Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Skadeverkan av markskakningar vid sprängning, av SHl - Priset på atomenergi stiger, av SHl - En 3000 MeV protoncynkrotron - Personbilarna i världen - Förbrukningen av syntetiskt gummi i USA - Sveriges utbyggda vattenkraft
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
oordnad interferens. Sannolikheten för att
samtliga skott skall ge svängningar i exakt
samma fas är nämligen då mycket liten. Man
kan vänta en markskakning som är ungefär
hälften så stor som den alla skotten skulle ge,
om de samverkade fullständigt. Vid spridning
över längre tid än svängningstiden blir
skakningen mindre.
För ett antal skott, som tänds med samma
intervallnummer med spridningen ± A x ms,
definierad t.ex. så att fem sjättedelar av
tidsavstånden mellan skotten är 2 A r ms, gäller en
reduktionsfaktor som beror av markvågens
svängningstid och spridningen (tabell 1).
Används i varje intervall kortintervalltändare
med inbyggd fördröjning, är spridningen för de
två lägsta numren ± 5 ms, för de ca 8 följande
±10 ms och större för högre nummer. För
se-kundintervalltändare är spridningen ± 100 ms
eller mera.
Om t ^ 2,5 T, förstärker två på varandra
följande skott inte varandras verkan. Vid 30 ms
intervalltid, som ofta används, kan man
därför i varje intervall utnyttja största tillåtna,
med reduktionsfaktorn korrigerade laddning,
om markvågens frekvens är mer än 100 Hz.
Detta gäller vanligen i närheten av
spräng-platsen vid sprängning i svenskt urberg.
I mjukare bergarter eller andra material är
frekvensen däremot ofta under 50 Hz. Vid
50 ms svängningstid, dvs. 20 Hz, kan man inte
räkna med någon minskning av skottens
verkan i ett och samma intervall, eftersom
spridningen normalt stannar inom halva
svängningstiden. önskar man största möjliga
laddning per hål, kan bara en sådan tändas i varje
intervall. I detta fall är emellertid
intervalltiden 30 ms nära halva svängningstiden, och
man kan därför vänta att svängningarna från
två på varandra följande skott delvis skall
släcka ut varandra. Salvan kan väntas ge en verkan
som inte blir större än från ett enstaka skott.
För 20 ms svängningstid (50 Hz frekvens) är
reduktionsfaktorn 1/2, om spridningen är
±10 ms. Verkan av ett antal laddningar i ett
och samma intervall halveras alltså, men man
får däremot en nära samverkan mellan skotten
i två på varandra följande intervall, som
intervalltiden är 30 ms. ökar man antalet
intervall till tre, fyra eller fem, avtar emellertid den
totala skakningen så att den ungefär motsvarar
effekten av samverkande skott i två intervall.
Är intervalltiden inte mycket nära lika med
svängningstiden, uppstår oordnad interferens
vid ökning av antalet intervall. På grund av
svängningarnas ringa varaktighet spelar detta
dock mindre roll än sprängningens utbredning
i tiden.
Planering av sprängningsarbeten
Verkan av markskakningar bör beaktas redan
vid sprängningens planering. Man måste då
känna skaderiskens beroende av laddningen
och avståndet mellan denna och de berörda
konstruktionerna.
På grund av de hittills gjorda
ogynnsammaste erfarenheterna har man ställt upp ett
diagram (fig. 5) som gäller för sprängning i
fast berg och för 2—30 m avstånd till
byggnader. Det anger sannolikheten för skada eller
icke skada och säger alltså inte att man vid
sprängning t.ex. enligt linje 2 säkert undviker
skada eller att sådan säkert uppstår vid
sprängning enligt linje 3 eller 4.
Vid en sprängnings planering bestämmer man
sig först för att acceptera en viss skaderisk,
motsvarande en av linjerna 1—3 eller någon
med dem parallell linje. Riskens storlek väljs
i första hand med hänsyn till
konstruktionernas art och så att sannolikheten för skada är
mycket liten. Genom de tidigare angivna
metoderna för minskning av markskakningarna
kan man i många fall planera sprängningen
utan minskning av laddningarna i hålen eller
salvans totala laddning.
I andra fall måste laddningar och salvstorlek
minskas, eller sprängplatsen om möjligt
förläggas längre från de utsatta konstruktionerna.
Är dessa alternativ ekonomiskt ogynnsamma
eller av annan anledning icke acceptabla, kan
man överväga att spränga med större
skaderisk och i kalkylen ta med kostnaden för
eventuella skador. SHl
Priset på atomenergi stiger. Det har visat sig
att det första fullstora atomkraftverket i
Shipping-port, USA, kommer att kosta 55 M$ i stället för
beräknade 37,5 Mf>. Kraftkostnaden beräknas nu till
7,5 et/kWh mot tidigare 5,2 et/kWh.
En annan amerikansk anläggning för 140 MW
el-effekt, projekterad av Consolidated Edison Co.,
väntas nu komma att kosta 70 M$ i stället för 55 Mf>,
bl.a. därför att man ändrat reaktorkärnans
konstruktion. Man skall använda rör av Zirkaloy 2,
innehållande 97 °/o toriumoxid och 3 %> höganrikad
uranoxid i form av sintrade kulor. Det har nämligen
visat sig att strålskadorna blir för stora på
metalliskt torium och uran-zirkoniumlegering, som man
ursprungligen tänkte använda. Strömpriset
beräknas nu till 1,2 et/kWh.
En tredje amerikansk reaktor för 75 MW eleffekt
som man tänker bygga i Beatrice, Nebraska, för
24,3 M$ beräknas nu komma att kosta 40-—50 Mf>
(Scientific American maj 1957 s. 62; Nucleonics
mars 1957 s. B 1). ’ SHl
En 3000 MeV protoncynkrotron, som skall
byggas vid Princeton, kommer att ge 50 gånger så stor
protonström som någon existerande accelerator och
väntas därför ge tunga mesoner i mycket större
mängd än som hittills kunnat erhållas.
Personbilarna i världen, utom Sovjetunionen,
Östeuropa och Kina, var 1955 ca 73 miljoner, dvs.
73 o/o fler än 1948 och drygt dubbelt så många som
1938.
Förbrukningen av syntetiskt gummi i USA var
1956 60,4 °/o av den totala gummiförbrukningen mot
58,5 °/o under 1955 och 51.6 %> under 1954. Man
beräknar att den skall bli 62 °/o under 1957.
Sveriges utbyggda vattenkraft ökades under
1956 med 370 MW till 5 166 MW turbineffekt.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
