Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 34 - Andras erfarenheter - Triacetatfibern, en återupptäckt cellulosafiber, av SHl - Ackumulatorelektroder med PVC-höljen, av SHl - Vattenavsaltning genom jonofores med jonbytarfolier, av SHl - Användning av tellur, av SHl - Böcker - Arbetsstudiernas utveckling, av RL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 1. Ackumulatorelektrod i PVC-hölje.
man i triacetatfibern fått ett material, som saknar
några av acetatfiberns nackdelar, kan man vänta
att de båda acetatfibrernas andel skall växa.
Andra varnar emellertid för övervärdering av
triacetatfibern. I Sverige har man visserligen
konstaterat att dess tvättegenskaper är mycket goda men
också att triacetattyger i allmänhet fordrar
strykning efter tvätt. Vidare framhålls att fibern inte
tål det mycket ofta använda fläckuttagningsmedlet
trikloretylen (J Linderot & V Infeldt i Textil &
Konfektion 26 april 1957 s. 20 och 17 maj 1957
s. 18). SHl
Ackumulatorelektroder med PVC-höljen
Genom att innesluta elektrodernas aktiva massor i
ett antal parallella, perforerade rör av hård PVC,
klädda med glasfiberväv, lär man kunna öka
ackumulatorbatteriers kapacitet (fig. 1). Ett 18-cells
batteri för 36 V och 360 Ah med 13 elektroder per cell
ger t.ex. 432 Ah om elektroderna utförs med
PVC-höljen (Materials & Methods maj 1957 s. 146;
Modern Plastics juli 1957 s. 99). SHl
Vattenavsaltning genom jonofores med
jonby-tarfolier
Genom jonofores med jonbytarfolier (Tekn. T. 1954
s. 812) kan man nu framställa dricksvatten ur
saltvatten med upp till 5 g/1 lösta fasta ämnen till ca
26 cent/m3. Anläggningar för upp till 800 000 ms/dygn
kan byggas och anläggningskostnaden blir ca 31
cent/m3 dygn. Dessa uppgifter är grundade på nära
tre års drifterfarenheter i USA vid avsaltning av
vatten med 1,5—35 g/1 indunstningsrest.
Normalt består avsaltningsenheterna av 300
jon-bytarmembran och 300 mellanlägg med
dimensionerna 450 X 500 mm. Vattnet flyter i ett ca 1 mm
tjockt skikt mellan två jonbytarmembran. I
vartannat av dessa skikt erhålls renat vatten, i vartannat
vatten med ökad salthalt. Jonernas vandring genom
membranen åstadkoms med elström (vanligen 220 V
likström).
I en sådan enhet avlägsnas 40—50 °/o av salterna
i ca 10 nvVdygn råvatten. Den största hittills provade
enheten avverkar mer än 150 m3/dygn och en, som
beräknas bli färdig hösten 1957 skall ge 330 m3/dygn
dricksvatten av bräckt vatten med 3,1 g/1
indunstningsrest.
En avsaltningsanläggning består av ett antal
parallell- och seriekopplade enheter. Genom
parallellkoppling ökas anläggningens avverkning; genom
seriekoppling minskas renvattnets salthalt. Två
enheter i serie avlägsnar 64—-75 °/o av saltet och tre i
serie 78—87 °/o.
I USA kostar vattenledningsvatten i genomsnitt 8
cent/m3. Trots att betydande framsteg gjorts blir
avsaltat dricksvatten mer än tre gånger så dyrt, även
om man utgår från bräckt vatten. Med havsvatten
som råvara blir dricksvattnet alltjämt omkring sex
gånger så dyrt. Ännu kan därför avsaltning
knappast komma i fråga annat än i trakter där stor brist
på sötvatten råder (W E Katz i Chemical
Engineering Progress april 1957 s. 190—193). SHl
Användning av tellur
I dag har tellur ganska begränsad användning
därför att tillgången på detta ämne är liten;
världsproduktionen torde uppgå till högst 2 000 t/år. En
tid kastade man bort den tellur som erhölls som
biprodukt vid behandling av koppar-, silver- och
guldmalmer, men man har nu klart för sig att
tellur liksom selen är ett värdefullt legeringsämne.
Tellur används i bly för kemiteknisk utrustning
och i andra fall då man vill förbättra en metalls
seghet, hårdhet och hållfasthet. Man utnyttjar
sålunda denna metod t.ex. för att förbättra tenns och
lagermetallers mekaniska egenskaper samt för att
underlätta skärande bearbetning av koppar (Metal
Industry 1 febr. 1957 s. 86). SHl
f/V
böcker
Arbetsstudiernas utveckling, utgiven av Arbets-
studierådet. SAF/LO, Stockholm 1957. 15 s.
Hösten 1956 ordnade Arbetsstudierådet en konferens
"Arbetsstudier i dagens Sverige". De vid denna
konferens framförda önskemålen om den framtida
utvecklingen på arbetsstudieområdet framlägges i
sammandrag i denna skrift.
Inledningsvis betonas att arbetsstudier hör till de
mest verksamma hjälpmedlen när det gäller att
uppnå en mera ekonomisk produktion. De är dessutom
vid jämförelse med andra möjligheter föga
kostnadskrävande och ger tämligen snabba resultat.
Man borde, framhålles det, på många håll inom
samhälle och näringsliv dra avsevärt större nytta än
hittills av arbetsstudierna både genom att tillämpa
dem inom helt nya områden och genom att
intensifiera och utveckla deras tillämpning inom gamla.
Ansvaret för att arbetsstudierna verkligen utnyttjas
vilar på arbetsledningen på olika nivåer inom
företaget, eftersom arbetsstudieavdelningarna i
allmänhet arbetar som hjälpavdelningar. Arbetsstudierna
borde beredas större utrymme i den ordinarie
tekniska utbildningen på olika nivåer. Arbetsstudierådet
anser bl.a. att en professur snarast borde inrättas
vid CTH, och att utvecklings- och
forskningsarbetet på det arbetsstudietekniska området borde
intensifieras.
Arbetsgivarnas och arbetarnas representanter inom
Arbetsstudierådet hävdar att ett effektivt och riktigt
utnyttjande av arbetsstudierna inom alla områden
av förvaltning och näringsliv är ett av de bästa
medlen som står till vårt förfogande för att öka vår
konkurrensförmåga, hävda vår ställning på
världsmarknaden och höja vår materiella levnadsstandard. RL
792 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
