Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 31 - Statens vattenkraftplaner, av Tore Nilsson - Atomkraft i Finland, av Wll - Skyddsklubbar, av WS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Grundfors. Även enskilda bygger i stor
omfattning i älven.
I älven nedströms sjöarna återstår av statliga
objekt endast Rusfors och Tuggen, vilka båda
planeras bli utbyggda inom den närmaste
tiden.
I sjöområdet finns betydande reglerings- och
kraftstationsobjekt. För dessa har redogjorts i
en regionplan för området. Närmast i tur —
efter Storuman — står Gardikens reglering och
i anslutning därtill Gardfors kraftstation.
Därefter planeras Ajaure kraftstation och
reglering, överumans reglering, Abelvattnets
reglering och i anslutning därtill Gejmåns
kraftstation, Tärnasjöns reglering och Fjällnäs
kraftstation och eventuellt ytterligare mindre
anläggningar.
Inom de närmaste åren planeras en reglering
av Storjuktan.
Ångermanälven
Utbyggnaden av Långbjörn pågår. Därefter
återstår av större statliga objekt endast Stalons
kraftstation och Kultsjöns reglering. Dessa
båda anläggningar planeras bli utförda inom
en nära framtid. Det är tänkbart, att en
reglering av Fättjaure blir aktuell. En reglering av
Rörströmssjön i Fjällsjöälven står sedan länge
på programmet.
Indalsälven
Utbyggnad av Järkvissle pågår. I övrigt har
Vattenfallsstyrelsen inga aktuella planer på
utbyggnader i Indalsälven.
Atomkraft i Finland. Vattenkraften i Finland
beräknas vara utbyggd om 10—15 år, och för att täcka
det alltmer växande kraftbehovet synes det bli
ekonomiskt att jämte konventionella
kondensångkraftverk bygga atomkraftverk.
Med ledning av elkraftbalanser, fig. 1, kan frågan
om atomkraftverkens lämpligaste effekt och den
erforderliga tidpunkten för deras insättning
uppskattas. Man kommer då till följande värden för
atomkraften:
Är 1960 1965 1970
Eleffekt i atomkraft ............ MW 100 200 600
Eleffekt i atomkraft i förhållande till
maximal generatoreffekt .......... °/o 5 7 13
Elenergi ur atomkraft ...... MkWh/år 800 1 500 4 200
Elenergi ur atomkraft i förhållande
till total energi .................. °/« 8 10 20
De angivna siffrorna gäller för medelvattenår. Det
största bekymret för Finland är emellertid
lågvattenåren, som man måste räkna med. Som
lågvattenreserv blir atomkraftverk alltför dyra och
härför är endast konventionella ångkraftverk möjliga.
Främst måste dock alla möjligheter till
sjöregleringar utnyttjas.
Emedan vattenkraften snart är fullt utbyggd och
den väsentligaste delen av Finlands bränslebehov
för ångkraft måste importeras till ökande pris, har
Finland därför mera skäl att uppföra
atomkraftverk än månget annat land, som antingen har fossila
bränsletillgångar eller mera vattenkraft (Harald
Frilund i Tekniska Föreningens i Finland
Förhandlingar maj 1957 s. 101—102). Wll
Skyddsklubbar
För att stimulera användningen av personlig
skyddsutrustning i arbetet har den norska organisationen
Vern og Velferd startat tre klubbar: Uggleklubben,
Sköldpaddsklubben och Tusenfotingsklubben.
Symbolerna avser ögonskydd, huvudskydd och fotskydd.
Medlem av dessa klubbar kan endast den bli som
har varit utsatt för ett olyckstillbud men undgått
skada genom att använda personlig
skyddsutrustning av någon av de nämnda kategorierna.
Var och en som blir intagen i en av klubbarna får
sig tillsänt ett speciellt erkännande och en tryckt
skildring av olyckshändelsen (Teknisk Ukeblad
1957 h. 28 s. 609). WS
Fig. 1. Finlands elkraftbalanser under medelvattenår, representerande veckomedelvärden;
dygnsspetsarna är ca 35 °!n högre.
692 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
