Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Mindre byggkrångel. Husbyggnad, av Gunnar Essunger - Mindre byggkrångel. Planering och fastighetsbildning, av Erik Tobé
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och konstruktion — de för praktiskt bruk
avsedda byggnormerna skall behandlas i
tillämpningsföreskrifterna. Syftet härmed är att alla
bestämmelser som påverkas av den tekniska
utvecklingen skall överföras till föreskrifter
och anvisningar som utfärdas av
byggnadsstyrelsen. De bestämmelser som blir kvar i
stadgan innehåller bl.a. vissa regler beträffande
byggnads placering på tomt med hänsyn till
grannar och gatumark. Vidare regleras
skyldigheten att anordna brandmurar samt vilka
byggnader som skall vara brandsäkra resp.
brandhärdiga. Hur brandmurar samt
brand-säkra och brandhärdiga byggnader skall
utföras kommer att anges i byggnadsstyrelsens
normer. Det kan i detta sammanhang noteras
att det nuvarande kravet i 64 §
Byggnadsstadgan, att industribyggnader och en del andra
specialbyggnader (avsedda för visst
minimiantal personer) skall vara brandsäkra, jämkas
så att alla envåningsbyggnader undantas från
denna bestämmelse.
I fråga om minimistorlekar och minimihöjder
hos rum i bostadslägenheter innehåller
stadgeförslaget fixerade måttuppgifter. Dessa är dock
ej så detaljerade som i nu gällande stadga.
Man har eftersträvat att få fram bestämmelser,
som medger variationer i fråga om planlösning
m.m. och inte binder de byggande mer än
nödvändigt. Särskilt har det ansetts önskvärt att
medge stor frihet i fråga om
detaljutformningen av en- och tvåfamiljshus. För sådana
byggnader innehåller förslaget inte några
detaljerade regler om t.ex. rumsstorlekar eller rumshöjd
utan blott allmänt hållna föreskrifter om de
krav som en byggnad bör uppfylla för att
kunna godtas såsom fullgod bostad. Även
reglerna för flerfamiljshus har omarbetats i syfte
att ge större möjligheter till variation i fråga
om lägenhetsytans disposition för olika
ändamål. De nu gällande bestämmelserna om
inredande av bostads- och arbetsrum på vind,
vilka visat sig vålla besvärligheter i
tillämpningen, har uppmjukats.
Genom den föreslagna utformningen av —
eller snarare avsaknaden av —
byggtek-niska bestämmelser i byggnadsstadgan,
kommer tillämpningsföreskrifterna —
byggnormerna— att bli mera omfattande än nu.
Sålunda kan man räkna med att där kommer att
lämnas normer för t.ex. byggnadstekniskt
brandskydd, fuktisolering och
skyddsanordningar på yttertak samt som en följd av
ändringar i specialförfattningar även vad som
skall gälla vid utförandet av t.ex.
samlingslokaler och hotell.
Byggnadsnämnden
Utredningen har starkt tryckt på att
byggnadsnämnden skall söka samordna de
specialintressen rörande byggandet som finns hos olika
lokala myndigheter, t.ex. hälsovårdsnämnd,
brandchef och yrkesinspektör. Man har ansett
att detta samordningsarbete underlättas, om
byggnadsnämnden ges en starkare ställning
inoin kommunen ocli därför har man föreslagit
att nämnden skall bli ett helt kommunalt organ.
I syfte att betona att byggnadsnämnden har
en viktig funktion att fylla som serviceorgan
för de byggande har i stadgeförslaget intagits
en föreskrift att nämnden skall lämna
allmänheten råd i bl.a. byggnadsfrågor. Denna
rådgivningsverksamhet kan och bör självfallet inte
bedrivas i sådan omfattning att den får
karaktär av konsultverksamhet. Då mera omfattande
hjälp behövs, t.ex. i form av utredningar,
beräkningar eller ritningar, måste den byggande
givetvis hänvisas till konsulterande sakkunnig.
En principiell nyhet i stadgeförslaget är att
byggnadsnämnden "där planläggnings- och
byggnadsverksamheten är av större omfattning
eller bebyggelsens art så kräver" så vitt
möjligt skall ha, förutom stadsarkitekt, även
biträde med särskild utbildning och praktisk
erfarenhet i konstruktionsfrågor
(byggnadsinspektör). I syfte att förenkla och
rationalisera samarbetet mellan nämnden och de
byggande ger stadgeförslaget nämnden möjlighet
att i stor omfattning uppdra åt sina
tjänstemän att fatta beslut i en hel del grupper av
ärenden. Utredningen har även föreslagit en
utvidgning av byggnadsnämndens befogenhet
att medge undantag från byggbestämmelserna,
under förutsättning att nämnden har tillgång
till sakkunnigt biträde (stadsarkitekt,
byggnadsinspektör). Då det gäller normer för nya
material och konstruktioner förutsätter
utredningen att erforderliga anvisningar och
föreskrifter utfärdas av Byggnadsstyrelsen,
varigenom enhetliga regler kommer att tillämpas av
alla byggnadsnämnder.
Planering
och fastighetsbildning
överlantmätare Erik Tobé, Uppsala
De förändringar i byggförfattningarna som
byggnadsutredningen föreslår i sitt
betänkande hänför sig främst till själva husbyggandet.
Vad angår planfrågorna och
fastighetsbildningen är förändringarna inte så många, men vissa
av dem kan dock bli av stor betydelse.
Planinstituten
Byggnadslagens planinstitut, alltså regionplan
och generalplan för den översiktliga
planeringen samt stadsplan och byggnadsplan för
detaljplanläggning, bibehålles.
På framställning av riksdagen har K.M:t kort
tid innan betänkandet färdigställdes uppdragit
åt utredningen att göra en översyn över
reglerna om regionplan. För den skull lämnas i
betänkandet endast en kortfattad redogörelse
för regionplanearbetet i landet, varjämte vissa
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
