- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
585

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 25 - STF i maj

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ombord samt undvikande av störningar de olika
utrustningarna emellan.

Till ordförande i SER för arbetsåret 1957—1958
valdes Erik Esping och till vice ordförande Bertil
Håård och John Molin. Till sekreterare utsågs Carl
Hagson, Bengt Josephson och Per-Erik Lindahl.
Skattmästare blev Sune Johansson och
ceremonimästare Henrik östlund. Till övriga ledamöter i
styrelsen valdes Knut R K:son Almström, Nils
Persson, Lars-Erik Swahn, Leif Tranaeus, Einar Braune,
Nils Hyltén-Cavallius och Sven Rahmn.

Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik anordnade den 17 maj tillsammans med Tekniska
Samfundets avdelning för Mekanisk teknik och
Skeppsbyggnadskonst ett kollokvium i Göteborg över
ämnet propellerteknik. Kollokviet som var en
tummelplats för specialister är ett utmärkt exempel på en
typ av verksamhet som bör få ökat utrymme på
ingenjörsföreningarnas program. Ett konkret, aktuellt
problemkomplex av stor betydelse för deltagarnas
dagliga arbete behandlas i en mindre krets där
verklig personlig kontakt kan skapas och där djupgående
diskussioner kan föras utan risk för att auditoriet
tröttnar.

I den till bristningsgränsen fyllda Barocksalen i
Gävle Museum diskuterades livligt fartygens
lastnings- och lossningsproblem vid sammanträdet inom
Föreningen för Skeppsbyggnadskonst och
Flygteknik under Sjöfartsmötet i Gävle den 27 maj. Att stora
ekonomiska vinster kan göras genom rationalisering
av godshanteringen underströks inledningsvis av
Töre Svennberg, Stockholm. En av honom
beräknad kostnadsfördelning för ett 2 000 t
torrlastfartyg visade att kostnaderna i hamn utgjorde inte
mindre än 63 °/o av totalkostnaden. Av
hamnkostnaderna utgjorde det manuella arbetet med
fartygets lastning och lossning den största posten.

Idealfartyget för lastning och lossning skisserades
från stuvarhåll av Moody Klingström, Norrköping,
och Bertil Brounéus, Piteå. I temperamentsfulla
inlägg krävdes lastrum med helt plana durkar och
vertikala sidor, höj- och sänkbara kranar i stället
för vinschar och bommar samt en belysning av
lastrummen som verkligen gör skäl för namnet,
öppningarna borde göras större och täckas av
snabb-manövrerade patentluckor. Vidare borde
truckhantering i lastrummen användas i långt större
utsträckning än vad som nu är fallet.

Från skeppsbyggnadstekniskt håll underströks
genom Stig Granberg, Hälsingborg, de
intressemotsättningar som gör sig gällande beträffande fartygens
anpassning till godshanteringen. Mot kravet på
ku-biskt formade lastrum står kravet på god
framdriv-ningsekonomi. Även tillverkningskostnaderna står i
motsatsställning till en del av stuvarnas önskemål.
Det försäkrades att dessa problem inte hade blivit
bortglömda på varvens ritkontor, men att man där
hade många kontroversiella synpunkter att ta
hänsyn till.

Erik Larsson, Hälsingborg, framhöll bl.a. att man
på redarhåll nog var väl överens med stuvarna om
flera av de framförda synpunkterna, men att en
specialisering t.ex. till de norrländska
hamnförhållandena svårligen kunde göras, eftersom det med
hänsyn till transportmarknaden kunde bli nödvändigt
att sätta in fartyget på en annan trade med helt
andra lastnings- och lossningsförhållanden. Det
specialiserade fartyget kunde då bli kraftigt
handikappat. Georg Johnson från Sveriges Redareförening
ansåg att man borde angripa dessa problem inom
någon liten arbetsdelegation, som sålunda skulle
utreda kostnaderna för olika alternativa utformningar

samt att man om möjligt iordningställer ett på
föreslaget sätt utrustat fartyg.

