Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 27 - Nya metoder - Konstgjorda kometer och satelliter, av Björn Bergqvist - Acetylen ur olja, av SHl - Synkronmaskiner med icke-sinusformade fält, av FÖ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tuella atmosfärtäthet samt den mot månen
infallande kosmiska strålningen och mineralförekomster på
månen.
Forskningsuppgifter för solsonder är t.ex.:
sol-koronan, zodiakalljuset, solens magnetiska fält och
korpuskelstrålning samt skillnaden mellan kosmisk
strålning alstrad inom och utom solsystemet.
Forskningsuppgifter för planetsonder är i första
hand: Venus’ och Mars’ atmosfärer, radioavkänning
av Venus’ yta (på ca 150 km avstånd) samt
massbestämning för Venus ur dennas störning av
sond-raketens bana.
Utvecklingsarbetet på konstgjorda satelliter
kominer att ge värdefulla impulser i fråga om t.ex.:
drivanordningar, elektronik (telemetri, fjärrstyrning,
banmätning), aerofysik (fri molekylvåglängd,
aerodynamik för landning av satellitfarkoster,
aero-termodynamik), geofysik (jonosfär, jordmagnetism,
albedo, geodesi, meteorologi, klimatologi),
kosmo-fysik (kosmisk strålning, interplanetarisk materia,
planeternas magnetfält) samt rymdfartsfysiologi.
Genom dessa undersökningar bör stora tekniska
framsteg kunna göras och stora forskningsuppgifter
kunna lösas utan att människor behöver lämna
jorden. Bemannade framstötar har därefter mycket
större möjlighet att lyckas (K A Ehricke i
Inter-avia dec. 1956 s. 960). Björn Bergqvist
Acetylen ur olja
Man lär ha utarbetat en ny metod lör tillverkning
av acetylen genom krackning av mineralolja med
kortvariga ljusbågar. Apparaten består av en sluten
metallbehållare, innehållande en ställning vars
botten är ett galler av parallella kolstavar. Dessa är
anslutna till polerna av en likströms- eller
växelströmskälla, varannan stav till den ena och
varannan till den andra.
Behållaren fylls med olja och ett antal kulor av ett
elledande material läggs på kolstavsgallret varvid
närliggande stavar kortsluts. Då kontakterna
emellertid inte blir perfekta, uppstår små ljusbågar
varvid oljan sönderdelas under bildning av gasbubblor
som lyfter kulorna. Härvid slocknar ljusbågarna,
kulorna faller ned igen, och nya ljusbågar bildas.
En hel period från ljusbågens bildning till dess
slocknande lär ta mindre än 10 ms så att ljusbågar
tänds och släcks i tät följd.
Vid oljans sönderdelning bildas 29 %> acetylen,
50 °/o väte, små mängder etylen, propylen och
bu-tylen samt lampsvart. Om processen utförs vid
mindre än atmosfärstryck, kan utbytet av acetylen
ökas till 40 %>. Energiförbrukningen anges till 9,6
kWh/kg acetylen (Engineers’ Digest april 1957
s. 146). SHl
Synkronmaskiner
med icke-sinusformade fält
Inom elektromaskintekniken har nian hittills sökt
producera en sinusformad spänning med så
sinus-format magnetfält som möjligt, lika inom varje
poldelning. Kopplingstekniken för lindningar i större
växelströmsmaskiner har nu utvecklats så att man
kan producera en ren sinus-spänning från ett
icke-sinusformigt fält som ej heller är lika inom alla
poldelningar och som innehåller ett stort antal
över-och undertoner. Statorlindningen måste då kopplas
så att den endast reagerar för fältets grundton.
Detta kopplingssätt gör det möjligt att med en
maskin tillgodose speciella ändamål, vilka tidigare
i allmänhet måste tillgodoses med
tvåmaskinaggre-gat.
Fig. 1. Uscillograferade spännings-, ström- och
fältkurvor för omkopplingsbar 22-polig generator
omkopplad till 18 poler; a t omgångs spänning, b
tomgångsfält, c kortslutningsström, d kortslutningsfält.
Synkrongeneratorerna för pumpkraftverk kan nu
utföras så att de går med högre varvtal vid
pumpdrift än vid turbindrift. Detta nås genom
polomkoppling i rotorn t.ex. från 22 till 18 poler, fig. 1.
Härvid stiger verkningsgraden vid pumpdrift med
ca 10 o/o. Spänning och ström bibehåller sin
sinus-form både i tomgång och kortslutning. Även vid
det svåraste belastningsfallet, tvåfaslast vid eos <p —
1 och 150 % märkström, är ström- och
spänningskurvorna praktiskt taget sinusformade, fig. 1.
Kopplingsmetoden kan även användas för
synkrona frekvensomformare, t.ex. trefas/enfas 50/162/s
Hz omformare för järnvägsdrift. Dessa omformare
har endast en statorlindning i bryggkoppling. Varje
rotorpol består av tre polenheter, fig. 2. Dessa
producerar ett fält med frekvensen 162/a Hz och ett
ined frekvensen 50 Hz.
Kortslutningar eller stora laständringar på
enfas-sidan har mycket liten inverkan på trefassidan. Vid
en kortslutning mellan uttagen på enfassidan, som
gav en kortslutningsström av 6,5 gånger
normalströmmen, var begynnelsevärdet av strömmen på
trefassidan endast 0,6 gånger normalströmmen. På
grund av den starka dämpningen är omformaren
mycket stabil vid hastiga laständringar, och rotorn
gör ej mer än 2.5 pendlingar efter en större
laständring.
En samtidig men oberoende spänningsreglering på
både trefas- och enfassidan erhålles genom ett
speciellt magnetiseringssystem, fig. 3, där
spänningsregulatorn på trefassidan normalt användes som
eos ^-regulator. Förskjutning av 50 Hz-fältet i
förhållande till 162/3 Hz-fältet kan ske genom
borst-förskjutning eller fältvridning på den
trefaskoppla-de mataren, vilket ersätter den vid parallelldrift
med synkrona motorgeneratorer nödvändiga
omställningen av en stator för att reglera
lastfördelningen.
Fig. 2. Tredelad rotorpol för en dubbelfrekvens
omformare, t.h. fältbild.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
