Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 31 - Statens vattenkraftplaner, av Tore Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de gränser det här gäller nära nog lika stort
för en liten anläggning som för en stor. Detta
stämmer för övrigt väl överens med de
ekonomiska synpunkterna, i det att stora
anläggningar i allmänhet är mer ekonomiska än små.
Att mindre stationer trots detta byggs
sammanhänger — förutom med att de största fallen
börjar ta slut — med att man får indirekta
fördelar genom fullständig avtrappning, eller
med att det är lämpligt att utföra
kraftstationen samtidigt med att man bygger en
regleringsdamm.
Utbyggnad fram till 1963
Det program, som framlagts i samband med
Vattenfallsstyrelsens anslagsäskanden, avser
tiden till och med 1963, tabell 1.
Dessutom ingår i programmet genomförande
av sjöregleringar.
Utbyggnad 1964-1968
En summarisk genomgång av de
utbyggnadsobjekt (>100 MkWh/år), i vilka
Vattenfallsstyrelsen äger majoritet, visar att följande
möjligheter finns till utbyggnad efter 1963, tabell 2.
Fördelningen av fallhöjden på anläggningar
är mycket approximativ. Kommande
undersökningar och teknikens utveckling kan
komma att påverka fördelningen.
Med ledning av de principer, som angivits,
och på basis av överslagsmässiga
undersökningar och beräkningar har följande
preliminära program uppställts för kraftstationer, som
bör färdigställas under tiden 1964—1968:
Antal anläggningar MkWh/år
Lule älv ................ 6 4 360
Skellefte älv ............ 2 945
Ume älv ................ 3 725
Summa 6 030
Detaljprogram för vissa älvar
Lule älv
Lule älv är vår största älv med avseende på
vattenkrafttillgången, vilken motsvarar drygt
14 000 MkWh/år. Av denna vattenkraft, som så
gott som helt tillhör staten, är nu ca 3 600
MkWh/år utbyggda i de tre kraftstationerna
Porjus, Harsprånget och Ligga och 1 000
MkWh/år under utbyggnad. Återstoden, 9 400
MkWh/år, är bland statens återstående
vattenkrafttillgångar de i särklass förnämsta
utbyggnadsobjekten både beträffande storlek och
beträffande utbyggnadskostnad. Det är därför
påtagligt, att Luleälven bör utgöra stommen i
utbyggnadsprogrammet för den närmaste
tiden. Även allmänna synpunkter, t.ex. att med
hänsyn till minsta möjliga skadeverkningar
färdigställa ett helt vattendrag inom en
relativt kort tidsperiod, talar härför.
I Stora Lule älv ingår i
utbyggnadsprogrammet fram till 1963 Messaure, Porsi och Ede-
fors. I programmet fram till 1968 ingår
Bodenforsarna. Därmed blir hela fallhöjden
nedom Porjus tillgodogjord.
I älvområdet ovanför Porjus finns goda
regleringsmöjligheter (utöver Suorvamagasinet) och
stora vattenkrafttillgångar. Planeringsarbete
pågår i fråga om lämpligaste sättet att utnyttja
dessa objekt. En regionplan för detta område
kommer att framläggas, så snart
undersökningar och utredningar hunnit så långt, att det
kan ske. En del av dessa
utbyggnadsmöjligheter förutsättes bli utnyttjade under
1960-talet.
För Lilla Lule älv är en regionplan utarbetad.
Den innehåller ett flertal stora och för
kraftförsörjningen betydelsefulla utbyggnadsobjekt.
Av det beräknade. nytillskottet under 1964—
1968 räknas med att en kraftmängd av 2 760
MkWh/år i fyra anläggningar skall erhållas
från Lilla Luule älv.
Skellefte älv
Nedströms Malåns inflöde ägs vattenkraften av
icke-statliga kraftintressenter. Denna del av
älven torde vara helt utbyggd i början av
1960-talet.
Uppströms om Malåns inflöde äger staten i
stort sett all vattenkraft. Inom denna sträcka
utarbetas nu projekt för Vargfors
kraftstation, som planeras bli utbyggd inom de
närmaste åren. Vidare har man skisserat en stor
anläggning med arbetsnamnet Gallejaure, som
torde komma att utbyggas under 1960-talet. Så
småningom kommer ytterligare anläggningar
längre upp i älven att bli aktuella.
Begleringarna i sjösystemet skötes av
Skel-lefteälvens regleringsförening, där Skellefteå
Stads Kraftverk är verkställande organ.
Ytterligare regleringar planeras i Hornavan och i
Bebnesjaure.
Vindelälven
Planeringsarbetet torde komma att påbörjas
inom den närmaste tiden. Några utbyggnader
räknar man inte med att få färdiga förrän
tidigast i slutet av 1960-talet.
Ume älv
I Ume älv är nu tyngdpunkten av den statliga
utbyggnadsverksamheten belägen. Sålunda
ut-bygges Stornorrfors, Umluspen, Stensele och
Tabell 2. Möjliga utbyggnader efter 1963
Antal anläggningar och MkWh/år > 500 500 300 S:a —300 —100 Uttagbar
kraftmängd MkWh/år
Kalix älv . , . — 2 14 16 3 500
Lule älv 7 1 4 12 6 900
1 3 9 13 3 300
Skellefte älv 1 1 3 5 1 400
Vindelälven . .. . 1 3 6 10 2 600
Ume älv — 1 4 5 900
övriga älvar , . . . — — 5 5 700
Summa 66 19 300
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 5 77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
