Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 34 - Vad händer med grundvattnet? av Bengt Gustafsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grundvattenbildning, med vars hjälp
grundvattenståndet kunnat hållas uppe vid önskad
nivå. På så sätt har våra grundvattentillgångar
på många håll skonats från ödeläggande
sänkningar.
Som exempel må nämnas, att i Karlskoga
grundvattenståndet i grusåsen på grund av
vattenuttag för Bofors Nobelkrut tidigare varit
sänkt ca 2 m under naturligt grundvattenstånd
på en sträcka av ca 10 km. Vid anläggning av
Karlskoga nya vattenverk bestämdes av
vattendomstolen, att det naturliga
grundvattenståndet skulle återställas. Genom infiltration
av vatten från Timsälven lyckades man ej blott
utvinna erforderlig vattenmängd för staden
utan även återställa det naturliga vattenståndet.
På likartat sätt har andra depressioner i
Sverige övervunnits. Förutsättningen härför är
givetvis att vatten finns att tillgå för infiltration.
Den nationella situationen
Vi är därmed inne på den intressanta frågan
om våra vattentillgångar är tillräckliga för
framtida vattenförsörjning. En schematisk
framställning av hur den totala nederbörden
fördelas i USA, visar att vattenförsörjningen
spelar en blygsam roll i vattenhushållningen,
fig. 4. Förhållandena i Sverige är också
gynnsamma, fig. 5. Det kan vara av intresse att
lägga märke till cellulosaindustrins stora
vattenförbrukning. Av bilden framgår också
grundvattnets nuvarande totala andel.
Ser man till hela landet synes sålunda
vattensituationen inte behöva innebära några
betänkligheter. Den regionala fördelningen är
dock inte lika tillfredsställande. Om man
försöker beräkna vattentillgången per capita
länsvis, fig. 6, får man en variation per dygn
räknat från 5 m3 i Malmöhus län till 450 m3 i
Norrbottens län. Detta innebär att vissa regioner
såsom Skåne, Öland och Gotland kan få
svårigheter med vattenförsörjningen.
Det har redan nämnts att en lösning på våra
grundvattenproblem har varit och är den
konstgjorda infiltrationen. Detta innebär, att
det naturliga grundvattnet får en minskad
procentuell andel i vattenförsörjningen, över
huvud taget har övergången från mindre till
större drift medfört en tendens till minskning
av grundvattnets andel. För den enskilda
gården är det naturligt och självfallet att nyttja
grundvattnet i omgivande mark eller i berg.
Det torde knappast förekomma att en ensam
villa har sin vattenförsörjning ordnad på
annat sätt.
Vid övergång till gemensam vattenledning har
det varit naturligt att försöka trygga
vattenförsörjningen med grundvatten, även om det ofta
inneburit betydande transporter. Transport av
vatten genom pumpning i rör är nu icke
särskilt dyrt, i synnerhet då kvantiteterna växer.
Först när man inte inom rimligt avstånd
kunnat erhålla tillräckliga kvantiteter grundvatten
för att täcka behovet har en övergång till
ytvatten blivit aktuell.
Fig. 7. Yt- och grundvattenförbrukning i svenska
städer 1913—1953 enligt Isgård.
Vi går mot en stagnation i fråga om
grundvattenutvinningen, under det att de ständigt
stigande behoven får täckas med ytvatten,
fig. 7. Man gör emellertid inte grundvattnet
full rättvisa endast genom att se till
vattenmängden. I såväl USA som Sverige försörjs
fler städer med grundvatten än med ytvatten,
dock är det i allmänhet de mindre städerna
som litar till grundvattnet. Lägger man
emellertid därtill alla enskilda brunnar, får man
en klar bild av grundvattnets stora betydelse
för vattenförsörjningen. Värdet av
grundvattentillgångarna på Kristianstadsslätten15 har
sålunda uppskattats till 100—120 Mkr.
Kvalitetsförsämring
Vi har hittills behandlat
grundvattenbildningen ur kvantitativ synpunkt, men det finns
också en kvalitativ sida. Grundvattnets förtjänster
har ju alltid varit dess renhet och jämna
temperatur. Blir grundvattnet förorenat, är det
uppenbarligen inte av samma värde. Om vi
först ser till grusstråken, så har vi där
grus-täkterna som allvarligt hot mot
grundvattenutvinningen. En alltför intensiv grusutvinning
är icke förenlig med god grundvattenvård.
Allvarligare är dock det hot som
drivmedelshanteringen innebär. Bensin och olja även i
små mängder gör vatten oanvändbart som
hushållsvatten; de ger vattnet märkbar smak redan
778 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
