Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Skogsmarkens arrondering, av Nils Kvarby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bör byggas ut i samband med själva
fastighetsregleringen, detta för att garantera optimal
effekt av vägnätet.
Vidare måste varje enskild fastighet få sina
ägor i största möjliga utsträckning samlade på
ett ställe till ett välformat skifte som anknyter
på ett ändamålsenligt sätt till skogsvägnätet
och till naturliga gränser. De nya
fastighetsgränserna i skogsmarken kommer på det sättet
att i princip ansluta till dels skogsvägar och
dels topografiska föremål såsom vattendelare,
större vattendrag o.d. De nu gängse raka
gränslinjerna blir kvar principiellt bara i
sådana fall där förhållandena är så ensartade att
en sådan sträckning ter sig ändamålsenlig
ur brukningssynpunkt. Fastighetsregleringen i
skogsmarken bör slutligen innefatta också dels
en fullständig avveckling av skogsfångs- och
mulbetesservituten och dels den förstärkning
av ofullständiga jordbruk med skog som i varje
särskilt fall kan vara aktuell vid
regleringstillfället.
En fastighetsreglering i skogsmarken som
genomföres på angivet sätt bör självfallet
innefatta också den storleksrationalisering av
driftenheterna som lämpligen kan åstadkommas på
frivillig väg. För övrigt medger det nya
fastighetssystemet en framtida successiv
storleksrationalisering i den utsträckning som vid
varje tillfälle ter sig möjlig och önskvärd. Det
är nämligen att märka att själva stommen i det
nya fastighetssystemet — skogsvägnätet —
kan göras väl ägnad att på ett ändamålsenligt
sätt betjäna olika förekommande
fastighetsstorlekar. En rätt planerad stomme är med
andra ord i huvudsak statisk.
Det är därför inte alls nödvändigt att
förknippa en fastighetsreglering med ett
oavvisligt villkor om viss storleksrationalisering. Ett
sådant villkor kan befaras vara ägnat att
fördröja eller till och med förhindra en ur övriga
här nämnda synpunkter synnerligen önskvärd
fastighetsreglering eftersom det skulle innebära
ett betydande ingrepp i äganderätten.
Det skulle te sig diskutabelt även ur den
synpunkten att man faktiskt inte har tillräckligt
underlag för en säker bedömning i frågan om
vilket mål som bör uppställas för en
målmedveten storleksrationalisering beträffande
småskogsbrukets fastighetsbestånd. Ett sådant mål
uppställdes visserligen i viss mån 1947
beträffande s.k. kombinerade jordbruk men icke
beträffande fristående skogsfastigheter. Det är för
övrigt så viktigt att nu snabbt föra
arronde-ringsfrågan i skogsmarken till en god lösning
att framgången i detta företag icke får
äventyras av meningsskiljaktigheter 0111 utförandet
av en eventuell storleksrationalisering.
Aktuella fastighetsregleringsprojekt
Georg Östlund har utarbetat ett principutkast
till modern fastighetsindelning inom en
byskog i Medelpad, fig. 4. I östlunds utkast till
ny fastighetsindelning, fig. 5, ser man tydligt
hur fastighetsplaneringen påverkats av befint-
liga vägar, planerade skogsvägar samt
vattendelare. Fastighetsplaneringen har utförts
genom stereobearbetning av fotogrammetriskt
bildmaterial. Markägarna liar då detta skrives
ännu inte medverkat officiellt vid planeringen
varför man inte vet om detta eller något
liknande projekt kan genomföras eller inte. Vid
modern fastighetsreglering är det för övrigt
praktiskt taget alltid nödvändigt att från
början presentera intressenterna ett genomarbetat
utkast till fastighetsplanering innan de vill ta
ställning för sin del till förslag om åtgärder.
De vill självfallet inte "köpa grisen i säcken".
Skall omarronderingen av skogsmark ta
önskad fart måste sådana
fastighetsregleringsprojekt som detta bli aktuella i mycket stor
utsträckning. Åtskilliga tecken tyder också på
att utvecklingen kan gå i den riktningen.
Lagstiftningen
Förhållandet aktualiserar ett länge känt behov
av ett enkelt och smidigt
fastighetsregleringsinstitut och en för uppgiften anpassad
upprustning av lantmäteriorganisationen. Både
lagstiftnings- och organisationsfrågan är också
under utredning för närvarande. Eftersom den
1956 igångsatta organisationsutredningen beror
av lagstiftningsarbetet är det till en början an-
Fig. i.
Gällande fastighetsindelning i en
by i Medelpad.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
