Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 32 - Andras erfarenheter - Syntetiska antibiotika, av SHl - Värmeövergång från horisontal, roterande cylinder, av Wll - Rundstrålande ultrakortvågsantenn, av DH
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
andras erfarenheter
Syntetiska antibiotika
Sulfapreparat och nitrofuraner kan betraktas som
syntetiska antibiotika, då de kan användas som
bakteriedödande läkemedel. Man har emellertid nu
funnit en ny sådan ämnesgrupp i
hexahydropyrimi-diner vilka är effektiva medel mot många såväl
Gram-positiva som Gram-negativa bakterier och
mot många svampar.
Hittills har man gjort sex pyrimidiner med
anti-bakteriella egenskaper. Den viktigaste av dem
kallas hexetidin och är
(/,3-bis-/?-etylhexyl)-5-amino-hexahydropyrimidin. Kliniska prov har visat att
denna förening är effektiv mot många bakterier
som står emot penicillin, streptomycin eller
tetra-cvklin.
Mikroorganismerna lär inte heller utbilda
resistens mot hexetidin. Dessutom verkar detta på
svampar. Det kan därför användas mot vissa
hudåkommor samt mot inflammationer t.ex. i öron,
hals, urinröret och tandköttet. Det lär inte ge
nämnvärda biverkningar (Chemical & Engineering
News 22 april 1957 s. 22). SHl
Värmeövergång från horisontal, roterande
cylinder
Värmetransporten från en horisontal cylinder är
en följd av naturlig konvektion kring cylindern.
Låter man cylindern rotera, kan strömningsfältet
ändras, fig. 1, och värmeövergången kan förbättras.
En experimentell undersökning har gjorts med
ihåliga, invändigt elvärmda kopparcylindrar med
114 och 82,5 mm ytterdiameter och 530 mm längd.
Cylindrarna var förnicklade, för att
värmestrålningen skulle bli så liten som möjligt.
Yttemperaturen mättes med termoelement indrivna i
cylindrarnas inneryta, och värmeeffekten bestämdes
genom mätning av den tillförda eleffekten.
Proven gjordes i luft med temperatur inom
området 11—43°C, och rotationshastigheten varierades
från 0 till 10 150 r/m. Cylinderytans temperatur var
33—163°C, och temperaturskillnaden mellan
cylinderytan och luften 3,5—128°C.
Provresultaten har uttryckts i de dimensionslösa
talen
Nusselts tal Nu = oc d/A
Reynolds’ tal Re = wq d/rj
Grashofs tal Gr = d3 Q* g O ßl rf
där cc är värmeövergångstalet, d cylinderns
diameter, w cylinderns periferihastighet, ©
temperaturskillnaden mellan cylinderyta och luft, g
tyngdkraftens acceleration, A, r\ och ß luftens
värmeledningsförmåga, täthet, dynamiska viskositet och
vo-lymutvidgningskoefficient.
Försöksområdet omfattade Re = 0—433 000, Nu =
19,1—591 och Gr = 9,5 • 105 — 2,27 • 107. Det framgår
av försöken att man får tre olika områden för
värmeövergångstalets variation.
Inom ett område med liten rotationshastighet
(Re < 2 000) får man ingen inverkan av rotationen
utan samma värden för värmeövergången som för
en stillastående cylinder, fig. 1 a—c.
Nästa område med Reynolds’ tal upp till ca 15 000
karakteriseras av en kombinerad inverkan av fri
konvektion och konvektion vid påtvingad
strömning, fig. 1 d. Inom detta område gäller
Nu = 0,095 (0,5 Re- + Gr)0’35
Slutligen får man för Re > 15 000 ett område där
rotationen helt bestämmer värmeövergången, och
här får man
Nu = 0,073 Re0,7
Vid användning av dessa beräkningsformler får
man ta hänsyn till att deras giltighetsområde kan
vara begränsat till det angivna området för proven
(D Dropkin & A Carmi i Transactions of the ASME
maj 1957 s. 741—749). WI/
Rundstrålande ultrakortvågsantenn
För ultrakorta radiovågor är det relativt lätt att
åstadkomma antenner, långa i förhållande till
våglängden. Man kan härigenom få mycket effektiva
rundstrålande antenner med en koncentration av
strålningen till horisontalplanet. Strömmen bör
härvid vara något så när jämnt fördelad utefter
antennen, varför matning helst bör ske på ett flertal
ställen utefter antennens längd. Vid antenner med
horisontell polarisation erbjuder detta inga större
svårigheter, eftersom de vertikala matarledningarna
till antennen då obetydligt påverkar strålningen. Vid
antenner för vertikal polarisation är matningen
betydligt svårare att åstadkomma.
En antenn för vertikal polarisation, fig. 1, av enkel
och robust konstruktion består av en ståndare 1,
kring vilken uppbyggts tätt på varandra följande
kvartsvågslånga rörelement 2, anslutna till ståndaren
i ena röränden. På grund av att i nämnda
kvartsvågslånga rör erhålles kvartsvågsresonans, kan
anordningen betraktas som uppdelad i kvartsvågslånga
från varandra isolerade delar. Med matarledningar
3 och 4 i eller tätt utanpå ståndaren 1 kan
härigenom godtyckliga par kvartsvågselement matas,
utan att matarledningarna eller de ej matade
kvarts-vågsrören påverkar strålningen.
Matarledningar från ett gemensamt antennuttag 5
till olika matningspunkter 6 och 7 på antennen bör
lämpligen vara lika långa, så att strålningen från
antennens olika delar blir likfasig i
horisontalplanet. Antalet kvartsvågselement, av vilka några eller
samtliga kan parvis anslutas till antennuttaget, kan
t.ex. vara sex, varav de två yttre paren ansluts till
antennuttaget 5 och mellanliggande par icke.
Antalet kan också vara 14, i vilket fall fyra par
ansluts till antennuttaget med avståndet en våglängd
mellan de verksamma paren. Den första antennen
Fig. 1.
Luftströmning, indikerad med
titantetraklorid,
kring en värmd
cylinder; a Re
= 0 (ingen
rotation), b Re —
1 000, c Re =
1 750, d Re =
2 500
(förbättring av
värmeöverföringen ).
Fig. 1.
Rundstrålande ultrakortvågsantenn
för vertikal
polarisation.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
