Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 24 - Andras erfarenheter - Uttorknings- och uppvärmningsproblem vid vinterbygge, av Hn - Metallers nötning mot en slipande yta, av J Murkes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En sådan luftomsättning får man, om fönstren
täcks med tät täckning, kring vilken lämnas
springor på någon millimeter. Det är synnerligen viktigt
att man hindrar den varma, fuktiga luften från att
gå upp i ovanför liggande våningar, där
temperaturen är lägre. På grund av den lägre temperaturen
kondenserar nämligen vattnet på nytt varigenom
man får torka ut samma fukt flera gånger.
Kostnaden för att hålla ett nygjutet betongbjälklag
varmt är beroende av vilka
uppvärmningsanordningar som används, hur fönsteröppningarna
igensätts och hur bjälklaget täcks. Kostnaden för
eldning och täckning blev i ett fall ca 110 kr/dygn, där
man ville hålla ett 60 nr betongbjälklag 10° över
utetemperaturen med hjälp av koksgrytor, säckväv
och utan täckning av bjälklaget. Då i stället
varm-luftsfläkt, tät täckning för fönstren (t.ex. plast eller
papp) och en täckning av bjälklaget med presenning
lagd på bräder eller läkt användes, blev kostnaden
16—17 kr/dygn (Hans A Vinberg i
informationsföredrag anordnat av Statens Nämnd för
Byggnadsforskning och AB Svensk Byggtjänst 8 nov.
1956 i Stockholm). Hn
Metallers nötning mot en slipande yta
Man har utfört undersökningar av nötningens
hårdhetsberoende för rena metaller i glödgat tillstånd,
stål, kallbearbetade rena metaller, såsom brons,
mässing och stål, mycket hårda material, såsom
volframkarbider, borerat stål, kisel m.m., och
el-lytiskt utfälld krom på stål. Hårdheten bestämdes
genom intryckning av en diamantpyramid med 136°
spetsvinkel, i de flesta fall med 50 g belastning.
Provens nötning har uttryckts som relativ
nötningsbeständighet i relation till
nötningsbeständigheten hos ett standardprov. Det nötande materialet
utgjordes av aluminiumoxid (elektrokorund), i vissa
fall kiselkarbid eller borkarbid.
Undersökningen visar att en direkt proportionalitet
råder mellan den relativa nötningsbeständigheten
hos rena metaller i glödgat tillstånd och deras
hårdhet (fig. 1). Detta samband gäller även för en del
av de undersökta mycket hårda materialen
(diffu-sionskromerat kolstål och volframkarbid av
eutek-tisk sammansättning) och praktiskt taget för
el-lytiskt utfälld krom som genom anlöpning till olika
temperaturer bibringats olika hårdhet. På samma
proportionalitetslinje ligger även stål med olika
kolhalt i glödgat tillstånd. Det erhållna sambandet
gäller ej för volframkarbider av icke eutektisk
sammansättning eller för kisel. Dessa material
kännetecknas av en relativt mycket låg
nötningsbeständighet.
Ett rätlinjigt samband råder mellan hårdhet och
nötningsbeständighet även för värmebehandlade
stål, men lutningen är olika för olika stålsorter.
Olika stål som genom värmebehandling bibringats
samma hårdhet har således olika
nötningsegenskaper, vilket sammanhänger med skillnader i
strukturen. Beständigheten mot slipverkan hos material
med icke enhetlig struktur, i vilka olika faser har
helt olika egenskaper, är i allmänhet betydligt lägre
än beständigheten hos lika hårda rena metaller.
Nötningsbeständigheten hos metaller, som
kallbear-betats efter glödgning, visar sig vara lika stor som
hos icke kallbearbetade metaller.
Ytterligare undersökningar har visat att det
linjära sambandet mellan den relativa
nötningsbeständigheten och hårdheten gäller även för en rad
mineral, såsom flusspat, topas och rubin, varvid
pro-portionalitetskonstanten är 0,09 av den som erhålles
för metaller (fig. 2). Man har vidare funnit att även
kisel och germanium ligger på denna linje. Då dessa
två ämnen har kristallgitter av samma typ som
diamant, kan man vänta att också diamant samt
kiselkarbid ligger på mineralens hårdhetslinje. Några
försök att experimentellt påvisa detta har dock icke
gjorts.
Resultat, erhållna från undersökningar av
nötningsbeständigheten, utgör en viktig utgångspunkt
för utveckling av fasta kroppars hållfasthetsteori.
Den relativa nötningsbeständigheten kan betraktas
som ett mått på hårdhet vid slipning och nötning
och är en lika viktig egenskap som den genom in-
Fig. 1. Rena
metallers och ståls [-nötningsbeständighet-]
{+nötningsbestän-
dighet+} mot
slipning; - • - stål
med 0,83 °/o C,
- - - tidigare
undersökta, [-värmebehandlade-]
{+värmebehandla-
de+} stål.
Punkterna för
volframkarbid
(hårdhet 2520
kp/mm2) och
kromerat stål
(hårdhet 1650
kp/mm’) ligger
på den
heldragna linjen
utanför diagrammet.
Fig. 2. Metallers
och minerals [-nötningsbeständighet-]
{+nötningsbestän-
dighet+} mot
slipning.
560 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
