Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Skogsmarkens arrondering, av Nils Kvarby - Elförsörjning och industriproduktion i Sverige, av Lr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 5. Samma
by som i fig. i
men med ett
utkast till modern [-fastighetsindelning-]
{+fastighetsindel-
ning+} inlagt;-
befintlig väg,
–-planerad
skogsväg. –
vattendelare.
geläget att detta arbete slutföres snarast
möjligt. Lagstiftningsarbetet påbörjades 1939 av
fastighetsbildningssakkunniga men övertogs
1954 av fastighetsbildningskommittén som
samtidigt erhöll en vidgad arbetsuppgift. Med
hänsyn till uppgiftens omfattning lär det dröja
ännu några år innan slutresultatet kan läggas
fram.
De senaste årtiondenas erfarenheter på
fastighetsbildningslagstiftningens område är inte
enbart uppmuntrande. Gällande jorddelningslag
som infördes 1928 efter 20 års utredning blev
otidsenlig innan den ens hann träda i kraft.
Det nya lagstiftningsarbete som på grund
därav påbörjades 1939 kommer kanske att
utsträckas över en lika lång tidrymd. Kanske är det
årtionden av väntan på en ändamålsenlig
fastighetsbildningslag som gör att en del
reflexioner tränger sig fram kring frågan om den
traditionella lagstiftningsmetodiken själv fyller
moderna krav på ändamålsenlighet.
Av lagen begärs att den skall slå fast rätt
detaljerade bedömningsnormer i regler och
-—-vad värre är — bindande motiv.
Bedömningsnormerna skall gälla för framtiden i hela riket.
Men i verkligheten förändras problemen
oavbrutet — ibland olika i skilda landsändar med
olikartade förhållanden — och med dem de
naturliga förutsättningarna för bedömningen
inte minst genom den fortlöpande utvecklingen
på de tekniska och ekonomiska områdena.
Detta medför att lagstiftarens uppgift är
mycket svår för att inte säga olöslig såvida den inte
tillåts resultera i enkla och allmänt hållna
regler och motiv som i gengäld ger friare händer
åt de kvalificerade ortsorgan —
förrättningsmän jämte expertorgan och sakägare — som
skall tillämpa lagen bland annat med stöd av
aktuella vetenskapliga rön inom
fastighetsteknik och fastighetsekonomi. Den fortlöpande
utvecklingen och de skiftande
ortsförhållandena inbjuder med andra ord till en mera
utpräglad decentralisering av
detaljbedömningen från lagstiftaren till den lokale
lagtilläm-paren i syfte att säkerställa en smidig och
förnuftig rationaliseringsverksamhet. Ingen kan
väl göra gällande att en sådan utveckling skulle
rubba några samhälleliga grundvalar eftersom
varje fastighetsbildningsåtgärd kan bringas
under domstols prövning — i förekommande fall
till högsta instans. Alldeles uppenbart kommer
en sådan lösning av lagstiftningsfrågan att
underlätta de så önskvärda
fastighetsregleringarna i den ägosplittrade skogsmarken.
Slutord
Skogsbrukets driftrationalisering innefattar i
dag en rad åtgärder för effektivisering av
arbetsmetoderna genom insättning av maskiner
av olika slag. Denna mekaniseringsprocess rör
alla led i produktionen — alltså skogsvård,
avverkning och transport — och syftar till att
öka den produktionsvolym som utvinnes för
varje insatt mänsklig arbetskraft. Men denna
produktionsökning kan bli maximal endast
under förutsättning att behandlingsytorna har
en ändamålsenlig utformning. Som visats är
det långt ifrån fallet beträffande stora delar
av våra mest välbelägna och växtliga
skogsmarker. Givetvis är det en arbetskrävande och
dyrbar procedur att genom
fastighetsregleringar åstadkomma en mera ändamålsenlig
fastighetsindelning i dessa skogsmarker. Men man
vill ändå inte ställa frågan om vi har råd att
genomföra dessa omfattande
fastighetsregleringar. Man vill hellre ställa frågan om vi har
råd att avstå från dem. Avhjälpandet i
görligaste mån av ägosplittringen i skogsmarken
är det svenska skogsbrukets angelägnaste
rationaliseringsuppgift för närvarande.
Elförsörjning och industriproduktion i
Sverige. I skarp kontrast till föregående års relativa
stagnation visade industriproduktionen under första
kvartalet 1957 en ökning på hela 5 °/o jämfört med
motsvarande period föregående år. Speciellt årets
båda första månader visade en stark
produktionsstegring, medan ökningen under mars var mindre
utpräglad. Liksom tidigare var produktionsökningen
koncentrerad till kapitalvaruindustrin, medan
kon-sumtionsvaruindustrin t.o.m. gick något tillbaka.
De goda konjunkturerna fortsätter inom
gruvindustrin, järnindustrin samt massa- och
pappersindustrin. Järnmalmsbrytningen ökade med 10 °/o och
produktionen av handelsfärdigt järn och stål med
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
