Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 25 - Böcker - Einflussflächen für Kreuzwerke, av Erik Steneroth - Klebtechnik, av Arne Wissing - Das Messen hoher elektrischer Spannungen, av P Langer - Hofors Bruks historia, av E R—s - Berättelse över Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförenings verksamhet under år 1956, av Wll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i tidigare verk presenterade teorier. De givna
exemplen torde dock kunna hjälpa även den i dylika
räkningar icke så förfarne att i viss utsträckning
utnyttja boken, som huvudsakligen vänder sig till
den högskoleutbildade hållfasthetsmannen.
Papper, tryck och figurer är av god kvalitet, och
den krävande korrekturläsningen synes ha varit
mycket omsorgsfull. Erik Steneroth
Klebtechnik, redigerad av N A de Bruyne &
R Houwink. Berliner Union, Stuttgart 1957.
520 s., 204 fig. 82 DM.
Boken utgör en översättning av det av författarna
redigerade arbetet "Adhesion and adhesives",
utgivet 1951 (Tekn. T. 1952 s. 711). Tiden från det
originalverket färdigställdes kan synas lång, men
arbetet har fortfarande sitt fulla värde för den som
vill skaffa sig en mer än grundläggande kunskap
om olika bindemedel, deras användande och
användbarhet. I samband med översättningen har
också vissa ändringar och tillägg gjorts. Av stickprov
i text och litteraturförteckningar att döma har de
största ändringarna företagits i avsnittet om
asfalt-bitumen, medan de i övriga avsnitt synes vara av
mindre omfattning. Litteraturförteckningarna i de
olika avsnitten har utvidgats med hänvisningar till
tysk litteratur utöver den som nämnts i det
ursprungliga arbetet. Arne Wissing
Das Messen hoher elektrischer Spannungen, av
P Boning. G Braun, Karlsruhe 1953. 141 s., 100
fig., 22 tab. 18,60 DM.
Den lilla boken ingår i en serie om mätteknik och
är till sitt innehåll betydligt mera begränsad än vad
titeln skulle ge anledning att tro. Förf. inskränker
sig nämligen till att beskriva i
högspänningslabora-torier använda mätinstrument avsedda för mätning
av höga lik- och växelspänningar. Själva
mätmeto-diken däremot berörs endast sporadiskt, och likaså
saknar man en närmare diskussion av felkällor och
svårigheter vid ifrågavarande mätningar vilka ju
måste beaktas vid instrumentkonstruktionen.
Bokens första del beskriver olika
spänningsdelar-kopplingars impedansförhållande med
komplexräkning och omfattande vektordiagram; tyvärr
behandlas dock ej spänningdelarnas egenskaper vid
återgivning av övergångsförlopp. Andra avsnittet ger en
översikt över olika typer av elektrostatiska
voltmetrar och i sista delen behandlas olika
mätgnist-gap. Den avslutande tämligen omfattande
litteraturförteckningen upptar mest äldre artiklar.
Inom sin begränsade ram ger boken en god
översikt över olika instrumenttyper. P Langer
Hofors Bruks historia redigerad av Birger
Steckzén. SKF, Göteborg 1957. 635 s., ill.
AB Svenska Kullagerfabriken, Göteborg, som i år
fyller 50 år, har i samband med jubileets firande
bl.a. låtit utge Hofors Bruks historia. Det är ett
förnämligt verk, som ger huvudredaktören och hans
medförfattare all heder.
Det första avsnittet omfattande tiden intill 1800
har skrivits av Alf Åberg. Av fynd vid Hade by i
Hedesunda vill det synas, som om en järnhantering
redan varit i gång i Gästrikland under
folkvandringstiden. Rika slaggfynd ger säkra belägg för att
en omfattande järnhantering existerade redan vid
vikingatidens början omkring år 800 e.Kr. Från
denna första begynnelse får man i detta avsnitt följa
Gästriklands bergslags utveckling till år 1800.
