Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 20 - Belastningsanalys, av Sverker Sjöström - En kamera på metspö - Nya metoder - Generator med vattenkylning i statorn, av Tage Strömberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 10.
Amplitud fördelningen för
böjmo-ment i navände
på
bakaxel-brygga till
lastvagn; Gauss-för delningsskala.
heter i vägbanan, erhålles en
normalfördel-ningsliknande fördelningsfunktion.
Bestämning av en ekvivalent belastning kan
i princip ske på liknande sätt som tidigare
beskrivits, men torde för de typer av
kollektiv, som det vanligen är fråga om, vara
otillförlitlig. Detta beror på det stora antalet låga
nivåer som teoretiskt skulle sakna
skadeverkan.
Praktiken visar emellertid att även mycket
små amplituder kan inverka på livslängden
beroende på att utmattningsgränsen ständigt
sjunker. Man måste därför tillgripa
program-utmattningsprov som grund för en
noggrannare bedömning. Av stort praktiskt värde i
detta sammanhang vore det, om man vid
dylika prov kunde enas om ett normalfördelat
kollektiv som utgångspunkt, i synnerhet som
vissa uppgifter tycks tyda på att den
ackumu-lativa teorin i samband med en exponentlag
av typen (1) gäller för sammanlagring av
normalfördelade kollektiv av olika storlek med
avseende på amplitudskalan4,8. Med kännedom
om amplitudfördelningen skulle på så sätt
livslängden kunna bestämmas ur en
materialkonstant Sjv (t.ex. den högsta påkänning S106 i
ett normalfördelat kollektiv som ger
livslängden 106) samt exponenten v i
livslängdsfunktionen.
Litteratur
1. Cramer, H: Sannolikhetskalkylen och några av dess
användningar. Uppsala 1951.
2. Palmgren, A: Die Lebensdauer von Kugellagern. Z. VDI
68 (1924) s. 339.
3. Miner, M A: Cumulative damage in fatigue. ASME Träns.
67 (1945) s. A159.
4. Corten, H T & Dolan, T J: Cumulative fatigue damage.
International conference ön fatigue of metals, London 1956.
5. Henry, DL: A theory of fatigue-damage accumulation in
steel. ASME Träns. 77 (1955) s. 913.
6. Gassner, E: Effect of variable load and cumulative
damage ön fatigue in vehicle and airplane structures.
International conference ön fatigue of metals, London 1956.
7. Svenson, O: Unmittelbare Bestimmung der Grösse und
Häufigkeit von Betriebsbeansprungen. Instrument and
Mea-surements Conference, Träns., Stockholm 1952.
En kamera på metspö används för
undersökning av insidan av behållare som innehållit
radioaktivt avfall. Kameran och en blixtlampa sitter på
ändan av en 3,6 m lång metallstång och förs in
genom behållarens öppning. En fullständig bild av
dess insida fås genom hopsättning av 16 bilder.
nya metoder
Generator med vattenkylning i statorn
Utvecklingen av ångturbindrivna generatorer mot
mycket höga effekter har möjliggjorts genom att
man kunnat bringa kylmedier i direkt kontakt med
lindningskopparn. Denna "direkta kylning"
realiserades först med vätgas i rotorn (Tekn. T. 1952 s. 885).
Genom att man så småningom ökade vätgastrycket
nådde man en sådan kyleffekt att det blev
temperaturstegringen i statorn som blev den begränsande
faktorn. Genom direktkylning av statorlindningen
kunde detta avhjälpas varvid man på en gång också
kom ifrån det stora temperaturfallet genom
isoleringen, som förut bestämt temperaturen på kopparn.
De första maskinerna av detta slag utfördes med
vätgaskylning även i statorn (Tekn. T. 1954 s. 634).
Parallellt med detta har man även utvecklat
vätske-kylning i statorn, och en 260 MVA generator med
oljekylning finnes i drift i USA. Nu har en första
generator med vattenkylning levererats i
Storbritannien. Effekten är 37,5 MVA, spänningen 11,8 kV
och varvtalet 3 000 r/m. I samma kraftstation finnes
tre maskiner med samma utförande med avseende
på huvuddimensionerna, varav två är luftkylda,
medan den tredje är kyld med vatten i statorn och i
övrigt med vätgas.
Ledarna i statorn är rektangulära och ihåliga.
Kylvattnet ledes in i härvorna via plastslangar från ett
centralt fördelningsrör, fig. 1. Den effekt som åtgår
att cirkulera vattnet är endast 8,8 kW.
Fördelen med vatten i stället för vätgas är att det
förra bättre bortleder värme och samtidigt kräver
Fig. 1. Vattenkyld stator.
TEKN J S K TIDSKRIFT 1957 465
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
