Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 34 - Vad händer med grundvattnet? av Bengt Gustafsson - Trafiksäkerhetsutredningens slutbetänkande, av EBr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vid en halt av ca 1 mg/1. En förorening med
fenolhaltig brännolja ger utslag vid en
betydligt större utspädning. Effekten blir ännu
starkare, om vattnet kloreras. Enligt de
amerikanska fordringarna på vattenledningsvatten
får fenolhalten icke överstiga 0,01 mg/1.
Härtill kommer att fenolprodukterna är
förhållandevis stabila och kan följa med
grundvattnet långa sträckor lång tid utan att förstöras.
Enligt amerikanska litteraturuppgifter har
uppehållstider på tre år rapporterats18.
Ett färskt exempel på en svårartad
oljeförorening utgör oljekalamiteten vid Djursholms
vattenverk i februari 1955. I grusåsen i
vattentäktens närmaste grannskap finns tre
jämförelsevis stora oljeupplag. Av misstag
urtappades olja vid en påfyllning på sådant sätt att
den trängde direkt ner i grundvattnet.
Vattenverket måste avstängas och omfattande
åtgärder vidtas för att befria marken från indränkt
olja. Allmänt sett kan spilloljeproblemet med
hänsyn till grundvattenföroreningen väntas bli
mer och mer svårbemästrat.
En vanlig föroreningskälla är också de
upplag av sulfitlut som förekommer i grustag samt
industriella avfallsämnen såsom cyanider och
kromater. Den industriella utvecklingen på
lantbrukets område kan också inge farhågor i
detta avseende, bl.a. med tanke på
avfallsvattnet från grönfodersilor. Gödselstäderna är
sedan gammalt en föroreningskälla, som ofta
ställt till svårigheter för den enskilda gårdens
egen vattenförsörjning.
Ett annat hot mot grundvattnet utgör
givetvis bebyggelsen med dess sanitära
anläggningar. Den bakteriella föroreningen kommer då i
förgrunden. Av hittills utförda undersökningar
torde man dock kunna dra den slutsatsen, att
sjukdomsalstrande bakterier har kort livslängd
i marken, sannolikt icke överstigande 50 dygn.
En mångfald litteraturuppgifter härom finns.
Det må räcka att nämna, att man i Frankfurt
vid infiltration av ytvatten erhållit ett
bakteriefritt vatten efter 20 m infiltrationsavstånd och
beräknad uppehållstid av 45 dygn, och att
man vid försök vid Berkeley-universitetet 1954
med infiltration av avloppsvatten konstaterat
en livslängd hos bakterierna av 41 dygn18. Man
måste dock beakta, att mark som är
genomdragen av sprickor möjliggör en snabb och
härmed också långväga bakterietransport.
Virussjukdomarnas roll i sammanhanget är
oklar. Vissa virus anses vara mera resistenta
än bakterier. Det är därför inte osannolikt, att
vissa virus kan existera under ogynnsammare
betingelser än bakterier och därmed utgöra ett
svårare hot mot grundvattnets utnyttjande.
Litteratur
1. Lysgaard, X Y: Recent climatic fluctuations. Folia
Geo-graphica Danica, Köpenhamn 1949.
2. Ängström, A: Sveriges klimat. Stockholm 1946.
3. Lindsley, R K, Köhler M A & Paulhus, J L H: Applied
hydrology. Washington DC 1952.
4. Beretning fra Vandbalanceutvalget. Akademiet for de
tekniske videnskaber, beretning nr 17, Köpenhamn 1952.
5. Kihlberg, S: Himmelberget, en undersökning av
skogsbeståndets inverkan om vattenhushållningen. Manuskript 1953.
6. Kihlberg, S: Om dikningens inverkan på flodernas
vattenföring. Svensk Lantmäteritidskrift 1954 h. 3—4 s. 259—
282.
7. A water policy for the American people. Report 1950.
Vol. 1. Washington DC 1950.
8. Prenk, J: Die Wassernot in der Trink- und
Brauch-wasserversorgung, ihre Ursachen und die Möglichkeiten
ihrer Behebung. Die Wasserwirtschaft 1955 h. 8 h. 203—204.
9. Tullström, H: Preliminärt meddelande om
hydrogeolo-giska undersökningar på Gotland. Grundförbättring 7, 1954: 4
s. 243—254.
10. Holland and its drinking water problem. Ministry of
Social Affairs and Public Health, Haag 1953
11. Stevensen, X Y & Buchan, Z X: Artificial replenishmcnt
of aquifers. Institutions of Water Engineers, London 1955.
12. The U.S. Geological Survey m.fl.: Fresh water dikes to
halt sea water contamination in California ground water
basins. West Basin Water Association, Hermom Beach, Calif.
1955.
13. Baumann, P: Experiments with fresh water. Barrier to
prevent sea water intrussion. Pasadena, Calif. 1955.
14. Isgård, E: Blir avsaltning av havsvatten lösningen på
våra svenska vattenförsörjningsproblem. Vattenhygien 1955
h. 2 s. 42—47.
15. von Feilitzen, R: Några synpunkter på
Kristianstads-slättens grundvattenproblem. Vattenhygien 1954 h. 4 s. 129
—132.
16. Gotaas, H: Report ön the investigation of travel of
pollution. State Water Pollution Control Board, Sacramento,
Calif., 1954.
Trafiksäkerhets-
utredningens
slutbetänkande
656.08
Utredningen omfattar olika förslag i syfte att
minska den mänskliga faktorns betydelse för
uppkomst av trafikolyckor. Förslagen är
grundade på omfattande undersökningar bl.a. hur
olyckorna fördelar sig bland förarna.
En del av förslagen har med utbildning av
och körtillstånd för nya förare att göra. Man
har utarbetat nya riktlinjer för körskolornas
kursplaner och betonar vikten av att eleverna
får ökad kännedom om faktorer som inverkar
på trafikolyckor, körsätt för att undvika
olyckor o.d. Anmälningsplikt för privat
undervisning i bilkörning förelås. Nytt körkort föreslås
vara provisoriskt under ett år. Det nuvarande
nykterhetsintyget, som skall bifogas ansökan
om körkort, anser man bör utbytas mot ett
lämplighetsintyg där det även anges "om
sökande antagas som motorförare komma att visa
hänsyn till andra och respekt för trafikens
regler".
För kontroll av förare och fordon förelås en
del nya bestämmelser, t.ex. vidgad
underrättelseplikt från polis och domstolar om i
trafikolyckor deltagande bilförare och skyldighet för
tjänsteläkare att lämna uppgifter till
länsstyrelser om personer, som har defekter eller sjuk-
Reflexioner med anledning av 1953 års
Trafiksäkerhetsutrednings betänkande (SOU 1957: 18).
TEKN ISK TI DSKRI FT 1957 203
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
