Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 27 - Andras erfarenheter - Metallövergång vid gasbågsvetsning, av J Murkes - Bilmotoreffekt enligt SAE och DIN, av EBr - Slipmedel av smält aluminiumoxid, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras erfarenheter
Metallövergång vid gasbågsvetsning
Metallövergång från elektrod vid bågsvetsning i
argonatmosfär (argonmetallbågsvetsning) har
undersökts genom filmning av bågen med en hastighet av
5 800 bilder/s.
Bågen har befunnits ha konisk form och bestå
även inre och en yttre zon. Metallövergången sker i
den ljusare kärnzonen. Bildning av smältdroppar
vid elektrodspetsen betingas av smältans ytspänning,
tyngdkraften och strömmens sammantryckande
verkan (proportionell mot strömmens kvadrat, Tekn.
T. 1957 s. 000). Ju större strömmen är, desto
mindre är droppstorleken under i övrigt oförändrade
betingelser.
Vid bågsvetsning med stålelektrod existerar det ett
för varje elektroddiameter kritiskt strömvärde, vars
överskridande ändrar karaktären av
metallövergången; den ändras då från droppövergång till
strål-övergång, där smältan rinner i en sammanhängande
stråle in i bågens kärnzon och där ombildas till
mycket fina droppar. Den kritiska strömmen är
proportionell mot kvadratroten ur elektroddiametern
multiplicerad med ytspänningen. Den sistnämnda
påverkas av skyddsgasens sammansättning. Den
kritiska strömmen har sålunda befunnits större för
kväve och mindre för syre jämfört med argon. En
liten syretillsats (4—5 %>) i argon har en mycket
gynnsam inverkan på metallövergångsprocessen,
ger mindre sprut och förbättrar bågens stabilitet
(A V Petrov i Avtomaticeskaja Svarka 8 (1955) h. 2
s. 26—33). J Murkes
Bilmotoreffekt enligt SAE och DIN
Sedan några år har det blivit vanligt att i
bilböcker, annonser och annan mer eller mindre
re-klambetonad text lämna uppgifter om bilmotorns
nyttiga effekt (kopplingseffekt) med tillägg "enligt
SAE-normer" eller "enligt DIN-normer" eller ibland
båda uppgifterna. Siffermässigt uppges därvid att
SAE-effekten är väsentligt större än DIN-effekten.
Sådana uppgifter är emellertid icke entydiga och
därför missvisande, och åtminstone i början kunde
nog metoden hänföras till reklamknepen, när den
högre effekten nämndes. Denna motsvarar därvid
motorns bruttoeffekt ("gross horsepower"), som
man får på bromsbänk utan effektförluster för
kylning, bränsletillförsel, luftrenare, ljuddämpare,
utblåsningsrör med ljuddämpare, vakuumpump,
kompressor etc. Motorn är vid dessa prov försedd med
minsta möjliga utrustning för att proven skall
kunna genomföras. Nettoeffekten ("net horsepower")
erhålls, när man från bruttoeffekten drar den effekl
som åtgår för drift av hjälpapparater.
Inom SAE finns provningsnormer för många olika
ändamål och vid utprovning av nettoeffekt skall
uppgift på utrustningsdetaljerna noga specificeras.
För lastbilar finns för hjälpapparaterna t.o.ni.
särskilda SAE-formulär, som skall påtecknas av
notarius publicus.
Bruttoeffekten utprovas, när motorerna kommer
från tillverkningen till fabrikens provrum som
lagervara, och den har speciellt intresse för
konstruktörer men icke nämnvärt för konsumenter. Det är
därför missvisande att använda värdet på
bruttoeffekt inom bilhandeln.
En bils motoreffekt enligt SAE-normer skiljer sig
mycket obetydligt från samma bils motoreffekt
enligt DIN-normer. Bilmotorns effekt måste självfallet
gälla nettoeffekten på kopplingsflänsen. De små
skillnaderna mellan SAE och DIN beror på olika
värden på omräkningsfaktorn för temperatur och
luftfuktighet. Men även uppgiften på DIN-effekt
måste vara entydig. I dessa normer finns tre
definitioner på motorns effekt, som alla avser
nettoeffekten, nämligen nyttig effekt i allmänhet
("Nutz-leistung") för serietillverkade motorer under
normala driftbetingelser enligt närmare specifikation,
fortfarighetseffekt ("Dauerleistung"), varmed avses
nyttig effekt under lång drifttid utan att
motortemperaturen överstiger tillåtna gränser, samt maximal
effekt ("Höchstleistung"), varmed avses maximal
nyttig effekt under minst 10 minuters körning. Vid
sistnämnda prov utgår man från ordinär
fortfarighetseffekt och efter provet skall motorn åter kunna
arbeta invändningsfritt med sistnämnda effekt.
I Storbritannien används i allmänhet SAE:s normer
för mätning av brutto- och nettoeffekten hos
bilmotorer, även om några tillverkare tillämpar vissa
avvikelser eller har egna normer. Detta gäller i viss
mån även i USA. Så till exempel använder General
Motors betydligt högre normal temperatur på
in-sugningsluften, än vad SAE-normerna föreskriver
(39°C mot 15,6°C), varigenom effekten blir 7—8 %
lägre efter korrigeringen.
Det är beklagligt, att icke enhetliga och entydiga
normer för angivande av bilarnas motoreffekt
till-lämpas inom bilhandeln, så internationell som
denna är. Med hänsyn till konsumenternas berättigade
krav på nyttig upplysning samt till nutida
lätthanterliga effektmätare för provrum och verkstäder
vore kanske bilarnas drivhjulseffekt ett lämpligt
provvärde. Teknikernas krav på mera
differentierade provvärden för motorer berörs ju icke härav.
EBr
Slipmedel av smält aluminiumoxid
över 80 %> av den aluminiumoxid (korund), som
används till slipmedel, tillhör någon av tre
huvudtyper. Två av dessa tillverkas direkt av bauxit
genom dennas smältning i elugn; den tredje
framställs på samma sätt av renad aluminiumoxid,
erhållen ur bauxit enligt Bayer-förfarandet. Bauxit
är ett mineral med hög halt av hydratiserad
aluminiumoxid, som dessutom innehåller järnoxider,
silikater, titanoxid samt ibland kalcium- och
magnesiumföreningar (tabell 1).
Bauxiten kalcineras i roterugn vid lägst 1 200°C
varvid aluminiumhydroxiden övergår till oxid i
oc-form. Små mängder av CaO, MgO, ZrO„ och KaO
stannar till största delen kvar i den återstodsmassa
Tabell 1. Sammansättning för i USA och Kanada
använd bauxit
Arkansas Holländska Brittiska Guiana Guiana [-Frankrike-] {+Frank- rike+}
Glödgningsrest .. ... 0,80 1,06 0,30 _
Aluminiumoxid . ... 81,20 85,04 87,85 65,2
Titandioxid ..... ... 4,01 3,57 3,77 3,3
Kiseldioxid ..... ... 4,68 2,95 4,35 4,1
JärndlDoxid ... ... 8,49 7,38 1,69 24,1
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
