Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 36 - Kemisk metallbearbetning, av SHl - Norge och atomdrivna fartyg, av SHl - Statens Skeppsprovningsanstalt 1956—1957, av N Lll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
miniumlegeringar etsas vid 45—50° C. Största
hittills uppnådda etshastighet är 100 u/min.
Man experimenterar med kemisk bearbetning
av mera svåretsade metaller, såsom legerade
stål, rostfria stål och titan. Hittills erhållna
resultat lär vara lovande.
Ekonomi
Enligt amerikanska uppgifter från 1954 kostar
en etsningsanläggning 30 000 $. Den kan
ersätta tre fräsmaskiner som tillsammans kostar
600 000 $. Utan mäskning kan kemisk fräsning
utföras för 27 ct/lb avlägsnad metall mot minst
100 ct/lb vid mekanisk fräsning. Man har då
räknat med en kemikaliekostnad på 18 ct/lb.
Enligt en preliminär kostnadsberäkning kan
man tillverka en viss del genom kemisk
fräsning med sprutmaskning för 9,35 $, medan
man vid mekanisk fräsning måste räkna med
25 $.
Enligt en uppgift från 1956 kan en
anläggning för kemisk fräsning till ett pris av 70 000
$ producera mera per tidsenhet än en
fräsmaskin som kostar lika mycket. Genom
utvidgning av den kemiska anläggningen för en
kostnad av 3 500 $ kan dess avverkning
fördubblas. Kemikaliekostnaden uppskattas till ca
50 ct/lb avlägsnad metall. SHl
Litteratur
1. Chemical milling. Machinist 98 (1954) s. 2333—2335.
2. How fares chemical milling? Metalwork. Prod. 100 (1956)
s. 1219.
3. Van Deusen, E L: Chemical milling. Sci. Amer. 196 (1957)
jan. s. 105—113.
4. Sheppard, A W: Contour etching. Met. Ind. 90 (1957)
s. 48—50.
5. Roiian, T M: Acid etch-milling is in full-scale
producten. Iron Age 179 (1957) maj 16 s. 114—115.
Norge och atomdrivna fartyg. Norge är det
enda land utom stormakterna, i vilket man nu kan
diskutera reaktorteknologi med erfarenheter från
sex års reaktordrift, byggande av två atomreaktorer
och fullständiga konstruktionsstudier för fem olika
reaktorer. Man har alltså goda kunskaper i
reaktorteknologi, men detsamma är inte fallet om
atomdrift av fartyg, trots att en grupp skeppsbyggare
gjort vad de kunnat genom teoretiska studier.
Det har kostat pengar att utbilda specialister på
reaktorteknologi. När Halden-reaktorn står färdig
har man förbrukat 65 Mnkr. på
atomenergiprogrammet. Hade man börjat i dag och måst beställa de
första reaktorerna i utlandet, som man gör i andra
europeiska länder, skulle det emellertid ha kostat
dubbelt så mycket att nå samma kunskapsnivå och
mycken tid skulle ha förlorats.
På studier av atomdrivna fartyg har man nu
förbrukat kanske 200 000 nkr. Man vet och kan det
som kan utvinnas genom teoretiska studier. Det
enda sättet att utbilda specialister, som vet vad de
talar om, när de intresserade redarna skall ta
ställning till framtiden, är emellertid att starta ett
utvecklingsprojekt i full skala mot ett bestämt mål
inom en bestämd tid.
Detta innebär inte nödvändigt att man i dag
bestämmer sig för att bygga ett visst atomdrivet
fartyg, men det innebär att man planerar arbetet som
om det skulle föra till ett norskbyggt, atomdrivet
fartyg så snart detta är tekniskt möjligt. Det
betyder att reaktorexperterna och skeppsbyggarna
skall utnyttjas fullt för utarbetande av fullständiga
planer för ett atomdrivet fartyg.
Det kan kosta staten eller redarna 3—4 Mnkr. att
ta detta första steg i utvecklingen på ett par år.
Man har då uppnått att man vet vad man talar om,
ifall man om två år bestämmer sig för att inte bygga
ett atomdrivet fartyg, varvid man sparar 100 Mnkr.,
eller möjligen bestämmer sig för att bygga det,
varvid man lägger grunden för en ny era för Norge
som sjöfartsnation (G Randers i Teknisk Ukeblad
4 juli 1957 s. 573—578). SHl
Statens Skeppsprovningsanstalt 1956 — 195 7
Verksamheten har karakteriserats av stor
tillströmning av uppdrag. Särskilt uppdragen från
Marinförvaltningen har varit omfattande i samband med
projektering av nya fartygstyper. En utveckling mot
uppdrag, som innefattar alltmer komplicerade
problem, gör sig fortfarande gällande. Denna
utveckling ställer stora krav på de tekniska avdelningarnas
möjligheter att konstruera och tillverka
specialmätinstrument och provningsanordningar samt
fartvgs-och propellermodeller av särskilt utförande. En
ökning av dessa avdelningars resurser såväl i fråga om
personal som lokaler och utrustning är i hög grad
önskvärd.
Av under det gångna budgetåret genomförda
experimentella forskningsuppgifter må särskilt
nämnas en styrningsundersökning med bemannad
självdriven fartygsmodell. Då anstalten saknar en
manöverbassäng, måste undersökningen utföras med
provisoriska arrangemang i en mindre sjö i
Göteborgs närhet. Även om ifrågavarande
styrningsundersökning kunde genomföras framgångsrikt,
innebar de provisoriska anordningarna stora
svårigheter samt stora insatser av tid och personal.
På grund av uppdragsverksamhetens omfattning
har anstaltens personal och övriga resurser
huvudsakligen tagits i anspråk för denna gren av
verksamheten, medan anstaltens forskning i egen regi
blivit eftersatt.
Utrustningen har kompletterats med diverse
apparater och instrument. Den i förra årsberättelsen
omtalade mindre kavitationstanken har levererats. Den
kommer att användas för undersökningar av
speciella problem, som uppstått i samband med
projekteringen av Marinförvaltningens nya fartygstyper,
samt som modell vid experiment för den slutliga
tekniska lösningen av frågan om ett
kavitations-laboratorium vid skeppsprovningsanstalten. Den i
berättelsen för 1954/55 omtalade vågalstraren (Tekn.
T. 1955 s. 874) har inmonterats men visat sig
behäftad med vissa mekaniska tillverkningsfel.
Justeringarna av dessa fel beräknades slutförda under
sommaren 1957.
Fartygsmodellnumren hade vid räkenskapsårets
slut kommit upp i 828, varav 54 tillkommit under
året, och propellernumren i 804, varav 59
nytillkomna.
Av utförda uppdrag av målforsknings- och annan
karaktär kan, utom det redan nämnda
manöverförsöket med en bemannad självdriven fartygsmodell,
rapporteras att ett antal handelsfartygspropellrar
har konstruerats med tillämpning av "virvelteorin".
Med 708 978 kr. i inkomster och 651 733 kr. i
utgifter visar budgetåret ett överskott av 57 245 kr.
Av inkomsterna hade 83,6 %> influtit från svenska
uppdragsgivare — 23,2 °/o Göteborg och 60,4 °/o från
övriga Sverige — samt återstoden 16,4 ®/o från
Danmark, Finland och Norge. N Lll
842 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
