Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 36 - Kemisk metallbearbetning, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3.
Aluminiums upplösning vid 80° C i [-natriumhydr-oxidlösning-]
{+natriumhydr-
oxidlösning+} med
–-10 °!o NaOH,
- 12 °/o
NaOH, - –20 °/o
NaOH.
Fig. 4.
Tillverkning av
aluminiumplåt med
fasade
förstyv-ningar genom
kemisk
fräsning; upptill det
färdiga
arbetsstycket, i mitten
fasning av det
jämntjocka
ämnet, nedtill t.v.
mäskning av det
fasade ämnet,
t.h. slutlig
etsning.
rör man om etsbadet, och några lär prova
ultraljud för undvikande av ojämn
underskärning.
En jämn etsning med konstant hastighet
uppnås genom lämplig sammansättning hos
etsbadet. För aluminium använder man en
na-triumhydroxidlösning i vilken metallen löser
sig under bildning av natriumaluminat och
vätgasutveckling enligt formeln
2 Al + 2 NaOH + 2 H20 —> 2 NaA102+ 3 H2
Natriumaluminatet, som minskar
etsningshastigheten, hydrolyseras till aluminiumoxid och
natriumhydroxid, om badets vattenhalt är
lagom stor. Den förra faller ut och avlägsnas
genom centrifugering. Härigenom kan en jämn
etsningshastighet uppnås.
Enligt en uppgift använder man en
12-procen-tig natriumhydroxidlösning innehållande 2,5 %
löst aluminium och försatt med litet
aluminiumoxid vilken tjänstgör som
kristallisations-kärnor. Vid 80° C uppnår man då en konstant
etsningshastighet av ca 1 mm/h (fig. 3).
Vid etsning till kontinuerligt avtagande
godstjocklek förs arbetsstycket ned i etsbadet med
konstant hastighet varvid den kant som skall
bli tunnast givetvis doppas ned först. Den
längsta del, som tillverkats på detta sätt vid
ett brittiskt företag, var 1 350 mm lång, och
dess godstjocklek avtog från 1,5 till 0,25 mm.
Som exempel på tillämpningen av denna
teknik kan nämnas tillverkning av en 0,25 mm
aluminiumplåt med fasade förstyvningar (fig.
4). Man utgår från en plåt med en tjocklek
lika med förstyvningarnas största höjd. Först
fasas plåten till förstyvningarnas kontur
varvid dess baksida givetvis är maskad; därefter
maskas arbetsstycket på den fasade sidan
varvid hänsyn tas till underskärningen, dvs.
enligt streckningen nedtill i fig. 4; slutligen förs
det ånyo ned i etsbadet med konstant
hastighet, denna gång med den tjockaste kanten
först.
Kemisk stansning kan med fördel användas
för tillverkning av galler av tunn
aluminiumplåt. Man kan också använda denna metod för
att göra hål i en metallplåt som limmats på
t.ex. glasfiberlaminat. I det senare fallet är
mekanisk stansning inte användbar.
Man har iakttagit att utskiljningshärdade
aluminiumlegeringar får bättre ytfinhet vid
etsning med natriumhydroxid än
upplösnings-behandlade. Vidare får kopparhaltiga
legeringar bättre ytfinhet än zinkhaltiga.
Mikroskopisk undersökning av
aluminiumlegeringar med de brittiska beteckningarna
L. 72, L. 73 och D.T.D. 687 har visat att ingen
korngränskorrosion eller ändring av metallens
struktur uppstår vid etsning med
natriumhydroxid. För legeringen L. 65 fann man
emellertid ett med etsningsdjupet växande
punktangrepp. Fördjupningarna har vanligen
rundad botten, men i några fall iakttogs sprickor
orsakade av spänningskorrosion. Dessa
minskar givetvis materialets utmattningshållfasthet.
Efterbehandling
När etsningen avbrutits måste arbetsstycket
neutraliseras och rengöras. Härvid tvättas det
först med kallt vatten, t.ex. i 5 min; därefter
behandlas det med 10—30 % salpetersyra, t.ex.
i 5 min, för neutralisering och borttagning av
oxidbeläggning. Efter sköljning i kallt och
varmt vatten (10 min) avlägsnas maskningen
med ett lämpligt färgborttagningsmedel (10
min). Slutligen tvättas arbetsstycket varefter
det bestryks med lanolin eller anodoxideras.
Sur etsning
Vid en av North American Aviations fabriker
etsar man numera aluminium i fullstor skala
med klorvätesyra. Härvid görs etsbadet genom
inledning av gasformigt klorväte i vätskan,
varigenom man lätt kan hålla
syrakoncentrationen konstant. Badtemperaturen,
syrakoncentrationen och andra betingelser regleras så
att etshastigheten blir 25 ^/min. Man får
nämligen då den bästa ytfinheten.
Aluminium legerat med zink och magnesium
(75S) kan bearbetas vid rumstemperatur.
Härvid måste etsbadet kylas något, då reaktionen
är exoterm. Badet innehåller utom
klorvätesyra buffertsalter och inhibitorer. Andra alu-
7 TEKN ISK TI DSKRI FT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
