.
Husstation av Siporex,
t.v. under
byggnad, t.h. färdig.
440 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
