Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Wolmar Fellenius †, av Bo Ekelund - Nya material - Lagermetall av aluminium-tenn med hög tennhalt, av SHl - Bestrålad, kimröksfylld polyeten, av SHl - Höghållfasta stål, av SHl - Silikon till splitterfritt glas, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
slag för detta. Själv blev han efter en festlig
disputation i den teknologiska yrans tecken
promoverad till Gasquologie Doktor, vilken i och för sig
sällsynta utmärkelse några år senare följdes av den
ytterligt förnämliga utnämningen till ’örn bland
örnar".
Vi — Wolmar Fellenius’ vänner och kamrater —
bevarar hans högresta gestalt, hans redliga sinne och
hans vidsynta och kraftfulla insatser för Svenska
Teknologföreningen i ljust och tacksamt minne.
Bo Ekelund
Wolmar Fellenius var ledamot av STF sedan 1894,
ledamot av föreningens styrelse 1923—1925,
1928—-1929, 1931—1933 och 1935—1936, vice ordförande i
avd. T 191*5, 1920—1922 och 1931—1932, ordförande
i samma avdelning 1923—1925 och 1933—1936,
ledamot av avdelningens styrelse 1930, vice ordförande i
avd. V 1925 och ordförande 1926—1927. Till
hedersledamot i STF utsågs han 1947.
nya material
Lagermetall av aluminium-tenn med hög
tennhalt
Det är känt att aluminium-tennlegeringars
friktionsegenskaper förbättras mycket om deras tennhalt
ökas till 25 °/o eller mera. Sådana legeringar är
emellertid spröda vid förhöjd temperatur och man
har därför stannat vid 6—7 %> tenn. Ett sätt att
möjliggöra användning av tennrika legeringar är
att kombinera dem med bärande stål (Tekn. T.
1956 s. 380).
Ett annat är emellertid tillsats av en liten mängd
koppar och lämplig värmebehandling av den
ter-nära legeringen varigenom ett material med
tillfredsställande hårdhet och seghet även vid förhöjd
temperatur erhålles. En binär aluminiumlegering
med t.ex. 30 %> Sn har en hårdhet av ca 22 Vickers.
Vid tillsats av 1 %> Gu stiger hårdheten till 27
Vickers, medan 3 °/o Gu ger ca 37 Vickers.
I allmänhet är det meningslöst att sätta till 3 °/o
Gu såvida legeringen inte skall värmebehandlas.
Efter upplösningsbehandling och
utskiljningshärd-ning stiger dess hårdhet till minst 75 Brinell och den
liknar då mera brons än vitmetall.
De kopparhaltiga legeringarnas förlängning växer
med stigande temperatur, om tennhalten inte
överstiger 40 »/o. Vid 50 °/o tenn är den nästan konstant
mellan 20 och 200°G, vilket är av betydelse för lager
som skall arbeta vid mer än 100°C. Detta gäller
för kallbearbetat material, glödgat 1 h vid 350°G.
Vid lägre temperatur har legeringens struktur
emellertid inte så stor betydelse varför man kan
använda gjutet material.
Aluminium-tenn-kopparlegeringar kan
utskiljnings-härdas liksom binära aluminium-kopparlegeringar.
Härvid är det fördelaktigt att först kallbearbeta
dem för nedbrytning av grundmassan så att
kopparn snabbare går i lösning vid
upplösningsbehandlingen. Vidare överförs tennet till kulform och
avlägsnas härvid från grundmassans korngränser där
det orsakar materialets sprödhet vid uppvärmning;
dessutom minskas tennförlusten vid legeringens
värmebehandling.
Upplösningsbehandlingen utförs vid 500°C, och
materialet utskiljningshärdas sedan genom
upphettning 16 h till 160°C. Det är fördelaktigt att montera
och köra in lagret i upplösningsbehandlat mjukt
tillstånd. Det utskiljningshärdas sedan genom
uppvärmning när maskinen är i drift (E G Eli.wood i
Materials & Methods juni 1957 s. 110—113). SHl
Bestrålad, kimröksfylld polyeten
En med elektroner bestrålad polyeten med hög halt
av kimrök uppges ha mycket god resistens mot
lösningsmedel och dubbelt så hög flytgräns som
vanlig polyeten; dess brottgräns vid 150°G är 35 kp/cm2.
Materialet, som kallas Vulkene 107-E, är elektriskt
ledande tack vare den höga kimrökshalten och
används därför bl.a. som halvledande band för
skärmning av kraftkablar (Chemical Engineering News
20 aug. 1956 s. 4026). SHl
Höghållfasta stål
Inom flygplansindustrin har man någon tid utnyttjat
ett krom-nickel-molvbdenstål (SAE 4340) när ett
konstruktionsmaterial med relativt stor hållfasthet
fordras. Genom modifikation av detta stål har flera
höghållfasta stål utarbetats (Tekn. T. 1955 s. 198),
men det ursprungliga 4340-stålet är alltjämt det
enda som används, härdat till 180—190 kp/mm2
brottgräns, ehuru med ändrad värmebehandling.
Man har på denna väg höjt stålets brottgräns från
133 till 189 kp/mm2.
De nyaste amerikanska tillskotten av
experimentella, höghållfasta stål är Tricent och ett vid
National Bureau of Standards (NBS) utarbetat stål:
C Mn Si Ni Cr Mo V Ti B
»/o °/« °/« °/o °/o o/o %
Tricent 0,43 0,80 1,60 1,83 0,85 0,38 0,08 _ _
NBS 0,40 0,75 1,60 1,80 0,85 0,30 — 0,10 0—0,002
Brott- 0,2-gräns Förläng- Kontrak- Slagseghet
grans ning tion Charpy V
kp/mm: kp/mm* % o/o kpm
Tricent 208 169 8 23 2,5
NBS 200 185 10 35 2,2
Tricent har anlöpts vid 260°C. NBS har kylts i olja
från 900°G och dubbelanlöpts vid 205—260°C (J W
Sands & O O Miller i Material & Methods mars
1956 s. 94—98; S J Rosenberg & G R Irish i
Materials & Methods maj 1957 s. 145—146). SHl
Silikon till splitterfritt glas
Det i dag gängse splitterfria glaset består vanligen
av tunna glasskivor hoplimmade med
polyvinylbuty-ral. Denna tål emellertid inte den relativt höga
temperatur som uppstår genom friktion mot luften vid
flygning med överljudsfart. Man har därför i USA
utarbetat ett nytt silikongummi för användning som
mellanskikt i splitterfritt glas.
Före härdningen är silikongummit mjukt, plastiskt
och synnerligen klibbigt. Det flyter lätt under tryck;
det har mycket god adhesion till glas och behöver
därför inte limmas vid detta; vid härdning ger det
ett segt gummiliknande mellanskikt som uppges
behålla full klarhet och hållfasthet vid —55 till
+ 175°G, medan polyvinylbutyralskikt är nästan
lika spröda som glas vid —55°G (Materials &
Methods mars 1957 s. 163). SHl
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
