Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Mindre byggkrångel. Husbyggnad, av Gunnar Essunger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mindre byggkrangel
Husbyggnad
Byrådirektör Gunnar Essunger, Stockholm
Under efterkrigsåren växte en kraftig kritik
fram mot "byggkrånglet". Den övervägande
delen av detta orsakades av kristidens
exceptionella förhållanden på material-, arbets- och
kapitalmarknaden samt den lagstiftning som
blev en följd därav. Till en del var den också
betingad av att byggbestämmelser är intagna i
ett flertal skilda författningar samt att de
byggande har med ett allt för stort antal
myndigheter att göra, då de skall få sitt
byggnadsärende prövat och bygget besiktigat. 1951 års
byggnadsutredning skulle enligt sina direktiv
inte ägna sig åt den krismässiga lagstiftningen:
"hithörande frågor torde lämpligen böra
upptagas till prövning i annat sammanhang".
Arbetet har därför inriktats på den mera
permanenta lagstiftningen, främst representerad
av 1947 års byggnadsstadga (BS 1947) med
tillhörande byggnadsordningar samt vissa
specialförfattningar rörande särskilda typer av
lokaler, t.ex. hotell och biografer.
Samordning och koncentration
Resultatet av utredningens arbete är ett förslag
till ny byggnadsstadga, där
byggbestämmelser-na sammanförts till ett enda kapitel, som har
rubriken "Om byggande". Detta kapitel
omfattar 33 paragrafer, vilket jämfört med BS 1947
betyder en minskning med inte mindre än ca
50 paragrafer. Utredningen föreslår vidare att
de lokala byggnadsordningarna slopas.
Därigenom försvinner ytterligare ett fyrtiotal
paragrafer. I de specialförfattningar som innehåller
byggbestämmelser har utredningen ej föreslagit
några omedelbara ändringar, men
stadgeförslaget är så utformat att erforderliga
bestämmelser om utförandet av hotell, biografer och
övriga samlingslokaler samt livsmedelslokaler
och industribyggnader m.m. kan utfärdas som
tillämpningsföreskrifter till stadgan. Efter hand
som sådana föreskrifter hinner färdigställas,
förutsätter utredningen att
byggbestämmelser-na rensas ut ur specialförfattningarna.
Byggbestämmelserna i stadgan blir i princip
lika för stad och land samt i stort sett oberoen-
691.009.18(485)
de av planbestämmelserna. Vissa generella
undantag gäller emellertid härifrån.
Vid sidan av byggnadsstadgan kommer, om
utredningens förslag genomföres, egentliga
byggbestämmelser endast att finnas i
tillämpningsföreskrifterna, vilka motsvarar
"Byggnadsstyrelsens anvisningar till
byggnadsstadgan" (Babs).
Bygglov för väsentliga byggåtgärder
Byggnadslagstiftningen förutsätter att den som
vill bygga skall söka byggnadslov, dvs. ärendet
skall förhandsprövas av byggnadsnämnden.
Enligt utredningens förslag inskränkes
skyldigheten att söka byggnadslov till mera väsentliga
byggnadsåtgärder. Ändrings- och
reparationsarbeten som ej berör konstruktionen av
byggnadens bärande delar eller eldstäder och
skorstenar får sålunda i princip utföras utan
byggnadslov. Ej heller skall byggnadslov fordras
för sådana åtgärder som berör tomtens
utseende, t.ex. trädfällning, grävning, sprängning,
fyllning och anordnande av upplag eller
uppförande av stängsel.
Bestämmelserna om byggnadslov är
föreslagna att gälla i stort sett i samma form för alla
planlagda områden och utomplansområden. I
sistnämnda fall undantas dock
ekonomibyggnader till jordbruk o.d. Inom icke planlagda
områden, dvs. på rena landsbygden, fordras
byggnadslov endast för byggnader i tre eller
flera våningar samt för specialbyggnader,
såsom industrier och större samlingslokaler,
hotell och sjukhus.
En principiell nyhet i utredningens förslag
är att befrielse från skyldigheten att söka
byggnadslov kan medges av länsstyrelsen efter
byggnadsnämndens tillstyrkan för större
avskilt område i en ägares hand. Närmast har
utredningen tänkt på större industriområden,
där byggandet inte endast förutsätter
byggnadsteknisk sakkunskap utan även ingående
kännedom om den verksamhet som skall bedrivas.
Även för t.ex. sjukhusområden och vissa
bostadsområden i en ägares hand kan bestämmelsen
tillämpas. Befrielse från skyldighet att söka
byggnadslov medför givetvis ej rätt att frångå
gällande byggnadstekniska bestämmelser.
Enhetliga byggtekniska bestämmelser
Kapitlet om byggande i den föreslagna
byggnadsstadgan innehåller endast ett fåtal allmänt
hållna bestämmelser om byggnaders utförande
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
