Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Kostnaden för atomkraftverk, av G H Greenhalgh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kostnaden
för atomkraftverk
621.039 : 338.5
De kommentarer som gjorts till Hintons
föredrag om atomkraftens framtid (Tekn. T. 1957
s. 481—489) synes i viss mån gå ut på att man
i Sverige anser lians uppskattning av de
framtida kostnaderna för atomkraften vara för
optimistiska. Hintons uppskattning av
kostnaderna kan betraktas som en tribut till den
gas-kylda grafitmodererade reaktorns stora
möjligheter. Man börjar först nu få full klarhet om
dessa ocli de synes mycket mer lovande än vad
man väntade sig när Calder Hall först
projekterades. Det är nu möjligt att se en logisk linje
i konstruktiva förbättringar och teknisk
utveckling som kommer att minska såväl
kapitalkostnaderna som bränslekostnaderna och då ge
de låga kostnader som Hinton angivit, tabell 1.
Minskningen i belastningsfaktorn beror på att
atomkraftverken i England till en början
kommer att användas för bottenbelastningen, men
allt efter som fler stationer byggs och
atomkraftens andel ökas, måste en del kraftverk
drivas med en lägre belastningsfaktor.
Kapitalkostnader, ränta och amortering är 7,5 % vid
tjugo års amorteringstid och statlig
finansiering, vilket är de grunder som tillämpas av
British Central Electricity Authority (CEA).
Man ser av tabell 1 att de största
kostnadsposterna är kapitalkostnaden och kostnaden
för ersättning av bränsle. Dessa båda
kostnader skall närmare diskuteras var för sig.
Minskning av kapitalkostnader
Ur uppgifterna i tabell 1 kan man räkna ut de
av Hinton använda anläggningskostnaderna för
atomkraftverk:
1960 1970 1980 1990
Anläggningskostnad, kr/kW 1 950 1 470 1 200 920
Det bör observeras att siffran för 1960 är
baserad på kontrakt mellan CEA och
leverantörer. Anledningen till att man i framtiden kan
räkna med lägre kostnader beror på att såväl
högre verkningsgrad som större effekt kan
utvinnas genom användning av högre
temperatur i kylmediet, större tryckkärl samt annan
gas för kylningen (R V Moore i Nuclear Power
i h. 8 s. 317).
Högre kylmedelstemperatur
Genom att höja kylmedelstemperaturen kan
man avsevärt höja verkningsgraden, fig. 1.
Problemet är dock att få ett bränsleelement som
arbetar tillförlitligt vid högre temperaturer.
Det finns ett flertal möjliga kapslingsmaterial,
tabell 2.
För en del av kapslingsmaterialen kan den
sämre värmeledningsförmågan orsaka
svårigheter för värmeöverföringen till kylgasen och
ge hög temperatur hos bränslet. Det kan då bli
nödvändigt att för bränsleelementet överväga
andra former än den solida staven och även
användning av anrikat uran.
Användningen av keramiska bränsleelement
gör det möjligt att överväga även högre
temperatur och högre verkningsgrad, kanske upp
till 40 %, med eventuell möjlighet att använda
den heta gasen direkt i en gasturbin. En sådan
utveckling kan leda till högre kostnader för
bränsleelementen men ökningen bör bli
mycket mindre än den direkta
kostnadsbesparingen genom den högre verkningsgraden. De
förbättrade ångförhållandena kan också leda till
en minskning" av kostnaden för ångturbinen.
Tryckkärlets storlek
Ett av de större framstegen från Calder Hall
till konstruktionen 1960 är att tryckkärlets
väggtjocklek ökats från 51 till 76 mm. Detta
har medgivit en ökning av diametern från 11 m
i Calder Hall till 15 m för ett cylindriskt kärl
och 21 m för ett sfäriskt kärl. Mängden uran
kan härigenom ökas från 260 t till ca 500 t.
Ökningen av kärnans storlek gör också att
reaktorn får en större zon med konstant
neutronflöde, beroende på en utjämning av
neutronflödet, som annars skulle ge hög
temperatur i kärnans centrum.
Emedan temperaturen alltid begränsas av det
högst belastade bränsleelementet, medger en
Tabell 1. Kostnader i öre/kWh för
atomkraftverk enligt Hinton
1960 1970 1980 1990
Belastningsfaktor, °/o 75 70 65 60
Kapitalkostnader .......... 2,22 1,80 1,56 1,32
Ränta på bränsle i omlopp.. 0,36 0,24 0,18 0,12
Ersättning av bränsle ...... 1,44 0,78 0,48 0,36
Driftkostnader ............ 0,36 0.30 0,24 0,18
Summa 4,38 3,12 2,46 1,98
Avgår för utvunnet plutonium 0,42 0,30 0,18 0,06
Nettokostnad 3,96 2,82 2,28 1,92
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 599
Fig. 1.
Utloppsgasens temperatur och
verkningsgraden för
en
tvåtrgcks-ångkraftprocess
med
matarvat-tenvärmning till
10A°C; mottryck
0,018 bar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
