Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 28 - Djupfrysningsindustrin, av Tore Lauritzson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. A. Isolering
av fryshusvägg.
Vid kontaktfrysning placeras varorna under
tryck mellan plattor i vilka kylvätska
cirkulerar (fig. 3). Denna metod, som i princip
utarbetades av Birdseye på 1920-talet, är särskilt
lämplig för paketerade varor. Framför
tunnel-frysning har den fördelen att paketen blir
jämnare genom att de fryses under tryck. Vidare
blir infrysningen snabbare; den torde i
allmänhet vid samma pakettjocklek ta 90 min
mot ca 3 h vid tunnelfrysning. Ingen
förbättring av varornas kvalitet genom den snabbare
infrysningen har dock konstaterats.
Vid immersionsfrysning doppas varan ned i
en kall vätska, t.ex. metanol av ca — 35° C, som
i USA används bl.a. för frysning av
apelsin-råsaft i burkar. Immersionsfrysning av i
bleckplåt emballerade varor har gjorts kontinuerlig
och automatisk genom användning av samma
konstruktion som för kontinuerliga autoklaver.
Enligt uppgift fryser man i USA även
emballerat fjäderfä och oemballerad fisk enligt
immer-sionsmetoden. Som frysvätska används härvid i
förra fallet propylenglykol, i senare fallet en
vattenlösning av natriumklorid och glykos.
Svenska och danska företag har provat liknande
metoder men funnit att de har vissa nackdelar.
Lagring
Under de senaste tio åren har lagringen av
djupfrysta livsmedel utvecklats efter två
linjer. Man har sålunda funnit att det inte är
tillräckligt med snabb infrysning utan att denna
måste kombineras med lagring vid en låg och
jämn temperatur. Vidare har man lagt ned
mycket arbete på rationalisering och
förbilligande av de interna transporterna i
fryshusen. Detta har medfört helt nya krav på
fryshusens konstruktion.
Som lagringstemperatur rekommenderade
Birdseye och Plank i allmänhet —18°C. Under
de senaste tio åren har man emellertid funnit
att många livsmedel förändras påtagligt
under längre tids lagring vid så hög temperatur.
För att livsmedlen skall förbli så oförändrade
som möjligt fordras avsevärt lägre lagringstem-
peratur. Detta gäller särskilt för glass,
grönsaker, såsom ärter, feta fisksorter, såsom
strömming, makrill och sill, fläskprodukter
och fruktråsafter, särskilt apelsinråsaft. För
sådana varor bör lagringstemperaturen vara ca
— 30°C.
Ett flertal livsmedel tål emellertid lagring vid
— 20° C under upp till ett halvt år, om
temperaturen hålls konstant. Hit hör t.ex. spenat,
bär i socker, kött och torsk. Visserligen har
man vid infrysningen tänkt sig att flera av
dessa produkter inte skall behöva lagras mer
än några månader, högst ett halvt år, men
erfarenheten visar att lagringstiden ofta blir
längre. Man får inte heller glömma att varorna
kan komma att lagras en tid sedan de lämnat
tillverkaren och innan de når konsumenten. I
praktiken måste man därför räkna med längre
lagringstid än ett halvt år, och man måste då
finna sig i att använda lägre
lagringstemperatur än —20° C.
Fryshusens utformning har blivit beroende
av de interna transportmedlen. Vid arbetet på
förbilligande av transporterna låg det givetvis
nära till hands att utnyttja gaffeltruckar. Dessa
kräver emellertid en fullständig omändring av
byggnadstekniken för de lokaler i vilka de
används, vilket torde ha medfört större
svårigheter vid fryshusbyggen än vid andra
industribyggen.
För att till fullo kunna utnyttja gaffeltruckar
måste lagerhuset vara i ett plan. Detta medför
stor takyta i förhållande till väggytan. Man har
efter flera decennier nått fram till goda
metoder för vertikal isolering av fryshus, men man
har inte nått lika långt för den horisontella.
Därför har man haft svårlösta problem på
grund av fuktvandringen i takisoleringen vid
enplansfryshus.
Den väggkonstruktion, som visat sig
lämpligast för fryshus (fig. 4) består av en
yttervägg av tunna betongelement med minsta
möjliga byggfukt, en innanför placerad
fuktighetsspärr, bestående av asfalt eller aluminiumfolie
och innerst en värmeisolering. Den sistnämnda
bör ordnas så att en naturlig ventilation av
den sker. Innanför värmeisoleringen kommer
slutligen innerväggen.
Fig. 5. Fryslagring av varor på trucklast pallar.
TFKNISK TIDSKRIFT 635 f}JJ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
