Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 36 - Nya metoder - Kromering genom induktionsupphettning, av SHl - Amfotera jonbytare för jonretardation, av SHl - Industriell molekylardestillation, av SHl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kel, titan och molybden. Bästa resultat uppnås med
mjukt stål, men också ined nickel får man god
in-diffusion av krom. Titanytor ändras däremot
obetydligt genom behandlingen. I molybden har
in-diffusion erhållits men kromeringens värde är ännu
icke utredd (N A Lockington i Metal Treatment &
Drop Forging jan. 1957 s. 29—33). SHI
Amfotera jonbytare för jonretardation
I USA har man gjort en jonbytare av en ny typ,
som är amfoter och absorberar joner svagt. Den kan
regenereras med vatten och kan användas för
separering av t.ex. socker och natriumklorid,
järn-II-sulfat och zinksulfat, natriumhydroxid och
natriumklorid, ammonium- och zinkklorid, natriumklorid
och natriumbromid eller -jodid.
De absorberade salterna elueras med vatten varvid
de uppträder i olika delar av utflödet. Jonernas
rörelse i jonbytarkolonnen kan därför sägas bli
retarderad varför processen kallas jonretardation.
Den har en viss likhet med jonuteslutning, men vid
denna beror retarderingen på jonernas absorption
i jonbytaren (Tekn. T. 1953 s. 191, 890; 1954 s. 1079).
Jonbytaren görs genom impregnering av en stark
anjonbytare (Dowex 2) i hydroxidform (Tekn. T.
1953 s. 487) med akrylsyra som sedan
polymeriseras. Produkten har en struktur som motsvarar en
biandbädd i mikroskala. Den ena jonbytarens
kat-joncentra kommer att ligga tätt intill den andras
anjoncentra varigenom kombinationen blir amfoter
och absorberar katjoner och anjoner samtidigt men
svagt och reversibelt i stället för starkt och
irrever-sibelt som anjon- och katjonbytare var för sig
(Chemical & Engineering News 22 april 1957 s. 82). SHI
Industriell molekylardestillation
Molekylardestillation är en form av
vakuumdestillation vid vilken den vätska, som skall destilleras,
flyter över en värmd yta. Denna är parallell med en
kylyta, och avståndet mellan ytorna är bara ca
15 mm. Då destillationen sker i vakuum och ångan
har mycket kort väg från värmeytan till
kondensor-ytan, är förfarandet lämpligt för värmekänsliga
ämnen.
Vanligen görs värme- och kylytorna nästan vågräta
och fasta. Apparater av denna typ har olägenheten
att de kan ge bara ett destillat och en återstod
varigenom man vid fraktionering av en blandning
måste destillera många gånger. Detta tar lång tid
och drar mycket arbete. Man har emellertid nu i
Schweiz konstruerat en apparat med vilken
fraktionering kan utföras periodiskt eller kontinuerligt
i ett steg (jfr Tekn. T. 1949 s. 376).
Vätskan i apparaten (fig. 1) dras upp från nedre
delen av ett kärl i form av en liggande cylinder med
ett antal roterande vertikala skivor som delvis
doppar ned i vätskan. Vid periferin har skivorna på
båda sidor ett antal små skålar, som fylls med
vätska, och till dem anslutna plåtar som fördelar
den upphämtade vätskan över skivorna. Kärlet
värms underifrån, och den varma vätskan
avdunstar från skivorna.
Ångorna kondenseras på ett antal fasta
kylarelement, placerade tätt intill skivorna. Kondensatet
samlas i två rör som utanför destillationskärlet
förenas till ett genom vilket vätskan går till ett förlag.
Fyllningens komponenter kan därför skiljas i
fraktioner efter flyktighet. Denna apparat kan bara
användas för periodisk destillation. Den är särskilt
lämplig för vätskor som kan förångas vid mindre
än 150°C.
Fig. 1. Apparat för periodisk molekylardestillation; 1 påfyllningsrör, 2
förlag, 3 kondensor, 4 roterande skivor, 5 uppsamlingsrör, 6
termometer, 7 tömningsrör, 8 manometer, 9 packbox, 10 fyllning, 11 skål,
12 fördelningsplåt, 13 uppsamlingsrör, 14 brännare, 15 fördelare, 16
tippningsanordning.
Man har emellertid konstruerat en mera
komplicerad apparat (fig. 2) i vilken både periodisk och
kontinuerlig destillation kan utföras. I den tillförs
värmet med en vätska som cirkulerar inuti
skivorna. Denna typ är lämplig för destillation av
svårflyktiga vätskor. Högsta arbetstemperaturen bestäms
av värmeöverföringsmediet.
Vid destillation av polyetylenglykoler har man
funnit att en sådan med en medelmolvikt av 400 kan
destilleras över till 90 °/o vid 0,04 mb tryck och en
med medelmolvikten 600 till 56 %>. Härvid
användes som värmeöverföringsmedium en olja som
till-lät upp till 320°C arbetstemperatur. Man kan härav
sluta att ämnen med en molvikt av 500 kan
destilleras vid ett tryck av 0,027 mb. Vid lägre tryck bör
man kunna behandla ämnen med ännu större
molvikt (G Kretchmar & J Pictet i
Chemie-Ingenieur-Technik jan. 1956 s. 16—19). SHI
Fig. 2. Apparat för periodisk och kontinuerlig molekylardestillation; 1
förrådskärl, 2 förlag, 3 kondensor, 4 värmda, roterande skivor, 5
upp-samlingsrör, 6 termometer, 7 tömningsrör, 8 manometer, 9 packbox, 10
värmeöverföringsmedium, 11 cirkulationspump, 12 shuntledning, 13
brännare.
844 TEKN ISK TIDSKRIFT 1957
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