Kvällen avslutades med middag på
Grand-Centralhotellet, i vilken ca 75 personer deltog.

Med den fantasieggande rubriken "Robotar för
uppkoppling av automatisk fjärrtrafik" hade SER
samlat ett fulltaligt auditorium den 5 maj, då Bertil
Bjurel och Erie Arv. Ericsson ur olika synpunkter
belyste de avancerade tekniska problem, som den
helautomatiska fjärrtrafiken erbjuder. Bjurel visade
på ett klart och åskådligt sätt utvecklingen från
manuella förmedlingsstationer till nuvarande
helautomatiska konstruktioner av konventionell typ för att
sedan ägna sig åt de projekt, som ännu befinner sig
på laboratoriestadiet och där räknemaskinteknikens
mest avancerade verktyg, såsom mikrosekundsnabba
logiska kretsar och minnen med mycket stor
informationskapacitet skall användas. Man söker
fortfarande efter ett billigt minne för stor kapacitet med
icke-destruktiv avläsning.

Efter de framtidsvyer, som skisserats i det första
föredraget, återförde Ericsson åhörarna till de mera
triviala men dock besvärliga problem, som uppstår,
när man av ekonomiska skäl måste bibehålla en
stor del av äldre befintlig utrustning i fjärrnäten,
samtidigt som moderna automatiska
fjärrförmed-lingsstationer införes. Han skisserade vidare i
korthet LME:s fjärrförmedlingsstationer av typerna
ARM 20 och ARM 50, som kännetecknas av en stor
flexibilitet med möjlighet till successiv uppbyggnad
från låg till hög kapacitet. Som avslutning gav han
auditoriet en ytterst intressant skildring av de
problem som möter, när man i en ej alltför avlägsen
framtid inför helautomatisk internationell trafik.

Om möjligt än mer avancerad teknik mötte 70
medlemmar i Tekniska Fysikers Förening då de
den 2 maj hörde P C Thonemann från Atomic
Energy Research Establishment i Storbritannien tala
om "The basis of controlled fusion power".

Föredragshållaren diskuterade de fysikaliska
villkor, som måste vara uppfyllda, för att man skall
kunna utvinna energi genom en kontrollerad fusion,
dvs. en sammanslagning av lätta atomkärnor. Det
enda möjliga systemet är en joniserad gas av hög
temperatur, vilken hålls samman av ett kraftigt
magnetfält. Förhållandet mellan genom
kärnreaktion frigjord energi och förlorad strålningsenergi är
fördelaktigt endast om de tunga väteisotoperna
används som bränsle. Föredragshållaren ansåg, att
det kommer att dröja minst 20 år, innan den första
fusionsreaktorn är i funktion. Den kommer att ha
flera fördelar framför nu existerande reaktorer. Det
blir sålunda möjligt att vinna ut elektrisk energi
direkt ur den utan att gå via konventionella
elektriska generatorer. Vidare kommer katastrofrisken
att bli minimal, då endast en obetydlig
bränsle-mängd i varje ögonblick befinner sig i reaktorn.

Med, som man hoppas, tankar på det
efterlängtade nya huset för STF ordnade SVR den 6 maj ett
möte kring "Byggnadsproblem vid Hötorget". Efter
demonstration av de hittills utförda delarna av den
nya bebyggelsen vid Hötorget—Sveavägen samt
gemensam middag på Gillet lämnade Åke Hedtjärn en
målande beskrivning över stadsplaneproblemen
inom ifrågavarande område. Det nu påbörjade
första höghuset kommer snart att följas av nästa i
den planerade kedjan av fem höghus.
Konstfackskolan skall rivas efter vårterminen 1958. HSB har
fått i uppdrag att utreda bebyggelsen, men det är
staden, som beslutar.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0609.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free