Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 22 - Nya metoder - Aluminiumprofiler med flera tvärsektioner, av SHl - Snabb hårdhetsbestämning enligt induktionsprincipen, av J Murkes - Hyperboliska paraboloider skaltaksmod i USA, av Sigge Eggwertz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
6 m längd, 3 mm för sektionernas dimensioner och
passning i förhållande till varandra.
Hållfastheten hos profiler med flera tvärsektioner,
särskilt vid övergången mellan dessa, har
diskuterats mycket, men man har inte nått något
definitivt resultat. Hållfastheten beror mycket på
förhållandet mellan tvärsektionernas storlek, därför att
en strängpressad profils mekaniska egenskaper
beror på reduktionen vid pressningen. Ju större
reduktionen är, desto större blir profilens hållfasthet.
Därför är denna vanligen något större hos den
klenare än hos den grövre delen. Är skillnaden mellan
tvärsektionerna stor kan emellertid också
skillnaden i hållfasthet bli stor (C J Hoffman i Materials
& Methods jan. 1957 s. 101—103). SHl
Snabb hårdhetsbestämning enligt
induktionsprincipen
En undersökning av ett stort antal stålsorter har
visat att det finns en korrelation mellan ståls
hårdhet och deras remanenta magnetism. Sambandet
kan utnyttjas vid seriekontroll av hårdheten hos ett
stort antal likadana arbetsstycken. Dess form
varierar från fall till fall.
Man kan göra 2 000—3 000 mätningar per timme
i en automatisk apparat som sålunda ofta tillåter
kontroll av hela produktionen och kan placeras i
serie med produktionsmaskinerna. Arbetsstyckena
matas kontinuerligt från ett magasin in i en ränna
vars inlopp omslutes av en magnetiseringsspole.
Detaljen kvarhålles i spolen en viss av ett tidsrelä
bestämd tid varefter den fortsätter att falla genom den
lutande rännan som omslutes av två mätlindningar
på ett visst avstånd från magnetiseringsspolen.
Vid arbetsstyckets passage induceras en emk i
mät-lindningarna. Om alla detaljer är identiska och har
samma fallhastighet, beror den inducerade
impulsen av den remanenta magnetismen och står
sålunda i en bestämd relation till hårdheten, över en
förstärkare påverkar mätlindningarna var sitt
tyra-tronrelä som öppnar klaffar i rännan så att
godkända och för hårda detaljer riktas in i två olika
sidorännor. För mjuka detaljer inducerar en så liten
emk i mätspolarna att reläerna inte sätts i
funktion. De faller därför rakt ner genom rännan.
Apparaten måste kalibreras för varje stålsort. En
särskild undersökning har visat att apparaten kan
användas för kontroll av arbetsstycken vilkas
hårdhetstolerans ej är mindre än ± 1,5 Rockwell C.
Utom för hårdhetsbestämning är apparaten lämplig
för sortering av olika stålsorter och för kontroll
av ett nitrerskikts tjocklek samt cementeringsdjup
(M L Goldin m.fl. i Zavodskaja Laboratorija 23
(1957) h. 3 s. 357—361). J Murkes
Hyperboliska paraboloider skaltaksmod i USA
Sedan åtskilliga år har tunna cylindriska skaltak av
armerad betong varit vanliga även i USA.
Dubbel-krökta skal, som med traditionella
formbyggnads-metoder blir avsevärt mera arbetskrävande, har
däremot inte uppförts i större antal. Under
påverkan från Mexiko och Sydamerika, där
skalbyggandet fantasifullt omhuldats under ett tiotal år av
bl.a. Felix Candela och Guillermo Gonzalez, har
emellertid de amerikanska arkitekterna nyligen
upptäckt de möjligheter till förnyad och friare
formgivning som skaltaken medger.
I första hand används de dubbelkrökta skalen på
byggnader där estetiska synpunkter får dominera
och ekonomin är en bisak. Men eftersom önskan
att spara pengar är en stark drivfjäder för varje
Fig. 1. Det skeva
skalet —
exempel på en
hyper-bolisk para-boloid användbar som takyta.
företagare, har man i många fall lyckats nedbringa
kostnaderna väsentligt genom att tillgripa nya
form-sättningsmetoder med upprepad användning av
permanenta formelement. Fabrikstillverkning av
relativt stora skalenheter med vikter på 12 t och mer
har också vunnit utbredning. Man tror sig inom en
snar framtid ha överfört de dubbelkrökta skalen
från lyxklass till standardkonstruktioner.
En av de skalformer som flitigast använts i Mexiko
och som nu är på väg att slå igenom i USA, är den
hyperboliska paraboloiden, "hp-skalet". Ett sådant
skal har en dubbelkrökt yta, men krökningen i två
mot varandra vinkelräta riktningar har olika
tecken.
Hyperboliska paraboloider förekommer i många
olika varianter. Den vanligaste typen, det skeva
skalet, uppfanns i Frankrike på 1930-talet av F Aimond
(Tekn. T. 1948 s. 863). Varje skalfält har där en
kvadratisk eller eventuellt rektangulär
horisontalprojektion. Tre av hörnen befinner sig i samma
horisontella plan, medan det fjärde hörnet "skevats"
uppåt eller nedåt, fig. 1. Skalets alla fyra kanter är
rätlinjiga. De linjer som i horisontalprojektionen
Fig. 2.
Takkonstruktion sammanbyggd av
hyperboliska
paraboloider.
516 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
