Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 25 - Böcker - Berättelse över Mellersta och Norra Sveriges Ångpanneförenings verksamhet under år 1956, av Wll - Hur man använder täckdikesplog, av WS - En festskrift tillägnad professor Matts Bäckström på 65-årsdagen, av Wll - »Imprimatur» - »Vattenfall visar film» - Stockholms Superfosfat Fabriks AB - AB Källeregulatorer - AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik - STF i maj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
För materialundersökningar kominer
ultraljud-instrument alltmer till användning. Sådana används
för tjockleksmätningar, plåtundersökningar,
sprick-undersökningar och svetsundersökningar.
En anläggning för våtförbränning av kloakslam
beskrivs. Den reaktor, där förbränningen äger rum,
arbetar med högst 100 at ö och högst 300°C. En
noggrann kontroll av driftförhållandena är
nödvändig liksom kontroll av in- och utmatade
slamvatten-mängder och gassammansättning.
I "Några praktiska råd för bränslebesparing inom
indnstrin" har på 3 s. samlats värdefulla praktiska
regler som kan vara till stor nytta. Wll
Hur man använder täckdikesplog, av Erik
Almlöf & Bo Hjalmarsson. Jordbr.-Tekn. lust.
Medd. 271. Uppsala 1957. 37 s., 27 fig. 2 kr.
Sedan Jordbrukstekniska Institutet i slutet av
1940-talet utgav sin senaste handledning i användning av
täckdikesplogar har en mycket stor förändring skett
i fråga om dragkraften i jordbruket. Traktorer har
anskaffats till de flesta gårdar, och följaktligen körs
även täckdikesplogarna numera med traktor i
stället för med hästar. Detta innebär en delvis ny
teknik, och dessutom har själva dikesplogarna
ytterligare utvecklats. Allt detta har gjort att institutet
nu utgivit föreliggande publikation soin ger aktuella
råd och anvisningar om täckdikesplogar och hur de
används. WS
En festskrift tillägnad professor Matts
Bäckström pà 65-arsdagen har i form av ett
specialhäfte av Kvlteknisk Tidskrift (juni 1957) utgivits av
Svenska Kyltekniska Föreningen i samarbete med
Värmeströmsgruppen inom Mekanik. I festskriften
erinras om Matts Bäckströms insatser på det
kyltekniska området och såsom Värmeströmsgruppens
— eller dåvarande Värmeströmskommitténs —
initiativtagare och förste ordförande.
"Matts Bäckström als Forscher und Lehrer" av
professor Budolf Plank i Karlsruhe inleder de 29
uppsatser inom Bäckströms verksamhetsområden,
som samlats i festskriften. Jolin Tandberg skriver
om Tegnér och tekniken och Torsten Wilner om
idéer och teknik. De ännu mer tekniskt betonade
uppsatserna handlar om termodynamik,
värmeöverföring, värmeisolering, köldmedier,
kylkompresso-rer, kondensorer, hushållskylskåp, snabbkylning,
hypotermi, radiatorer, turbintankfartyg m.m. Bland
bidragsgivarna märks många från utlandet. Wll
"Imprimatur, en liten handledning för skrifters,
böckers och avhandlingars befordran till trycket"
(58 s.) har utgivits av Viktor Pettersons
Bokindustri AB, Stockholm. Den förträffliga vägledningen,
som är rikt illustrerad, delvis i färg, är skriven av
Einar Lenning. Den är avsedd ätt ge inblick i det
arbete som ligger mellan ett manuskript och ett
färdigt tryckalster i bokform, och redogör i
synnerhet för sådant som kan vara till praktisk nytta för
den som vill låta trycka en vetenskaplig eller
teknisk avhandling. Skriften innehåller sålunda även
detaljerade anvisningar för korrekturläsning.
"Vattenfall visar film" är en 12-sidig illustrerad
broschyr om filmer som upptagits inom
Vattenfallsverkets verksamhetsfält och som utlånas genom
Vattenfalls Presstjänst, Postfack, Stockholm 1.
Stockholms Superfosfat Fabriks AB har givit
ut en vackert illustrerad, 99-sidig katalog "Kemiska
produkter". I den anges egenskaperna hos av Fos-
fatbolaget tillverkade tekniska kväveprodukter,
konstgödsel, klorater och perkloratcr,
smältverksprodukter och plaster samt av Liljeholmens
Stearinfabriks AB tillverkade produkter ur fett.
AB Källeregulatorer, Säffle, visar i en tekniskt
instruktiv, elegant 24-sidig broschyr, avsedd
speciellt för cellulosa- och pappersindustrin, principer
för konsistens- och mängdreglering av
massasuspen-sioner samt kompletta system för fjärrdosering av
färg, kemikalier m.m. med tillhörande
instrumentutrustning.
AB Arvid Böhlmarks Lampfabrik, Stockholm,
har utarbetat en ny katalog jämte prislista över
lysrörsarmatur (29 s., ill.).
STF i maj
Sjöfarts- och skeppsbyggnadsfrågor var ett
huvudtema för verksamheten i maj 1957. Vid SER.s
årsmöte i Göteborg torsdagen den 16 maj behandlades
"Elektrotekniken och handelsfartygen, ett
samordningsproblem". Lennart Swenson från Stiftelsen för
Skeppsbyggnadsteknisk Forskning inledde, och
därefter talade Torsten Bydkvist om den elektriska
fartygsanläggningen, Sven Bahmn om
telekommunikationsanläggningen och Göran Ahlvik om
navigationsanläggningen. Växelströmmen håller på att
definitivt bryta igenom och segra över likströmmen
i fartygens elförsörjningssystem (Tekn. T. 1954
s. 829). En del problem är förknippade därmed,
kanske speciellt för varv och leverantörer, men
förenklas av att man kan tala om en standard för
växelströmsfartyg. Den stora vinsten med det nya
systemet är en avsevärt ökad driftsäkerhet till ett
lägre pris.
Elektroniken håller på att bli ett huvudelement
även för fartygen. Planeringen av
radioanläggningen i ett modernt handelsfartyg är sålunda numera
ett viktigt samordningsproblem mellan
skeppsbyggare och radiotekniker. Förr var det naturligt att
ett maskindrivet fartyg skulle ha höga master, och
det stämde väl med fartygsradions krav. På det
moderna handelsfartyget har masterna blivit allt
kortare, och man finner oftast endast en någorlunda hög
mast midskepps som då skall tjäna som bärare av
radarreflektorer, lanternor och kanske dessutom,
som på tankfartygen, breda armar för "Suez-ljusen"’.
Badiotekniskt betyder detta att man flyttar upp
jorden på det för radiostationens antenn känsligaste
stället.
Anhopningen av allehanda elektriska
navigerings-medel till brygga och därmed radiohyttens
omedelbara närhet är ett annat problem. Andra är
olämplig kabelförläggning, bristande jordning,
frånvaron av radiostörningsskydd på motorer och
lys-ämnesrör osv.
Navigationsinstrumenten, såsom radiopejl, Decca,
Loran. gyrokompass, SAL-logg och radar, ställer
också stora krav på placering och lämplig inbyggnad med
hänsyn till störningar, placering, kabeldragning osv.
Navigeringsutrustningen ställer också krav på
vibrationsfrihet, möjligheter till service och underhåll
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
