Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 1957, H. 38 - Limmade träbalkars böjhållfasthet, av Bengt Norén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 4. Beräknad hållfasthet av provade balkar som
funktion av lamellskarvens läge och olika antagande
om spännings fördelningen vid böjning.
Kvalitetshöjningen blir i själva verket
beroende dels av hur kvistar och andra defekter
i en, två eller flera av de enskilda virkesdelarna
påverkar det sammansatta tvärsnittets
hållfasthet och dels av sannolikheten för att kvistar
kommer att inträffa i en, två eller flera av
virkesdelarna i samma tvärsnitt. I fortsättningen
skall den första frågan granskas.
Den sammansatta balkens lameller försvagas
främst av skarvar och kvistar, som påverkar
hållfastheten på likartat sätt. Med högklassig
limning och lämplig utformning av skarvarna
kan dock inverkan av dessa på balkens
böj-hållfasthet praktiskt taget elimineras. Vid den
undersökning som beskrives i det följande har
såväl balkar med oskarvade lameller som bal-
Fig. 5. Balkar efter prov.
kar med skarvade lameller provats. Skarvarna,
som varit öppna och således reducerat
lamellernas drag- och tryckhållfasthet till noll, har
utförts ej för att undersöka skarvningens
betydelse för hållfastheten i och för sig, utan som
ersättning för kvistar vilkas reduktion av
lamellernas styrka inte kan beräknas annat än
ganska approximativt. Avsikten har nämligen
i första rummet varit att bestämma hur en
noggrant definierad försvagning i en lamell i ett
visst läge försvagar den av flera lameller
uppbyggda balken.
Beräknad hållfasthet
Balkarna till undersökningen sammanlimmades
av sex läkt, 15 mm tjocka, 45 mm breda och
1 500 mm långa. Två serier av balkar
tillverkades, den ena med virke som var fritt från
kvistar och andra defekter i de delar som hade
betydelse för balkens hållfasthet. Av de
kvistfria balkarna tillverkades åtta grupper om fem
lika balkar på sådant sätt, att i två grupper
limmades balkarna av oskarvade lameller och i
sex grupper limmades balkarna med öppen
skarv i en av lamellerna mitt i balken men i
olika läge i tvärsnittet. I den andra serien
tillverkades och provades 30 balkar med lameller
som var oskarvade men som innehöll ett
relativt stort antal kvistar.
Lamellskarvarnas inflytande på balkarnas
böj-hållfasthet kunde beräknas enligt de riktlinjer
som angivits för balkar med olika
tvärsnittsform, fig. 4. Hållfastheten representeras av
faktorn oc i uttrycket för momentet M = oc ot W,
där ot betecknar träets tryckhållfasthet i
fiberriktningen, och där W betecknar
balktvär-snittets motståndsmoment, bh"/6 utan hänsyn
till skarvar i lamellerna. De återgivna
kurvorna är framkomna efter olika antaganden om
spänningsfördelningen i tvärsnittet.
Ytterlighetsfallen är den triangulära
spänningsfördelningen, som bygger på Hookes lag ända till
brott, och den rektangulära fördelningen, som
förutsätter fullt utbildad flytning över hela
tvärsnittet. Häremellan ligger den mera
verklighetstrogna trapetsformade
spänningsfördelningen, fig. 1, med flytning i den tryckta zonen.
Faktorn oc är ingenting annat än förhållandet
mellan den vanliga kantbrottspänningen,
uträknad enligt Naviers formel, och
tryckliåll-fastheten hos träet. Vid konstant förhållande
mellan draghållfasthet och tryckhållfasthet ger
Tabell 1. Böjhållfasthet och tryckhållfasthet av
helrent lufttorrt trä
Träslag ot Obl^t
kp/cm2 kp/cm2
Furu ............ 870 470 1,85
Gran ............ 860 450 1,91
Björk ........... 1 070 535 2,0
Ek.............. 880 530 1,66
Medelvärde..........................................................1,85
TEKNISK TIDSKRIFT 1957 #77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
