- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / Årgång 87. 1957 /
606

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 26 - Andras erfarenheter - Markstabilisering genom injektering, av Hn - Grönt solbatteri, av SHl - Fartygsbogsering med helikopter, av WS - Motgift för nervgaser, av SHl - Specifikt värme för mjukt stål, av Wll

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

får man bättre tätning. Gelet som bildats fyller
nämligen ut hålrummen mellan kornen, vilket inte
är fallet vid Joostens förfarande.

Vid undersökningar som har utförts med bidrag
från Statens Nämnd för Byggnadsforskning vid
Stockholms Stads Gatukontor har man bl.a.
iakttagit att man bör använda så koncentrerade
lösningar som förhållandena medger; detta gäller
främst Joostens förfarande. Vätskorna blir
emellertid mer trögflytande vid ökad koncentration. Ju
tätare mark, desto mer måste man späda
vattenglaslösningen. Vid lägre temperatur blir vätskorna
också mera trögflytande.

Lämpliga proportioner mellan vattenglas och
fällningsmedel beror på sandens graderingskurva; ju
tätare sand, desto mindre andel vattenglas. För
varje injektion i praktiken bör man genom
laboratorieprov fastställa proportionerna och den
spridningsradie som kan väntas. Injektionstrycket
brukar i allmänhet inte överstiga 6 at ö och är
vanligen 1—3 at ö. Annars är det risk för att det i
marken bildas kanaler, där vätskorna rusar fram.
Trycket bör ökas successivt och måste avpassas till
markens eget mottryck.

Markförstärkning genom injektering utfördes vid
Konserthuset i Stockholm i två omgångar 1949—
1950 och 1953. Vid den första omgången
injektera-des ca 960 m3 mark till en kostnad av 335 kr/ms.
År 1953 injekterades ca 360 m3 för 400 kr/m3. Vid
det förra tillfället utfördes ca 8 000 injektioner (60
cm intervall) av vardera vattenglas och
kalciumklorid. Vattenglasinsprutningen tog i medeltal 15
min och injektionen med kalciumklorid 45 min. Det
gick åt ca 220 kg vattenglas och 215 kg kalciumklorid
i fast form per m3. Detta var ca 15 °/o mer än man
väntade med ledning av laboratorieproven.

Cementinjektering förutsätter grövre markmaterial
än kemisk injektering; 1 mm är minsta kornstorlek.
Metoden användes bl.a. när den nya tunneln för SJ
byggdes under Södermalm. Den förstenade marken
möjliggjorde tunnling på en sträcka där taket
utgjordes av grus. Cementinjektering blir väsentligt
billigare än kemisk injektering. Denna metod bör
därför användas endast när marken är för tät för
cementinjektering (Erik Wretblad vid
informationssammanträde anordnat av Statens Nämnd för
Byggnadsforskning och AB Svensk Byggtjänst i
Stockholm den 22 februari 1957). Hn

Grönt solbatteri

Man lär ha funnit att kloroplasterna, de
klorofyll-haltiga kropparna i växter, beter sig som
halvledar-element (Tekn. T. 1954 s. 734; 1956 s. 423). De
består av små proteinskivor, travade på varandra och
hoplimmade med fettskikt. Det antas att solljuset
slår ut elektroner ur proteinerna varvid det uppstår
hål som fungerar som positiva laddningar.

Laddningsbärarna vandrar in i fettskikten som är
av två slag, elektron- och hålledande. Härigenom
skils laddningarna åt, och ljusenergin omvandlas
till elenergi. De positiva laddningarna börjar
sönderdela vattenmolekyler, och elektronerna
reducerar koldioxid. De båda processerna leder så
småningom till bildning av socker.

För att prova denna hypotes har man studerat
verkan av värme på ett skikt av torra kloroplaster.
Dessa absorberar värmeenergi och återutsänder den
som ljus vilket är utmärkande för
halvledarkristal-ler. Vidare fann man att kloroplastskiktets
resistivi-tet avtar med stigande temperatur vilket också
gäller för halvledare (Scientific American april 1957
s. 72). SHl

Fartygsbogsering med helikopter

Vid en uppvisning utanför kaliforniska kusten har
USA:s flygvapen och flotta demonstrerat bogsering
av fartyg med helikopter, fig. 1. En Vertol Aircraft
Corporations H-21 "Workhorse" skall enligt
uppgift därvid ha bogserat ett 3 000 t
landstigningstank-fartyg med 5 knops fart. WS

Motgift för nervgaser

Man har nu vid djurförsök funnit att
2-pyridin-aldoximmetyljodid (PAM) är fullt effektivt inte bara
mot insektbekämparna dipropylfluorfosfat och
para-oxon (Tekn. T. 1956 s. 883) utan också mot
tetra-etylpyrofosfat och nervgasen sarin. PAM är dock
inget allmänt användbart medel mot förgiftning med
organiska fosforföreningar. Den är sålunda
overksam mot oktametylpyrofosforamid och nervgasen
tabun. I de fall PAM är verksam mot förgiftning
ökas dess effekt mycket genom kombination med
atropin (Chemical & Engineering News 10 dec. 1956
s. 6054). SHl

Specifikt värme för mjukt stål

Med en termisk analysmetod och elektrisk
uppvärmning har mätningar gjorts över specifika värmet för
mjukt stål upp till 1 000°C. Stålets analys var 0,13 °/o
C, 0,20 °/o Si, 0,61 °/o Mn, 0,01 °/o Cr och 0,12 °/o
Ni. Stålets täthet var 7,84 kg/dm3. Följande resultat
erhölls:

Temperatur ............... °C 0 20 50 100 150 200

Specifikt värme ...... J/kg°C (435) 444 464 494 511 527

°C .......... 250 300 350 400 450 500 550 600 650 700

J/kg°C ..... 540 557 578 598 628 662 699 754 817 900

°C .......... 740 763 780 800 840 868 906 950 1 000

J/kg°C ..... 1 010 1 220 891 833 783 762 657 653 657

Specifika värmet ökas kontinuerligt upp till 763°C
med maximala lutningen på kurvan vid denna
temperatur (omvandlingspunkten A2). En
inflexions-punkt synes finnas vid ca 150°C. Omedelbart över
763°C faller specifika värmet först snabbt och
sedan långsammare till 888°C varefter det faller
snabbare till 904°C (omvandlingspunkten Acs), varefter
det blir någorlunda konstant till 1 000°C. Vid
kylning kommer den brantare delen av kurvan mellan
884 och 868°C (Ars) (P B Pallister i Journal of the
Iron and Steel Institute april 1957 s. 474—482). Wll

Fig. 1.
Helikoptern H-21
" Workhorse"
bogserar ett
3 000 t
tankfartyg med 5 knops
fart.

TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:54:13 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1957/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free