Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 20 - Nya metoder - Generator med vattenkylning i statorn, av Tage Strömberg - Absorption av koldioxid i kaliumkarbonatlösning, av SHl - Framställning av metylstyren, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lägre effektförbrukning. På de luftkylda
maskinerna uppmättes en temperaturstegring av 65°C mellan
härvsidorna för en belastningsström av 1 835 A och
med en kyllufttemperatur av 35°C. Temperaturen
på kopparn beräknas då uppgå till 115°C. Vid den
vattenkylda maskinen uppmättes efter en belastning
av 1 750 A under 5 h en koppartemperatur av
29,2°C, medan temperaturen på kylvattnet vid
intaget var 27°C. Lindningen kan alltså belastas med
betydligt större ström även vid en måttlig
temperaturstegring på kopparn.
Anslutningen av kylrören till härvorna erbjuder
problem. Försöksmaskinen har byggts för att man
velat visa att det är möjligt att bygga maskiner för
en effekt av över 200 MW, men av sådana
dimensioner att de kan transporteras med nuvarande
transportmedel (Engineering 1956 s. 781).
Tage Strömberg
Absorption av koldioxid i
kalium karbonatlösning
En vid Bureau of Mines utarbetad metod för
borttagande av koldioxid i syntesgas genom absorption
i het kaliumkarbonatlösning (Tekn. T. 1955 s. 448)
har nu prövats i halvstor skala. Metoden är lämplig
när syntesgasen skall användas under tryck så att
koldioxiden kan absorberas vid ca 20 kp/cm2. I så
fall kan nämligen absorptionen och regenereringen
av kaliumkarbonatlösningen ske vid samma
temperatur; man behöver bara minska trycket och
tillföra det värme som åtgår för koldioxidens
frigörande.
Man har nu kunnat göra en kostnadskalkyl för
processen och har därvid funnit att absorption av
100 m3 C02 kostar 0,35 $ vid användning av
kaliumkarbonatlösning mot 0,67 $ vid användning av
mo-noetanolamin. Absorptionen utfördes vid 21 kp/cm2
tryck och gasens koldioxidhalt nedbringades från
20 till 2 »/o. Vid lägre tryck eller lägre
koldioxidhalt i rågasen blir absorption i monoetanolamin
fördelaktigare än i det angivna exemplet (H E
Benson, J H Field & W P Haynes i Chemical
Engineering Progress okt. 1956 s. 433—438). SHl
Framställning av metylstyren
Metylstyren är av intresse för kemisk industri
därför att den kan polymeriseras till en plast som
synes ha betydande fördelar framför polystyren
(Tekn T. 1954 s. 347; 1956 s. 470). Man tillverkar
nu metylstyren eller vinyltoluen bl.a. i en
amerikansk anläggning för 1 800 t/år. Härvid utgår man
från toluen och acetylen.
Första steget i processen är alkylering av toluenen
med kvicksilver(II)sulfat i 95 %> svavelsyra som
katalysator. Det utförs i ett antal reaktionskärl som
toluenströmmen passerar i serie, medan acetylenen
leds in parallellt (fig. 1). Alkyleringsprodukter skils
i en oorganisk fas, som går till
kvicksilveråtervinning, och en kolvätefas, bestående av ditolyletan,
toluen och tjära, som tvättas med natronlut för
neutralisation och sedan går till upparbetning.
Reaktionsblandningen separeras i en första
destillationskolonn i ditolyletan och toluen. Den förra
förångas och överhettas tillsammans med
vattenånga samt krackas vid 500°C med lera som
katalysator. Härvid spjälkas ditolyletanen i metylstyren
och toluen, medan en liten mängd etyltoluen fås
som biprodukt.
En del av krackningsprodukterna förs i ångform
in på första kolonnen för dennas värmning. Resten
passerar genom en avgaspanna, kondensor, ett se-
pareringskärl, där vatten skils från, och förs sedan
in på första kolonnen. Från dennas topp avgår
toluen, som förs tillbaka i processen, och från dess
botten tjära som kastas. Från siduttag nedanför
kolonnens mitt går ditolyletan till
krackningsanlägg-ningen. Genom ett siduttag nära kolonntoppen går
metylstyren och etyltoluen till en andra kolonn från
vars botten den förra går till en tredje kolonn för
ytterligare rening.
Den förbrukade katalysatorn (HgSO* och H2S04)
behandlas först med överhettad ånga vid 260°C
(fig. 2) varvid kvicksilversulfatet sönderdelas på
grund av de reducerande betingelserna och största
delen av kvicksilvret följer med ångan. Denna
kondenseras med cirkulerande natronlut i ett tvättorn
från vars botten kvicksilvret utvinns i flytande
form. En del av luten går kontinuerligt till en
avdri-vare från vars topp toluen och kvicksilver återförs
i processen.
Vätskan från det första kärlet består av svavelsyra
och koks. Den filtreras, och 70 °/o svavelsyra
återvinns. Koksen neutraliseras med natronlut, som
från-filtreras, och går sedan till en roterugn där
kvicksilver och vatten avdrivs och förs in på tvättornet.
Det kvicksilver, som inte avdrivs i processens
första steg, går antingen i den återvunna
svavelsyran, som innehåller 1—3 mg/kg Hg, eller
utredu-ceras och förångas i roterugnen. För att inget
kvicksilver skall följa med avfallsströmmarna förs dessa
in på den tidigare nämnda avdrivaren innan de
släpps ut (Chemical Engineering sept. 1956 s. 118
—119). SHl
Fig. 1.
Flyt-schema för
tillverkning av
metylstyren.
Fig. 2.
Flyt-schema för
återvinning av
kvicksilver.
466 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
