Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Bultpistoler och bultgevär, av Bengt Springfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 6. Gastryck
p, bu.lthastighet
v, bultenergi E
och tid t som
funktion av
bul-tens väg i pipan.
Fig. 5. Några användningsområden för bult och
spik; a gängad bult i betong, b järn på betong eller
järn, c gängad bult med mellanstycke och
rörklämma, d hålbult i betong för takupphängning, e
inner-gängad bult i betong, f trä på betong, avmonterbar,
g trä på betong, fast.
flesta typer av bultpistoler ett spel, varigenom
en del av de gaser som uppstår vid
detonatio-nen läcker ut: Ett undantag är bult och spik,
vilken i sin bakre del har en tätningsbricka,
som vid skjutning böjer sig bakåt eller
skju-vas av i pipan. Till skillnad mot förhållandena
vid vanliga skjutvapen kan man hos
bultpistoler bortse från bultens friktion i loppet. Vidare
är laddningens vikt jämfört med bultens liten,
så att pulvergasernas rörelse kan försummas.
Schulz har använt en metod att med hjälp av
töjningsmätremsor och en
katodstråleoscillo-graf framställa det relativa
tryck-tid-diagrammet för att bestämma gastryck, bulthastighet,
tid och bultenergi, som funktion av bultens
väg i loppet (fig. 6)2. Gastrycket i pipan stiger
på mycket kort tid (10-4 s) för att sedan snabbt
falla. När bulten tillryggalagt ca 10 cm i pipan,
har trycket redan sjunkit till en bråkdel av
sitt maximala värde. Hastighet, energi och
impuls varierar för olika bultar och patroner,
tabell 1.
Sedan man beräknat gastryckets förlopp,
hastigheten, energin och tiden som funktion av
bultens väg, kan sådana för bultpistolens
konstruktion viktiga uppgifter som pipans längd,
maximitryck och mynningstryck,
verkningsgrad m.m. erhållas. Genom pipans
uppvärmning utvidgas den, vilket medför en viss
ändring av trycket.
Bultens indrivande och fästande
Bulten skall tränga in till ett bestämt djup i
grundmaterialet och sedan fästa
tillfredsställande. För att ge en uppfattning om hur dessa
fordringar kan tillgodoses skall redovisas
resultatet av några undersökningar i Tyskland
och Sverige.
Skjutning i järn
Ebert m.fl.® har använt en bultpistol ocli bultar
med 4 mm stam och i bakre delen 1/4" gängor.
Bultarna bestod av olegerat, härdat stål med
ca 0,6 % C. Hårdheten var ca 52 Rockwell G.
Vid några försök sköts bultarna genom
mellanlägg av aluminium, duralumin, koppar, zink
eller järn, som placerats på grundmaterialet.
Bultarna sköts i stål 00.11, gjuten
elektrolytkoppar eller mjukglödgad duralumin.
Utdragskrafterna för stål som grundmaterial
låg mellan 0 och 2 100 kp. Vid koppar låg
utdragskrafterna mellan 250 och 1 570 kp och
vid aluminium mellan 780 och 1 700 kp.
Varken vid koppar eller aluminium satt någon
inskjuten bult lös.
I regel fick man genom användning av
mellanlägg av annat material än grund- eller
bult-materialet en förstärkning av fasthållningen.
Mikroskopiska undersökningar av inskjutna
bultar gav till resultat att bulten av
värmeutvecklingen vid indrivningen delvis svetsats
fast i grundmaterialet (fig. 7). Genom bl.a.
mikrohårdhetsmätningar visade det sig, att
bultens spets vid indrivningen blivit
upphettad till en så hög temperatur (minst 800°C),
att materialet omvandlats till austenit och
således helt mjuknat. Sedan bulten stannat, har
den kylts ner av det omgivande, kalla
materialet så snabbt, att den härdats på nytt.
Inverkan av mellanlägg av mjukare material har
ej med säkerhet kunnat anges. Mellanlägg av
tenn eller zink gav endast ringa styrka i
förbindelsen, vilket kan förklaras av att flytande
tenn eller zink bildats, vilket hindrar
fullständig hopsvetsning men ej kan leda till god
lödning.
Skjutning i betong
Försök vid Tekniska Högskolan i Aachen3
avsåg att fastställa, vilka belastningar som
bultar, inskjutna i betong, kan utsättas för. Vid
skjutningarna användes Spit-pistol med
origi-nalbult och röd patron (mycket stark).
Försöken visade, att stora differenser fanns
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
