Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 25 - STF i maj - TNC: 9. Ordslut i termer av grekiskt ursprung, av G B
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är att tidigare åtgärder inom jordbruket t.ex.
vattenregleringar drar med sig skador och tvångslägen
inom områden, som ursprungligen icke berörts. Så
var t.ex. utdikningen av Lina myr — den sista
gotländska stormyren — en följd av tidigare
torrläggningsföretag längre upp i samma vattensystem.
Det vore önskvärt att vattendomstolarna vid
bedömning av vattenregleringar finge ta hänsyn till
alla företag i ett vattensystem sedda i ett
sammanhang i stället för att som nu tvingas bedöma varje
företag för sig även då naturligt samband med
tidigare eller framtida åtgärder finns.
Lantmätarnas möjligheter att i sitt arbete göra
insatser för naturvården berördes av O Lundgren,
som gav en utblick över de olika områden av
gällande lagar och författningar som härvid utnyttjas.
Naturvården stöder sig ej endast på
naturskyddslagen utan i stor utsträckning på strandlagen,
vattenlagen, byggnadslagen m.fl. Väsentligt för
naturvården är att ordentliga inventeringar läggs till
grund för de olika åtgärderna, som eljest kan bli
mer välmenande än ändamålsenliga. Ett problem
som växer sig allt större är lokaliseringen av
fritidsbebyggelse. Sådan bebyggelse måste koncentreras
av flera skäl, bl.a. för att inte förstöra den natur
för vars skull bebyggelsen ursprungligen förlagts
inom ett visst område.
Kemister och bergsmän och deras damer gjorde
trots separeringen i två föreningar vårutflykten
tillsammans, därmed följande en mångårig tradition.
Färden gick i år inte längre än till S:t Eriks
Bryggeri som nu ligger på Söder. Där besågs hela
fabrikationen från kornets stöpning och mältning till
ölets tappning på burkar eller flaskor och dessas
packning i kartonger resp. backar.
Under vandringen genom bryggeriet fick
deltagarna bl.a. veta att 12 t/dygn korn förbrukas i S:t Eriks
Bryggeri, medan Hornsbergs Mälteri avverkar 30
t/dygn. I Stockholm dricker vi alltså upp ca 40
t/dygn korn i form av öl. Starkölet lagras ca 4
månader och pilsner klass II ca 3 månader i 200
lagringsbehållare med en sammanlagd rymd
motsvarande 9—10 miljoner ölflaskor. Såväl lagring som
tappning sker under tryck. Burktappningsmaskinen
har en avverkning på 3 600 burkar per timme. Efter
tappningen pastöriseras burkarna genom
upphettning 15 min till 62°C varigenom ölet blir hållbart
i ett år.
Deltagarnas viktigaste rön vid besöket torde
emellertid ha varit att all tid är rätt tid för rätt öl
vilket på ett utmärkt sätt demonstrerades genom
avsmakning av burkölet under beskådande av en
film om vår dagliga dryck samt genom de
förfriskningar med fatöl som värdarna bjöd på i
bryggerimuseets kaférum.
Sedan de 45 besökarnas (kunskaps)törst stillats
åkte de i buss och bilar till Gåshaga Värdshus, där
ytterligare 18 personer tillstötte för middag och dans.
Svenska Arkitektföreningens vårsammanträde hölls
på STF den 20 maj, där Sten Bamel kåserade över
en resa i Mexiko som illustrerades med en samling
utmärkta färgbilder och några mycket vackra
mexikanska sånger på grammofon. Modern mexikansk
arkitektur med ofta överdådig monumentalkonst
ansåg Bamel vara av stort intresse, men
byggnadskonsten före conquistadorerna hade fångat hans
uppmärksamhet i långt högre grad. De enorma
pyramiderna, till skillnad från de egyptiska formade
i avsatser och krönta av en tempelbyggnad där
blodiga människooffer var en viktig del av
religionsutövningen, utgör denna kulturs förnämsta minnes-
märke. Utgrävningar och undersökningar har gjorts
och görs i mycket stor utsträckning fortfarande i
detta eldorado för arkeologer.
Buffé, dans och en uppläsning av Hax (Hans
Billman) berikade kvällens program. Fyrtio par var
närvarande.
/tnc
9. Ordslut i termer av grekiskt ursprung
I föregående TNC-spalt har talats om några
grekiska förleders form och betydelse. Här skall i
korthet ordsluten beröras, vilka då innefattar både
senare leder i sammansättningar och
avledningsändel-ser.
Ordsluten avviker helt naturligt starkare från den
grekiska originalformen än vad fallet är med
förlederna. De har anpassats till svenskans
grammatiska system. För det stora flertalet gäller att de fått
en reducerad form redan i de europeiska språk som
är våra närmaste långivare. Några vanligare från
grekiskan erhållna senare sammansättningsleder för
substantiv och adjektiv är:
eder av hedra ’yta’: tetraeder
fil av filos ’kär’: termofil
fob av fobos ’flykt, fruktan’: hydrofob
fon av fone ’ljud, stämma’: megafon
for av -foros ’förande’: hydrofor
gen av ordstammen gen ’uppstå, skapa’: fotogen,
homogen (av samma skapnad, alltigenom lika)
gon av gonos ’vinkel’: polygon
krom av kroma ’färg’: isokrom
kron av kronos ’tid’: synkron
lit av litos ’sten’: monolit
lips av -leipsis ’det utelämnade’: eklips, ellips
lys av lysis ’upplösning’: elektrolys
mer av meros ’del’: polymer
meter av metron ’mått’: diameter
morf av morfe ’gestalt, form’: amorf
od av liodos ’väg’: katod, metod
skop av verbet skopeo ’se’: periskop
stas av stasis ’ställning, bestånd’: diastas
tom av tomos ’skuren, delad’: atom
top av topos ’plats’: isotop
trop av tropos ’vändning’: isotrop (egentl, som
förhåller sig lika i alla riktningar)
Även de från grekiskan komna
avledningsändelser-na är starkt reducerade. Som exempel kan nämnas:
ad för bildning av talsubstantiv: monad, triad,
dekad osv.
ik, adjektiv som betecknar tillhörighet: kaustik av
kaustikos ’brännbar, frätande’; vanligen utbytes
ändelsen mot svenska isk: fysisk, praktisk; namn på
vetenskaper, såsom fysik, optik, är substantiveringar
av adjektivet
it av -ites, som betecknar sammanhang med
grundordet: hematit ’blodsten’, pyrit ’svavelkis, fyrsten’
ma eller m, som betecknar resultatet av verbets
handling: tema, egentl, ’det satta, sats’, dogm
’trossats’
oid med betydelsen ’liknande’: romboid, sfäroid
och (med latinskt grundord) celluloid
sis för bildning av abstrakta substantiv: dosis,
praxis, skepsis
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
