Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 22 - Nya metoder - Hyperboliska paraboloider skaltaksmod i USA, av Sigge Eggwertz - Tillverkning av metallnitrat, av SHl - Mätning av stora likströmmar med hallgenerator, av FÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1.
Apparat för
framställning av
me-tallnitrat; A
reaktionskärl, B [-absorptions-torn,-]
{+absorptions-
torn,+} C
hjälp-torn, D
avtapp-ningskärl, E, G
och H vätskelås,
F
chargerings-öppning, J
filter, K utlopp
för
nitratlös-ning.
är parallella med kanterna är även i
verkligheten räta linjer med olika lutningar. Det är
uppenbart att denna rätlinjighet innebär vissa
möjligheter att förenkla formsättningen. Den ena
av skalets diagonaler är emellertid krökt uppåt och
den andra nedåt. Genom att sätta ihop skeva skal
intill varandra åstadkommer man ett slags veckad
takkonstruktion med många variationsmöjligheter,
fig. 2. De utförda hyperboliska paraboloidskalen av
denna typ har vanligtvis gjorts mycket tunna, 5—7
cm, med pelaravstånd upp till ca 20 m i båda
riktningarna. Därvid har betongpåkänningar och
arme-ringsmängder varit ganska små, varför större
spännvidder säkert kan åstadkommas (Architectural
Forum jan. 1957 s. 131). Sigge Eggwertz
Tillverkning av metallnitrat
Vissa metallnitrat, särskilt av ädla metaller,
framställer man genom att lösa metallen i salpetersyra.
Härvid utvecklas nitrösa gaser vilka måste
oskadliggöras då de är giftiga. Dessutom innebär
gasutvecklingen givetvis en förlust av syra. Vanligen leds de
nitrösa gaserna genom tvättorn där de absorberas
i vatten eller alkali. För att gaserna skall reagera
tillräckligt snabbt späds de ut med en stor mängd
luft varigenom en relativt dyrbar
absorptionsanlägg-ning behövs för hantering av den stora gasvolymen.
Vidare erhålls en starkt utspädd salpetersyra som inte
kan ekonomiskt utnyttjas utan måste oskadliggöras.
I Storbritannien utarbetade man emellertid för
några år sedan ett förfarande enligt vilket de
nitrösa gaserna kan absorberas och ge en syra,
tillräckligt stark för användning i processen. Vid
tillverkning av t.ex. silvernitrat satsas silvertackor i
ett reaktionskärl A (fig. 1) där de duschas med
salpetersyra som tillsammans med syre förs in vid
kärlets topp. Den koncentrerade silvernitratlösning
som bildas leds till ett hjälptorn C, innehållande
granulerat silver på kvartsstycken. En ström av
syre, som leds in vid tornets botten, driver ut de
lösta kväveoxiderna vilka förs in i reaktionskärlet.
De gaser, som lämnar detta, leds till ett
absorp-tionstorn B, fyllt med kvartsstycken. Vatten sprutas
in i tornets topp och passerar tillsammans med
Fig. 1. Anordning för mätning av stora likströmmar
med hallgenerator; 1, 2 hallgeneratorer, Rai, Ra2 ca
10 ohms grundbelastningsmotstånd.
blandningen av kväveoxider och syre i medström
genom tornet. Från dettas botten tar man ut från
kväveoxider praktiskt taget fri gas och svag
salpetersyra som kan användas för utspädning av den
starka kommersiella syran.
Reaktionskärlet och hjälptornet är dubbelmantlade
så att de kan värmas vid reaktionens
igångsättande och sedan kylas för avlägsnande av
reaktionsvärmet. Apparaten i fig. 1 är avsedd för satsvis
drift, men man kan göra processen kontinuerlig
genom att föra in granulerad metall i
reaktionskärlet med en stjärnventil. Hjälptornet behöver bara
sällan satsas om (Industrial Chemist febr. 1957 s. 76
—78). SHl
Mätning av stora likströmmar
med hallgenerator
Absolutvärdet av stora likströmmar kan förutom
med de enligt transduktorprincipen arbetande
likströms strömtransformatorerna även mätas med en
hallgenerator (Tekn. T. 1955 s. 620) som är
placerad i ett luftgap i en järnkärna som omsluter
ledaren.
Matas hallgeneratorn med en konstant ström, blir
den från hallgeneratorn uttagna spänningen
proportionell mot luftgapsinduktionen och därmed även
mot den likström som flyter genom ledaren.
För att man lätt skall kunna montera järnkärnan
görs den med två luftgap varvid en hallgenerator
måste placeras i vartdera luftgapet. Det
magnetiska materialet i järnkärnan måste ha så rak
magne-tiseringskurva som möjligt och smal hysteresisslinga
samt tillåta hög induktion. De två luftgapen bidrar
även till att neutralisera inverkan på mätresultatet
av främmande fält och av ström i närbelägna
ledare.
Strömtransformatorn blir relativt okänslig för
närbelägna järnmassor. Under förutsättning att de
främmande fälten ej är så starka eller järnmassorna
ej är lokaliserade så nära luftgapet att mättning
uppstår i järnkärnan.
För att hallgeneratorerna skall kunna seriekopplas
måste deras matningsströmkretsar vara elektriskt
isolerade från varandra, fig. 1. För att innehålla
mätklass 0,2 måste matningsströmdonet vara så
kompenserat för temperatur och
spänningsvariationer att en mycket konstant matningsström erhålles.
Varje hallgenerator har ett
grundbelastningsmotstånd om ca 10 ohm. Då likströmmen i
hallgene-neratorn omvandlas till en ekvivalent spänning, kan
endast spänningsmätande instrument anslutas.
Strömtransformatorns temperaturberoende ar så
litet att en noggrannhet av ± 0,2 °/o kan hållas utan
särskilda kompensationsåtgärder, om temperaturen
på inbyggnadsstället ej varierar mer än 10 %>. En
strömtransformator för 15 kA ger en proportionell
hallspänning upp till 19,5 kA med ett mätfel av
0,1 °/o (ETZ 1956 h. A 14 s. 487—490). FÖ
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 4 95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