Namnet Hofors dyker upp i hävderna första
gången på 1580-talet. Sedan bruket 1676 inköpts av
konungens livmedikus Sven Bröms började en stark
utveckling, som ännu mera markerades sedan verket
1680 övertagits av den skotske köpmannen Robert
Petre, då inflyttad till Arboga. Bruket förblev sedan
i släkten Petres ägo ända till 1879, då det efter
konkurs övertogs av Stockholms Enskilda Bank.
1 det andra avsnittet, som behandlar tiden
1800—-1915, ger Steckzén en mycket ingående och levande
beskrivning av brukschefen Thore Petre, som ledde
brukets öden från sin faders död 1838 till sin egen
död 1853. Petres politiska åsikter, hans
uppträdande i borgarståndet, hans roll inom oppositionen,
hans strid för näringsfriheten och hans roll som
talesman för de fattiga och för en ny
folkrepresentation i samband med hans riksdagsmannaskap 1834
—1851 skildras på ett medryckande sätt.
Sönernas olyckliga expansionspolitik och den 1878
begynnande lågkonjunkturen ledde till att bolaget
försattes i konkurs 1879, då det övertogs av
Stockholms Enskilda Bank. Det kapitel, i vilket tiden
1880—1915 skildras, har erhållit titeln "Kristider
och stabiliseringspolitik" och handlar om
ekonomiska och tekniska saneringsåtgärder under denna
ofta ekonomiskt svåra tid.
Det tredje avsnittet börjar med en redogörelse för
hur Hofors Bruk 1916 inköptes av SKF för att detta
företag skulle kunna täcka sitt behov av högvärdigt
stål på ett bekvämt sätt. Denna del, som omfattar
åren 1916—1955, är till sin allmänna del författad
av Birger Steckzén och Gunnar Flogner, som
tillsammans ger en överskådlig och lättläst skildring
av Hofors betydelse för SKF.
Av särskilt intresse för tekniker är kapitlen om
Hofors gruvor av Halvar Löwenhielm,
järnverksteknikens utveckling av Ivar Bohm och Bertil Rinman,
järnverkets i Hofors utbyggnad 1916—1955 av
Gerhard Willdeck, skogar och sågverksindustri av
Birger Wetterhall. Till slut beröres några sociala
frågor av Birger Steckzén. I några slutord hoppas Joel
Larsson att Hofors Bruk även i fortsättningen skall
kunna hävda sig i den tekniska utvecklingen och
kunna se fram mot ett skede av fortsatt expansion,
en förhoppning som alla Sveriges bergsmän
säkerligen instämmer i.
Boken innehåller en myckenhet av bergshistoriska
fakta och även den tekniska sidan har erhållit en
ingående belysning. På ett bättre sätt har Svenska
Kullagerfabriken knappast kunnat hugfästa minnet
av sin 50-åriga tillvaro. E R—s
Berättelse över Mellersta och Norra Sveriges
Ångpanneförenings verksamhet under år
1956. Stockholm 1957. 90 s., 15 fig.
Denna årsberättelse innehåller K-G Ljungdahls
innehållsrika och intressanta översikt "Bränsle och kraft
under år 1956" samt redogörelser från den
ångtekniska och den elektrotekniska avdelningen.
Här framhålles i anslutning till en redogörelse för
torrkokning i ångpannor att det är ganska vanligt,
att nivåkontrollanordningar och flottörer blir
funktionsodugliga genom siam och beläggningar. Vidare
omtalas att en utomhus placerad ångventil av
stålgjutgods hade sprängts genom isbildning på grund
av ofullständig dränering vid avställning.
En oljecistern rapporteras ha totalhavererat under
året, och vid andra cisterner har i mantlarna
sprickor uppstått, vilka utgått från bottnen eller
mantelns undre del. De har uppkommit vid omslag i
väderleken, då yttertemperaturen relativt hastigt
sjunkit.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
