Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 31 - Statisk elektricitet vid industriella processer, av Knut Ljunggren och Torbjörn Westermark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna på samma ställe och omsorgsfullt jordad
ge bättre resultat.
En synnerligen anmärkningsvärd skillnad i
potential förelåg för färgad och ofärgad
rayon-väv under i övrigt lika förhållanden. Den kan
bero på att färgämnet verkar antistatiskt.
Försök att mäta spänningar på materialet i
spinnmaskiner visade sig resultatlösa på grund
av att lämplig mätgeometri inte kunde uppnås.
Liknande mätningar vid Norrköpings
Bom-ullswäfveri AB gav följande resultat:
Potential Polaritet
hos materialet kV
Dubbleringsmaskin för bomull.. 60 _
Avsyningsmaskin för lakansväv
före tafflingen ............... 20 +
på bordet ................... 5 —
Rullmaskin för plastduk ...... 40 +
Diverse torkmaskiner ......... 0— 25 —
Domestikmangel för bomull .... 200—300 —
Cylindertork för bomull ....... 40— 50 +
Breddmaskin för bomull....... 60— 70 —
Tryckmaskin för bomull ...... 100—120 +
Hotfluer ..................... 20
Fixerskåp .................... 0,2—0,3 +
Rullmaskin för bomull
med inkopplad eliminator .... 20— 60 —
med urkopplad eliminator .... 50— 60 —
annat ställe ................. 100 +
Den vid rullmaskinen monterade elektriska
koronaeliminatorn visade sig ha liten inverkan.
Potentialerna i de undersökta fallen är i
allmänhet 0—100 kV (såväl positiv som negativ).
I ett fåtal fall noterades potentialer
överstigande 100 kV, maximalt 300 kV, vilket inträffade
vid mangling av bomull. Det visade sig ofta att
uppladdningen på olika ställen i samma
maskin skiftade avsevärt. I regel hände det att
potentialen ändrade belopp och ibland även
tecken vid materialets passage över en vals.
Tryckeri
En serie mätningar utfördes vid Åhlén och
Åkerlunds AB i Stockholm. Speciellt
undersöktes uppladdningsförhållandena vid en
djup-tryckspress som arbetade med
pappershastigheten 215 m/min. Potentialer av båda tecknen
uppgående till 10—50 kV uppmättes. På vissa
punkter i pressen fanns elektriska
koronaeli-minatorer. Dessas effektivitet undersöktes
genom spänningsmätning vid in- och urkopplad
eliminator varvid man utan denna erhöll + 50,
—10 och —55 kV samt med den resp. + 30,
— 5 och —15 kV.
De använda eliminatorerna var således i varje
fall delvis effektiva. Försök att med ett
radioaktivt preparat, bestående av 30 mC ^Tl,
reducera potentialen misslyckades.
Gummi- och plastindustri
Mätningar utfördes vid diverse processer inom
Nordiska Gummi AB Överman, Sundbyberg.
Vid en maskin för tillverkning av plastfolier
(fig. 3) mättes potentialfördelningen vid
normal drift såväl före som efter anbringandet av
radioaktiva och passiva eliminatorer. En
väsentlig minskning erhölls med båda
metoderna. Speciellt intressant är följande resultat
med PVC när banans hastighet var 0,7 m/min:
Potential
i punkt A’
fig. 3
kV
Utan åtgärd ........................... —70
30 mC ^Tl anbragt vid punkt Y........ —30
0,5 mm tråd spänd över banan i punkt Z ■— 25
0,1 mm tråd i punkt Z ................ — 3
0,5 mm tråd i punkt R ................ —40
Detta visar tydligt att den eliminerande
verkan ökar med minskande tråddiameter. En
synnerligen tillfredsställande eliminering
erhölls i detta fall med en 0,1 mm tråd.
Vid skärning av 0,3 mm tjock PVC till ark
utbildades potentialer av 50—150 kV på arken
efter saxen. Försök att undvika dessa med ovan
nämnda metoder var resultatlösa.
Filmindustri
Vid AB CEA-verken i Strängnäs utfördes
mätningar av potentialen vid olika
tillverkningsprocesser av röntgenfilm. Det visade sig att två
punkter var särskilt utsatta, nämligen
anordningarna för upprullning och för skärning av
filmen. Potentialer på några kilovolt
uppmättes.
Sprängämnesindustri
Vid Nitroglycerin AB i Gyttorp har mätningar
givit vid handen att laddningar uppstår vid
viss behandling av initialsprängämnen. Detta
föranledde försök att med radioaktiva
preparat eliminera dessa laddningar och därmed
också den med uppladdningen förknippade
explosionsrisken. Det har enligt erhållna
uppgifter visat sig att eliminatorer vardera
innehållande ca 15 mC *»Tl är effektiva.
Slutsatser
Elektrostatiska laddningar av sådan
storleksordning att driftsvårigheter uppstår är vanliga
Fig. 3. Maskin
för tillverkning
av plastfolier; .4
0,10 mm PVC, B
och C 0,55 mm
PVC, D och E
0,75 mm PVC, F
bärande
pap-persväv, X
mätpunkt, Y, Z, R
lägen för
eliminatorer.
700 TEKNISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
