Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Bultpistoler och bultgevär, av Bengt Springfeldt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mellan mätvärdena. Utdragskraften varierade
mellan O och 465 kp. De fästande egenskaperna
är i hög grad beroende på hur bulten
deformeras vid anslaget. Starkt deformerad bult ger
dåliga fästande egenskaper, medan bult som ej
stukats, krökts eller gått av motstår stora
utdragskrafter.
Skjutning i sprutbetong
Erdheim4 har utfört skjutförsök mot en
inkläd-nad av sprutbetong i bergrum. Försöken
avsåg att utröna dels om man vid inskjutning i
en 5 cm tjock sprutbetongvägg med bult,
avsedd för fastsättning av bl.a. elektrisk
armatur, rörledningar och ventilationstrummor,
kunde få tillfredsställande täthet hos
grundmaterialet efter skjutningen, dels vilka
belastningar en inskjuten bult kan ta upp. För
försöket användes två bultpistoler vardera av
typerna Spit, Dynamic och Fix-Rammer jämte
1/4" eller 6 mm bult med ca 30 mm lång gänga
och totallängd varierande mellan 44 och 50
mm. Fix-Rammer-bulten var av specialtyp för
skjutning i betong. Den var nämligen försedd
med s.k. notspets. Vid skjutningen användes
"blå" ammunition (stark). Efter inskjutningen
av bultarna studerades inskjutningsstället och
väggens baksida, varefter med hjälp av en
hydraulisk domkraft provdragning utfördes av
de inskjutna bultarna.
Samtliga inskjutna bultar utom en trängde in
till fullt djup. På framsidan uppvisade
sprut-betongväggen inga nämnvärda skador. På
baksidan däremot inträffade i fyra fall
utstöt-ningar på baksidan av väggen, dvs. ett ytskikt
av sprutbetongen mitt för inskjutningsstället
hade lossnat. De erhållna utstötningarna
inträffade alltid i ytskiktet och vållade alltså ej
några genomgående sprickor. Försöken visade,
att man ej behövde frukta att väggen genom
skjutningen blev otät.
Dragproven gav till resultat, att
medeldrag-kraften för utdragning av de bultar, som
inskjutes med Spit-pistolen, var 574 kp
(varierande mellan 405 och 674 kp). Motsvarande
värden för Dynamic var 591 kp (450—932) och
för Fix-Rammer 689 kp (523—780).
Fix-Ram-mer-bultarna visade således — troligen på
grund av sin notspets — 15—20 % större
fasthållning än övriga bultar.
Skjutning i övriga material
Bultpistoler har sin största användning vid
skjutning i betong med större eller mindre
stenmängd. Metoden innebär här en avsevärd
tidsvinst. Tyvärr är pistolbultning i betong —
åtminstone stenrik betong — inte utan
svårigheter. Om bulten träffar på en sten i betongen,
kanske den inte fäster utan går av och
riko-schetterar. Bulten kan nämligen inte göras så
stark, att den förmår spräcka stenar, som inte
är mycket små. Skjutning i betong ger förutom
risk för olycksfall på grund av
rikoschetteran-de bultar relativt låg verkningsgrad. Det är inte
ovanligt att man vid skjutning i stenig betong
får en kassation på 50 %.
Fig. 7. Spets av bult som iriskjutits i stål (etsad
med HNO,).
Bultpistoler skall inte användas för skjutning
i sprött material eller i material, som är
hårdare än bultmaterialet. De är således ej
lämpliga för gjutjärn, ythärdat stål, granit, marmor,
glaserat tegel, kakel eller glas.
Bultar
Material
I regel tillverkar fabrikanterna olika slag av
bult, t.ex. bult för betong och bult för järn.
De förra är hårdare än de, som är avsedda
för järn, för att bulten skall ha möjlighet att
krossa åtminstone smärre stenar i betongen.
Men risk finns för att bulten blir för hård, så
att den brister om den träffar en sten.
Bult kan tillverkas av kolstål med ca 0,6 % C
och med kisel, mangan, fosfor och svavel.
Hårdheten brukar vara 50—55 Rockwell C.
Materialet får ej bli sprött i kyla, och det bör
ej angripas av rost. Ofta är bulten kadmierad
eller förnicklad.
Utförande
Bultens yta bör ej ha sådana ojämnheter, som
kan leda till brott vid skjutningen,
övergången mellan huvud och stam får ej ha för liten
radie. Spetsens utförande har stor betydelse
för bultens förmåga att tränga in i
grundmaterialet. Ofta svarvas spetsen på slagen bult, så
att den blir skarp och centrisk. Bulten görs
ibland räfflad eller förses med utskärning
(not) i stammen i syfte att öka
fasthållnings-förmågan.
Bult och spik förekommer av de mest skilda
utföranden. Spiken är avsedd att direkt fästa
Fig. 8. Några
tgper av bult
och spik till
bultpistoler
Re-cord Automat,
Record Piccolo
och
Impex-Komet; a
gängad bult, b
nitspik, c nitspik
med kullrigt
huvud, d najspik.
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
