Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 28 - Djupfrysningsindustrin, av Tore Lauritzson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En annan följd av gaffeltruckarnas
användning är att man önskar relativt stora och höga
rum (fig. 6) för att minska
anläggningskostnaden per kubikmeter. Detta har medfört
problem vid fördelning av kylningen i rummen så
att en jämn temperatur uppnås. Vidare
uppstår problem vid rationellt utnyttjande av
utrymmet. Vissa varor kan läggas på pallar (fig.
5) som med gaffeltruck staplas upp till taket.
Djurkroppar kan hängas i ställningar (fig. 6)
som ställs på varandra.
Frystransport
Vid transport av djupfrysta livsmedel från
fryshusen till partihandeln används i Sverige
både bilar och järnvägsvagnar. Man har
nämligen önskat använda det mest ekonomiska
transportmedlet för varje särskilt fall. Den
tekniska utvecklingen av bilarna har varit ganska
enkel, då man i stort sett har kunnat kopiera
amerikanska förebilder. En typ av svensk
frys-transportbil har amerikanskt kylaggregat, tyskt
isolerat skåp och svensk dragvagn (Tekn. T.
1954 s. 684).
För järnvägsvagnarna har problemet varit
mera svårlöst. De typer av utrustning, som
används i amerikanska vagnar, är av olika
skäl olämpliga för svenska förhållanden.
Orsaken härtill är bl.a. att vagnarna är betydligt
större i USA än i Sverige. Transporterna är
också betydligt längre i det förra landet än i
det senare varigenom kraven på
kylanläggningen blir olika. Man har därför försökt nå fram
till för Sverige särskilt lämpliga kylaggregat
(Tekn. T. 1952 s. 820).
Härvid började man med plattor,
innehållande en fast eutektisk salt-vattenblandning vilken
vid smältning absorberade totalt 80 000 kcal.
Plattorna placerades först på vagnens väggar.
Då detta emellertid visade sig medföra ojämn
temperaturfördelning, övergick man till
placering i vagnens tak. Numera används i
plattorna en fast salt-vattenblandning som smälter
vid — 27,5°C och härvid absorberar 57 kcal/kg.
Den senaste vagnen har en nästan idealisk
temperaturkurva. En annan vagnstyp har
elektriska kylaggregat. Den installerade
kyleffekten är 7 600 kcal/h.
Ingendera av dessa vagnstyper är fullt
idealisk. Den första typen tillåter trots de gjorda
förbättringarna inte längre transporttid än ca
40 h. Dessutom kan man inte dellossa dessa
vagnar, eftersom man då måste ha dörrarna
öppna i en eller ett par timmar varvid
kyl-plattorna snabbt värms upp.
Den andra vagnstypens kylmaskineri
fungerar inte, om vagnen blir stående stilla på en
plats där elström inte är tillgänglig. På icke
elektrifierade bandelar kan dessa vagnar
givetvis inte användas. Därför kan de inte
sändas till Danmark, Tyskland eller Norge där
banorna i allmänhet inte är elektrifierade.
Man har därför nu konstruerat en tredje
vagnstyp som är en kombination av de två
tidigare nämnda typerna. Den har ett kylma-
skineri för 6 000 kcal/h vid — 34°C och
eutek-tiska plattor som kan absorbera 60 000 kcal.
Framtidsutsikter
Den höjning av levnadsstandarden, som skett
i Sverige efter andra världskriget, tycks till
största delen ha kommit till uttryck genom
investering i bilar och televisionsapparater. Det
kan dock tänkas att man så småningom
kommer att i större utsträckning inrikta sin
köpkraft på förädlade, arbetsbesparande livsmedel,
såsom de djupfrysta. Även om så blir fallet får
man emellertid inte glömma att en väsentlig
investering fordras för ökning av produktionen
och distributionen av djupfrysta livsmedel.
På grundval av dagens omsättning i fryshusen
och utnyttjning av frystransportmedlen,
partihandelns fryslager och detaljhandelns
frysdiskar kan man räkna med en investering av
4 500 kr. för en ökning av konsumtionen med
1 t/år djupfrysta livsmedel. En total ökning
med 2 000 t/år skulle alltså fordra en
investering av 9 Mkr/år i konservindustrins
maskinutrustning, fryshusens infrysnings- och
lagringsutrustning, i järnvägsvagnar och bilar för
frystransport till partihandeln och i utrustning
för detaljhandeln.
Med hänsyn till de nuvarande svårigheterna
på kreditmarknaden torde man få räkna med
en viss återhållsamhet i investeringarna sam-,
tidigt som man måste se till att en del av dessa
kan ske genom självfinansiering. Det senare
medför onödigt höga priser på djupfrysta
livsmedel, men detta innebär inte nödvändigt att
de måste kosta mer än t.ex. burkkonserver eller
färska livsmedel. De förra har nämligen ett
relativt dyrt emballage och de senare utsätts
för ett relativt stort svinn under distributionen.
Det synes därför sannolikt att produktionen
av djupfrysta livsmedel kommer att växa i en
ganska lugn takt och att det kanske dröjer
decennier innan vi i Sverige nått upp till dagens
konsumtion per capita i USA.
Årsförbrukningen skulle nämligen då vara 100 000 t mot
nuvarande 12 000 t.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
Fig. 6.
Frgslag-ring av
djurkroppar i
ställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
