Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 33 - Strålkastare för bilar, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Strålkastare
för bilar
683.844.7 : 629.113
Av en bilstrålkastare krävs att den skall ge
tillräcklig belysning på en efter bilens
hastighet lämpad vägsträcka framför bilen. Föraren
skall inom denna sträcka hinna bestämma och
anpassa bilens riktning och läge på vägbanan
efter dennas konturer och markeringar samt i
tid upptäcka hindrande föremål. Orden
"hinna" och "i tid" syftar på att hastigheten icke
får vara större och den belysta vägsträckan
icke mindre än att föraren vid fara skall
kunna hindra kollision eller dikeskörning osv.
genom viss manöver, bromsning eller gir åt
sidan. Bilhastigheten måste givetvis anpassas
efter belysningsstyrkan eftersom den senare
ej kan ändras under körning. Talrika
undersökningar i olika länder har emellertid visat,
att hastigheten vid mörkerkörning nästan
alltid väsentligt överstiger vad som motsvarar
belysningens räckvidd. Denna chanskörning
nattetid är sannolikt den största orsaken till
mörkerolyckorna, ehuru man ofta skyller på
bländning. En gradvis försämring av
strålkastarna eller bilens elektriska system medför att
den ursprungliga ljusstyrkan hos strålkastarna
avsevärt minskas.
Fig. 1. Minsta ljusstgrka vid olika hastighet och
stoppstråckor enligt amerikanska
strålkastarfabrikanternas normer; gäller klar natt, sommartorr god
vägbana och väljusterade bromsar samt inbegriper
1 s reaktionstid.
Begynnelsehastiqhet
Fig. 2. Stoppsträckor som funktion av bromsnings
begynnelsehastighet (inbegripande 1 s reaktionstid)
enligt engelska fältundersökningar på allmän
landsväg; A 10 »/o bästa värden, B medelvärden, C 10 °/o
sämsta värden.
Riskerna ökas genom nedsatt funktion hos
bilarnas bromssystem, vilket normalt
förekommer i en mycket stor del av bilbeståndet.
Stora lastbilståg med släpvagn (särskilt
enoch tvåaxliga separata släpvagnar) har alltid
mycket långa stoppsträckor på grund av
betydande ansättningstid för bromsarna och lång
uppbyggnadstid för bromstrycket.
Släpvagnarnas tendens till påskjutning
(fällknivsbild-ning) vid hastiga girar ökar riskerna.
Dessutom tillkommer variationer i förarnas
nattsyn.
En viss normalisering och likformighet för
strålkastarbelysningen måste emellertid
anses-i hög grad önskvärd och har även i viss
utsträckning kommit till stånd. Kravet på
tillräcklig ljusstyrka måste därvid vägas mot
övriga för trafiksäkerheten viktiga faktorer.
Numera har strålkastare ofta ljusstyrkor vid
helljus på över 40 000 cd, när de är nya och
matas med avsedd spänning. De ger då en
belysningsstyrka av 4 lx på 100 m avstånd i höjd
med strålkastaraxeln. Svenska och tyska
bestämmelser sätter som minimum 1 lx per
strålkastare på detta avstånd. Amerikanska (SAE-)
normer rekommenderar en maximal
ljusstyrka av 50 000 cd, medan någon motsvarande
maximering av helljuset för bilar icke finns i
Europa.
Enligt amerikanska strålkastarfabrikers
normer bör ljusstyrkan anpassas efter
bilhastigheten, fig. 1. Härvid förutsättes klar natt,
fullgott bromssystem och sommartorr betongväg.
Uppgift på reaktionstid anges icke, men
diagrammet har kompletterats med mot
hastigheterna svarande bromssträckor vid 1 s
reaktionstid. Enligt en relativt ny engelsk
undersökning®, fig. 2, visade det sig, att hälften
av bilarna på den utvalda provvägen hade
stoppsträckor, som med ca 50 % översteg de
i fig. 1 angivna och alltså skulle behöva
motsvarande ökad ljusstyrka för strålkastarna.
Samtidigt utförda prov visade dock att mer
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 7 09
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
